Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dubbelbandat ljusmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Pyrausta ostrinalis
Dubbelbandat ljusmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 16-19 mm. Framvingens grundfärg varierar från ljusröd till mörkt rödviolett eller från ljust gulbrun till brunsvart med ganska stora gula fläckar och fält, men även några mindre i inre halvan av vingen. En smal ljus linje löper ett stycke nära utkanten på vingen. Bakvingarna mycket mörka, nästan svarta. Arten har nästan alltid två linjer på bakvingen en ganska bred mitt på och en smalare nära bakvingekanten (Palm 1986). Den yttre smala linjen saknas mer eller mindre på övriga liknande arter i släktet, vilket därför är ett kännetecken för denna art.
Utbredning
Länsvis förekomst för dubbelbandat ljusmott Observationer i  Sverige för dubbelbandat ljusmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Uppland och Värmland. Dock inte från Östergötland och Dalsland och inte heller från Gotska sandön (Svensson et. al 1994). Fynd från fastlandet är främst från östra Skåne, södra Halland, Bohuslän och runt Mälaren (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är arten lokalt vanlig, särskilt på alvarmarkerna. Den är spridd i Europa, men är exempelvis inte noterad från Norge, Polen eller Medelhavsöarna (Karsholt & Razowski 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Dubbelbandat ljusmott förekommer på uppskattningsvis 50 till 200 platser i Götaland och Svealand men är begränsad till torra, öppna marker. Flera av dessa lokaler har sannolikt ett visst genflöde sinsemellan. Den finns på sandmarker med låg vegetation och i synnerhet på alvarmark på Öland och Gotland. Larven lever sannolikt på timjan (Thymus serpyllum). På fastlandet sker säkerlig en långsam tillbakagång då sandmarker växer igen eller exploateras så att de kvarvarande lokalerna blir alltmer isolerade. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Dubbelbandat ljusmott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum. Kanske den även kan leva på stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på all slags mark där timjan växer såsom torrängar på morän, sandmarker och alvarmark. Den flyger i två generationer. Den första genom maj månad till början av juni och de andra genom juli månad till början av augusti. Det är en snabb flygare och blombesökare som är framme i solsken, men enstaka kan även påträffas under ljusfångst nattetid. Larven lever mellan spunna blad av timjan. Första generationens larver påträffas under juni och den andra från slutet av augusti till början av oktober (Palm 1986, Svensson 1993).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· kungsmynta
· kungsmynta
· timjan
· timjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Crambidae, Släkte Pyrausta, Art Pyrausta ostrinalis (Hübner, 1796) - dubbelbandat ljusmott Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Dubbelbandat ljusmott förekommer på uppskattningsvis 50 till 200 platser i Götaland och Svealand men är begränsad till torra, öppna marker. Flera av dessa lokaler har sannolikt ett visst genflöde sinsemellan. Den finns på sandmarker med låg vegetation och i synnerhet på alvarmark på Öland och Gotland. Larven lever sannolikt på timjan (Thymus serpyllum). På fastlandet sker säkerlig en långsam tillbakagång då sandmarker växer igen eller exploateras så att de kvarvarande lokalerna blir alltmer isolerade. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Vingbredd 16-19 mm. Framvingens grundfärg varierar från ljusröd till mörkt rödviolett eller från ljust gulbrun till brunsvart med ganska stora gula fläckar och fält, men även några mindre i inre halvan av vingen. En smal ljus linje löper ett stycke nära utkanten på vingen. Bakvingarna mycket mörka, nästan svarta. Arten har nästan alltid två linjer på bakvingen en ganska bred mitt på och en smalare nära bakvingekanten (Palm 1986). Den yttre smala linjen saknas mer eller mindre på övriga liknande arter i släktet, vilket därför är ett kännetecken för denna art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dubbelbandat ljusmott

Länsvis förekomst och status för dubbelbandat ljusmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dubbelbandat ljusmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Uppland och Värmland. Dock inte från Östergötland och Dalsland och inte heller från Gotska sandön (Svensson et. al 1994). Fynd från fastlandet är främst från östra Skåne, södra Halland, Bohuslän och runt Mälaren (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är arten lokalt vanlig, särskilt på alvarmarkerna. Den är spridd i Europa, men är exempelvis inte noterad från Norge, Polen eller Medelhavsöarna (Karsholt & Razowski 1996).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Pyraustinae  
  • Släkte
    Pyrausta  
  • Art
    Pyrausta ostrinalis(Hübner, 1796) - dubbelbandat ljusmott

Dubbelbandat ljusmott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum. Kanske den även kan leva på stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på all slags mark där timjan växer såsom torrängar på morän, sandmarker och alvarmark. Den flyger i två generationer. Den första genom maj månad till början av juni och de andra genom juli månad till början av augusti. Det är en snabb flygare och blombesökare som är framme i solsken, men enstaka kan även påträffas under ljusfångst nattetid. Larven lever mellan spunna blad av timjan. Första generationens larver påträffas under juni och den andra från slutet av augusti till början av oktober (Palm 1986, Svensson 1993).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
· kungsmynta - Origanum vulgare (Har betydelse)
· timjan - Thymus (Viktig)
Främst tillbakagången av backtimjan på grund av upphörd eller minskad beteshävd samt kvävenedfallet som tillför näring i marken. Detta bidrar till igenväxning med vedartad vegetation samt höga gräs och örter som tränger ut timjan vilken är konkurrenssvag mot hög omgivande vegetation. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Den minskade hävden bidrar även till utebliven eller svag markstörning som gör det svårare för backtimjan att föryngra sig. Även exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett hot.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Viss positiv effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Vid de båda senare åtgärderna är markstörningar extra viktigt om det inte finns tillgång till betesdjur som kan trampa upp markytan och skapa föryngringsytor för groende frön. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och röjningar kan därför vara nödvändiga att göra varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv, även om den lågväxande timjanplantan är bra på att klara hårt bete. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete, därför måste det hållas under kontroll.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe, a distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider - med saerligt henblik på den danske fauna (Lepidoptera: Pyralidae). Fauna Bøger, København.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Pyraustinae  
  • Släkte
    Pyrausta  
  • Art
    Pyrausta ostrinalis, (Hübner, 1796) - dubbelbandat ljusmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.