Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hedmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Selidosema brunnearia
Hedmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor diffust violettgrå och bruntecknad mätare. Vingarna är övervägande grå med en diffust avgränsad mörkare utkantsbård på båda vingparen. Vingarna är fint tvärvattrade i brunt. På framvingen finns en mörkare tvärlinje på vingens mitt och vid framkanten ytterligare två mer distinkta mörka fläckar som markerar platsen för rotfältets tvärlinje och mellanfältets yttre tvärlinje. Den större hanen har kamtandade antenner och något bredare framvingar. Vingspann 29-36 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för hedmätare Observationer i  Sverige för hedmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten hör hemma på öppna hedmarker och utbredningen i Sverige är sydlig och kustnära. Redan under slutet av 1800-talet var den känd från Skåne och Gotland, från 1930-talet också från södra Halland och Öland. Detta är ännu under 2000-talet artens utbredning, men antalet kända lokaler har minskat starkt på fastlandet. I Skåne finns den idag bara vid kusten i det sydöstra hörnet och i Halland bara på kuststräckan Laholmsbukten samt på några av de hedar som restaurerats för ginstarterna Genista spp. och dess följearter bland insekterna. På södra hälften av Öland samt längst i norr och på hela Gotland är den ännu utbredd och ibland ganska talrik. Tillfälligt är arten påträffad i Småland och i Södermanland 1976. I Norge är arten bara påträffad en gång 1996 vid sydkusten i Aust-Agder. I Danmark är arten påträffad i alla distrikt utom Fyn och Sydsjälland. Arten förekommer dock främst på ljunghedarna i Jylland samt på några mindre strandhedar på norra Själland, södra Bornholm och från 1990-talet upptäckt på en lokal på östra Falster. Den är lokal men på många områden en ganska allmän art. Nordgräns i övriga Europa utgörs av Estland, Polen, Tyskland, och Nederländerna. I Storbritannien och Irland är artens utbredning starkt uppsplittrad då den dels förekommer på ljunghedar i kustnära områden och i denna miljö når upp till nordliga öar i Skottland och långt västerut på Irland. Samtidigt finns den lokalt på mossar i inlandet och på torra kalkmarker längst i söder. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika genom hela Europa till Turkiet. Utbredningens östgräns är oklar genom tidigare sammanblandning med en närstående art som bl.a. tillfälligt påträffats i Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(i,ii)c(iv); C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Hedmätare förekommer på torra hedmarker och alvar på Öland och Gotland samt i Halland och i Skåne. Larven är polyfag och lever av ljung och ginst samt örter som klöver och syror. Minskningen har varit kraftig på fastlandet under senare decennier. Det är osäkert på vilket sätt det intensifierade fårbetet på Stora alvaret påverkar populationen, möjligen missgynnas arten av hårt bete i samband med torka, samtidigt är bete nödvändig mot förbuskningen av alvar- och hedmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 9000 (7000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (284-800) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser utbredningsområde och förekomstarea. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2b(i,ii)c(iv); C1).
Ekologi
Hedmätare är en både dag- och nattaktiv art. Hanarna flyger i solsken och båda könen är aktivt flygande i skymningen och under varma nätter. I mulet väder under dagtid är de också lätta att skrämma upp. Flygperioden infaller främst från mitten av juli till mitten av augusti, men ibland kan de kläcka redan i början av juli och enstaka individer kan flyga ännu i slutet av augusti. Arten är i Sverige knuten till öppna hedar på alvar och på sand och finare morän. Larven uppges i Storbritannien främst leva av ljung Calluna vulgaris, men i andra delar av landet också av käringtand Lotus spp. Från övriga Europa uppges bl.a. ginstväxter, klöverväxter Trifolium spp. och syror Rumex spp. som värdväxter. Trots att hedmätare når nordligare i Danmark förekommer den på svenska västkusten nordligast i samma områden som de till hårginst G. pilosa knutna mätarna. Möjligen beror detta på att arten föredrar en något mer kalkpåverkad sand och morän vilket ger en mer varierad flora än de ljunghedar som finns längre norrut på sand och granitklippor. Andra till ljunghedar knutna mätare som enbart livnär sig av ljung når avsevärt nordligare vid svenska västkusten. Märk väl också att hedmätare aldrig har påträffats på Gotska sandön eller på sandfältet i nordöstra Blekinge, två områden som ytligt sett kan se ut att erbjuda gynnsamma miljöer. Vilka värdväxter arten främst utnyttjar i Sverige är ännu en öppen fråga. Den unga larven övervintrar och främst sker tillväxten under våren fram till förpuppningen i juni.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· egentliga växter
· egentliga växter
· ginster
· ginster
· klövrar
· klövrar
· ljung
· ljung
· skräppor
· skräppor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Selidosema, Art Selidosema brunnearia (Villers, 1789) - hedmätare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(i,ii)c(iv); C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Hedmätare förekommer på torra hedmarker och alvar på Öland och Gotland samt i Halland och i Skåne. Larven är polyfag och lever av ljung och ginst samt örter som klöver och syror. Minskningen har varit kraftig på fastlandet under senare decennier. Det är osäkert på vilket sätt det intensifierade fårbetet på Stora alvaret påverkar populationen, möjligen missgynnas arten av hårt bete i samband med torka, samtidigt är bete nödvändig mot förbuskningen av alvar- och hedmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 9000 (7000-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (284-800) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser utbredningsområde och förekomstarea. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2b(i,ii)c(iv); C1).
En medelstor diffust violettgrå och bruntecknad mätare. Vingarna är övervägande grå med en diffust avgränsad mörkare utkantsbård på båda vingparen. Vingarna är fint tvärvattrade i brunt. På framvingen finns en mörkare tvärlinje på vingens mitt och vid framkanten ytterligare två mer distinkta mörka fläckar som markerar platsen för rotfältets tvärlinje och mellanfältets yttre tvärlinje. Den större hanen har kamtandade antenner och något bredare framvingar. Vingspann 29-36 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hedmätare

Länsvis förekomst och status för hedmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hedmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten hör hemma på öppna hedmarker och utbredningen i Sverige är sydlig och kustnära. Redan under slutet av 1800-talet var den känd från Skåne och Gotland, från 1930-talet också från södra Halland och Öland. Detta är ännu under 2000-talet artens utbredning, men antalet kända lokaler har minskat starkt på fastlandet. I Skåne finns den idag bara vid kusten i det sydöstra hörnet och i Halland bara på kuststräckan Laholmsbukten samt på några av de hedar som restaurerats för ginstarterna Genista spp. och dess följearter bland insekterna. På södra hälften av Öland samt längst i norr och på hela Gotland är den ännu utbredd och ibland ganska talrik. Tillfälligt är arten påträffad i Småland och i Södermanland 1976. I Norge är arten bara påträffad en gång 1996 vid sydkusten i Aust-Agder. I Danmark är arten påträffad i alla distrikt utom Fyn och Sydsjälland. Arten förekommer dock främst på ljunghedarna i Jylland samt på några mindre strandhedar på norra Själland, södra Bornholm och från 1990-talet upptäckt på en lokal på östra Falster. Den är lokal men på många områden en ganska allmän art. Nordgräns i övriga Europa utgörs av Estland, Polen, Tyskland, och Nederländerna. I Storbritannien och Irland är artens utbredning starkt uppsplittrad då den dels förekommer på ljunghedar i kustnära områden och i denna miljö når upp till nordliga öar i Skottland och långt västerut på Irland. Samtidigt finns den lokalt på mossar i inlandet och på torra kalkmarker längst i söder. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika genom hela Europa till Turkiet. Utbredningens östgräns är oklar genom tidigare sammanblandning med en närstående art som bl.a. tillfälligt påträffats i Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Ennominae  
  • Tribus
    Boarmiini  
  • Släkte
    Selidosema  
  • Art
    Selidosema brunnearia(Villers, 1789) - hedmätare

Hedmätare är en både dag- och nattaktiv art. Hanarna flyger i solsken och båda könen är aktivt flygande i skymningen och under varma nätter. I mulet väder under dagtid är de också lätta att skrämma upp. Flygperioden infaller främst från mitten av juli till mitten av augusti, men ibland kan de kläcka redan i början av juli och enstaka individer kan flyga ännu i slutet av augusti. Arten är i Sverige knuten till öppna hedar på alvar och på sand och finare morän. Larven uppges i Storbritannien främst leva av ljung Calluna vulgaris, men i andra delar av landet också av käringtand Lotus spp. Från övriga Europa uppges bl.a. ginstväxter, klöverväxter Trifolium spp. och syror Rumex spp. som värdväxter. Trots att hedmätare når nordligare i Danmark förekommer den på svenska västkusten nordligast i samma områden som de till hårginst G. pilosa knutna mätarna. Möjligen beror detta på att arten föredrar en något mer kalkpåverkad sand och morän vilket ger en mer varierad flora än de ljunghedar som finns längre norrut på sand och granitklippor. Andra till ljunghedar knutna mätare som enbart livnär sig av ljung når avsevärt nordligare vid svenska västkusten. Märk väl också att hedmätare aldrig har påträffats på Gotska sandön eller på sandfältet i nordöstra Blekinge, två områden som ytligt sett kan se ut att erbjuda gynnsamma miljöer. Vilka värdväxter arten främst utnyttjar i Sverige är ännu en öppen fråga. Den unga larven övervintrar och främst sker tillväxten under våren fram till förpuppningen i juni.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
· ginster - Genista (Har betydelse)
· klövrar - Trifolium (Har betydelse)
· ljung - Calluna vulgaris (Har betydelse)
· skräppor - Rumex (Har betydelse)
Arten är påtagligt hotad i Skåne och Halland där dess livsmiljöer växer igen och försvinner. Hoten är där likartade de för de mer hotade fjärilsarterna knutna till hårginst. Dock förekommer hedmätare ännu i sydöstra Skåne där dessa arter saknas. Igenväxning, trädplantering och expanderande sommarstugebebyggelse är påtagliga hot. Atmosfäriskt kvävenedfall som leder till förändrad flora är sannolikt också ett problem i båda dessa län. På Öland och Gotland är hoten mindre och arten gynnas sannolikt av de röjningar av enbuskar och det bete som sker på Stora alvaret på Öland.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Artens utbredning bör kartläggas noggrant, främst på fastlandet. Igenväxande lokaler med arten bör öppnas upp genom röjningar. Huruvida bete idag är en lämplig restaureringsmetod på fastlandet är osäkert då gödningen genom kvävenedfall kan gynna flera nykoloniserande växtarter på hedmark som ratas av betande nötdjur och får och då genom denna hävd kan få ett övertag över den mer ursprungliga floran. Kraven på livsmiljön och vilka värdväxter som är viktigast i respektive region bör undersökas innan ytterligare förslag kan lämnas.
Huruvida underarten Selidosema brunnearia scandinaviaria (Staudinger) bör upprätthållas är oklart. Denna uppges både från Östersjöområdet och Storbritannien och är mörkare och mer distinkt tecknad än sydligare populationer i Europa.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges fjärilar - en fälthandbok över samtliga dag- och nattfjärilar. Aprilina AB, Östermarie.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Madsen, A., Bech, K., Szyska, P., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., & Möller, H.E. 2000-2009. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2000-2009. Tillägg till Lepidoptera.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Norgaard, I. & Nielsen, P. S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.

Palmqvist, G. 1977. Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1976. Ent. Tidskr. 98: 31-33.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Danmarks dyreliv Bind 2. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Ennominae  
  • Tribus
    Boarmiini  
  • Släkte
    Selidosema  
  • Art
    Selidosema brunnearia, (Villers, 1789) - hedmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011.