Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödlätt lövmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Scopula rubiginata
Rödlätt lövmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 18–20 mm. Vingarna är brunröda med en skiftning åt violett. I den brunröda teckningen ingår också en del spridda svarta vingfjäll särskilt mot framvingekanten. På framvingen framträder de yttre och inre mellanlinjerna samt mittlinjen något mörkare brunröda. Våglinjen är smal och ljusare brun. På bakvingen syns ett par tvärgående brunröda linjer. Vingfransarna är enfärgat brungula. Arten kan knappast förväxlas med någon annan art i Norden. Fjärilen är avbildad i Nordström & Wahlgren (1935–41), Skou (1984) och Hausmann (2004). Larven kan fullvuxen bli c:a 24 mm. Den är grå eller blekt brun ibland med en dragning åt grönt. Sidolinjen smal mörkare brun liksom den bredare rygglinjen. Larven har avbildats i Carter & Hargreaves (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för rödlätt lövmätare Observationer i  Sverige för rödlätt lövmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredningen i landet sträcker sig från sydöstra Skåne, nordost i kustnära områden till Småland. I Östergötland är arten funnen på stäppartade miljöer på Ombergsliden. Nordligast är den rapporterad från Södermanland på Torö i ett tillfälligt fynd 1974. I västra Skåne är arten känd från Klagshamn och Ålabodarna där den lokalt förekommer allmänt. Längre norrut på västkusten är den angiven från Halland och Västergötland, utan några lokaluppgifter. På Öland och Gotland förekommer rödlätt lövmätare ganska spridd på lämpliga marker. Den är också påträffad på Gotska Sandön. I våra grannländer förekommer arten i de södra delarna av Finland som utgör artens nordgräns i Europa. I Danmark är den spridd utom i södra Jylland. I Norge saknas arten. Utbredningen i Europa sträcker sig söderut till Spanien, Italien, Balkan och österut via Baltikum in i Ryssland. Arten förekommer oftast lokalt men kan då uppträda relativt rikligt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Rödlätt lövmätare är möjligen försvunnen från Götaland utanför Skåne, Öland och Gotland, där den ännu är relativt utbredd. Den är en torrängsart som minskar starkt p.g.a. igenväxning, kvävenedfall med påföljande floraförändring, men samtidigt troligen också av intensivt bete. Flera fragmenterade förekomstområden har eventuellt redan försvunnit. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (8000-14000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 348 (300-400) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,v)).
Ekologi
Rödlätt lövmätare har en lång flygtid och kan påträffas från (mitten av maj–) juni till in i september i två generationer. Den senare generationen, från mitten av juli till slutet av augusti, är individrikare. Arten är xerotermofil och är knuten till torrmarksängar, sandstäppar, alvarmarker med ett tunt jordtäcke, men kan också påträffas på lusernåkrar och ruderatplatser. Larven är polyfag och lever på växter som timjan, lusern, klöver, vicker, åkervinda m fl. och kan påträffas under större delen av sommaren. Övervintring sker i sista larvstadiet och den går till förpuppning i maj.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
· klövrar
· klövrar
· luserner
· luserner
· timjan
· timjan
· vindor
· vindor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Scopula, Art Scopula rubiginata (Hufnagel, 1767) - rödlätt lövmätare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Rödlätt lövmätare är möjligen försvunnen från Götaland utanför Skåne, Öland och Gotland, där den ännu är relativt utbredd. Den är en torrängsart som minskar starkt p.g.a. igenväxning, kvävenedfall med påföljande floraförändring, men samtidigt troligen också av intensivt bete. Flera fragmenterade förekomstområden har eventuellt redan försvunnit. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (8000-14000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 348 (300-400) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,v)).
Vingspann 18–20 mm. Vingarna är brunröda med en skiftning åt violett. I den brunröda teckningen ingår också en del spridda svarta vingfjäll särskilt mot framvingekanten. På framvingen framträder de yttre och inre mellanlinjerna samt mittlinjen något mörkare brunröda. Våglinjen är smal och ljusare brun. På bakvingen syns ett par tvärgående brunröda linjer. Vingfransarna är enfärgat brungula. Arten kan knappast förväxlas med någon annan art i Norden. Fjärilen är avbildad i Nordström & Wahlgren (1935–41), Skou (1984) och Hausmann (2004). Larven kan fullvuxen bli c:a 24 mm. Den är grå eller blekt brun ibland med en dragning åt grönt. Sidolinjen smal mörkare brun liksom den bredare rygglinjen. Larven har avbildats i Carter & Hargreaves (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödlätt lövmätare

Länsvis förekomst och status för rödlätt lövmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödlätt lövmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredningen i landet sträcker sig från sydöstra Skåne, nordost i kustnära områden till Småland. I Östergötland är arten funnen på stäppartade miljöer på Ombergsliden. Nordligast är den rapporterad från Södermanland på Torö i ett tillfälligt fynd 1974. I västra Skåne är arten känd från Klagshamn och Ålabodarna där den lokalt förekommer allmänt. Längre norrut på västkusten är den angiven från Halland och Västergötland, utan några lokaluppgifter. På Öland och Gotland förekommer rödlätt lövmätare ganska spridd på lämpliga marker. Den är också påträffad på Gotska Sandön. I våra grannländer förekommer arten i de södra delarna av Finland som utgör artens nordgräns i Europa. I Danmark är den spridd utom i södra Jylland. I Norge saknas arten. Utbredningen i Europa sträcker sig söderut till Spanien, Italien, Balkan och österut via Baltikum in i Ryssland. Arten förekommer oftast lokalt men kan då uppträda relativt rikligt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Sterrhinae  
  • Tribus
    Scopulini  
  • Släkte
    Scopula  
  • Art
    Scopula rubiginata(Hufnagel, 1767) - rödlätt lövmätare

Rödlätt lövmätare har en lång flygtid och kan påträffas från (mitten av maj–) juni till in i september i två generationer. Den senare generationen, från mitten av juli till slutet av augusti, är individrikare. Arten är xerotermofil och är knuten till torrmarksängar, sandstäppar, alvarmarker med ett tunt jordtäcke, men kan också påträffas på lusernåkrar och ruderatplatser. Larven är polyfag och lever på växter som timjan, lusern, klöver, vicker, åkervinda m fl. och kan påträffas under större delen av sommaren. Övervintring sker i sista larvstadiet och den går till förpuppning i maj.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
· klövrar - Trifolium (Har betydelse)
· luserner - Medicago (Har betydelse)
· timjan - Thymus (Har betydelse)
· vindor - Convolvulus (Har betydelse)
De öppna varma miljöerna där arten förekommer har minskat kraftigt under senare tid p g a ändrad markanvändning som igenväxning, bebyggelse och annan exploatering. I Skåne har c:a 50 % av sandstäppsområdena under den senaste 10-årsperioden försvunnit eller tappat sina naturvärden. Upphörande av trädesjordbruk på magra, sandiga marker och senare igenplantering och igenväxning är de främsta orsakerna liksom att det tidigare extensiva betet som tidigare förekom har upphört. På Öland och Gotland kan också tilltagande igenväxning ses på flera håll. Artens tidigare förekomst norrut efter Västkusten är gåtfull. Förmodligen rör det sig om tillfälliga fynd, men möjligen kan det tidigare ha funnits populationer där som dött ut då igenväxningen av dynhedarna tilltagit på senare tid. Plantering av bergtall och vresros i avsikt att hindra sandflykt har också förekommit. Upphörd beteshävd och kvävegödsling från luften är andra troliga orsaker till en kvalitetsminskning av livsmiljöerna (de grå sanddynerna). eller till så kraftiga vegetationsförändringar att den ursprungliga biologiska mångfalden trivialiserats. I det perspektivet riskerar artens förekomstområden att bli mer fragmenterade i framtiden och utdöendeskulden att öka.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Artens livsmiljöer måste bevaras, vilket också gynnar en lång rad andra torrmarksspecialister bland djur och växter som förekommer i samma miljö. Röjning, i vissa fall anpassat extensivt bete och begränsningar i att exploatera värdefulla torrmarker och sandstäpper är viktiga inslag i upprättande av skötselplaner. Artens förekomstområden behöver bättre dokumenteras särskilt i de sydvästra delarna av landet.

Carter, D.J. & Hargreaves, B. 1986. A Field Guide to caterpillars of Butterflies & Moths in Britain and Europe.(s. 77 och plansch 21). Collins. London.

Flodin, L. Å. 1999. Övervakning av halländska dynhedar. I Miljöövervakning i Hallands län 1999. Länsstyrelsen i Halland meddelande 2000:17. s. 28-32.

Hausmann, A. 2004. The Geometrid Moths of Europe. Volume 2. (s. 292–294). Apollo Books.

Larsson, K. 2002. Övervakning av kustnära sanddyner – litteraturstudie och förslag till övervakningsprogram.

Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöenheten. Skåne i utveckling 2002: 11.

Löfroth, M. 1997. Svenska naturtyper I det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935–1941. Svenska fjärilar. (s. 229). Nordisk Familjeboks Förlags AB.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Håndbog over de danske och fennoskandiske arter af Drepanidae og Geometridae (Lepidoptera). (s. 39). Danmarks Dyreliv Bind 2. Fauna Boger & Apollo Boger.

Tyler, T. 2003. Sandstäppens status vårvintern 2003. Botaniska notiser 136(4): 1–22.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist. 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Sterrhinae  
  • Tribus
    Scopulini  
  • Släkte
    Scopula  
  • Art
    Scopula rubiginata, (Hufnagel, 1767) - rödlätt lövmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist. 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.