Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mörkbrämad fältmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Colostygia turbata
Mörkbrämad fältmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor grå mätare som är diskret färgad i olika grå nyanser och vitt. Framvingen har ett relativt brett, mörkare grått mellanfält som är mörkare kantat och både inåt och utåt kantas av smalare gråvita tvärband. Den främsta karaktären är de helvita bakvingarna med en bredare, jämnt gråfärgad utkantsbård. Vingspann 24-27 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för mörkbrämad fältmätare Observationer i  Sverige för mörkbrämad fältmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mörkbrämad fältmätare är i Norden enbart utbredd på den egentliga nordkalotten. I Sverige är den påträffad i Torne Lappmark, i Norge i Östfinnmark och i Finland i Kuusamoområdet, Kemin Lappi och Inarin Lappi. I samtliga länder uppfattas arten som utpräglat lokal och sällsynt. På Kolahalvön är den bara påträffad i Petsamoområdet vilket skedde före andra världskriget då denna provins tillhörde Finland. Märkligt nog finns ett fynd av arten från Onegasjön i Ryska Karelen 1863 som möjligen indikerar en större och sydligare utbredning genom norra Ryssland. Från 1960-talet till slutet av 1990-talet var arten lokalt talrik i områden öster om Kiruna, främst nära flygplatsen. Senare har den varit fåtalig i området som är enda kända lokalen i modern tid i Sverige. I övriga Europa finns den i bergsområden från Pyrenéerna och Alperna till Karpaterna i Polen och Uralbergen i Ryssland. Världsutbredningen sträcker sig från Europas bergsområden och Nordkalotten genom norra mellersta Sibirien och i Centralasiens berg mot Kina och Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Mörkbrämad fältmätare har av oförklarlig anledning minskat mycket starkt i Norrbottens län och det finns numera endast en lokal känd efter 1995. Tidigare och nuvarande utbredning i Sverige svårbedömd. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-8). Förekomstarean (AOO) skattas till 16 (4-32) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Mörkbrämad fältmätare är knuten till mindre vattendrag med bredare bårder av högväxta, täta videsnår och högväxt fjällbjörkskog på 350-500 m ö.h. strax utanför gränsen för den övre barrskogstaigan och där fjällbjörkszonen är vidsträckt. Sannolikt gynnas arten av att årliga översvämningar i snösmältningstiden är mer begränsade och föredrar därför videområden i planare terräng som inte tar emot fjällens långvarigare högflöden. Larven har vid uppfödning ätit vattenmåra Galium palustre som är sannolik värdväxt trots att den har sin övre utbredningsgräns mot fjällvärlden just där mörkbrämad fältmätare är utbredd. Larvutvecklingen är såvitt man förstått tvåårig och fjärilar påträffas endast jämna år. Den övervintrar första gången i larvstadiet och sannolikt i puppstadiet andra året. Mörkbrämad fältmätare är en av de tidigaste sommarfjärilarna och flyger från mitten av juni till början av juli. De är enbart kvälls- och nattaktiva. Honorna vilar gärna på björkstammar. I Alperna är arten påtagligt vanligare och påträffas ofta i dalgångar i övre trädgränsen där vegetationen är starkt påverkad av en mångårig beteshävd.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Buskmark
Buskmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· vattenmåra
· vattenmåra
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Colostygia, Art Colostygia turbata (Hübner, 1799) - mörkbrämad fältmätare Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Mörkbrämad fältmätare har av oförklarlig anledning minskat mycket starkt i Norrbottens län och det finns numera endast en lokal känd efter 1995. Tidigare och nuvarande utbredning i Sverige svårbedömd. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-8). Förekomstarean (AOO) skattas till 16 (4-32) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
En medelstor grå mätare som är diskret färgad i olika grå nyanser och vitt. Framvingen har ett relativt brett, mörkare grått mellanfält som är mörkare kantat och både inåt och utåt kantas av smalare gråvita tvärband. Den främsta karaktären är de helvita bakvingarna med en bredare, jämnt gråfärgad utkantsbård. Vingspann 24-27 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mörkbrämad fältmätare

Länsvis förekomst och status för mörkbrämad fältmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mörkbrämad fältmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mörkbrämad fältmätare är i Norden enbart utbredd på den egentliga nordkalotten. I Sverige är den påträffad i Torne Lappmark, i Norge i Östfinnmark och i Finland i Kuusamoområdet, Kemin Lappi och Inarin Lappi. I samtliga länder uppfattas arten som utpräglat lokal och sällsynt. På Kolahalvön är den bara påträffad i Petsamoområdet vilket skedde före andra världskriget då denna provins tillhörde Finland. Märkligt nog finns ett fynd av arten från Onegasjön i Ryska Karelen 1863 som möjligen indikerar en större och sydligare utbredning genom norra Ryssland. Från 1960-talet till slutet av 1990-talet var arten lokalt talrik i områden öster om Kiruna, främst nära flygplatsen. Senare har den varit fåtalig i området som är enda kända lokalen i modern tid i Sverige. I övriga Europa finns den i bergsområden från Pyrenéerna och Alperna till Karpaterna i Polen och Uralbergen i Ryssland. Världsutbredningen sträcker sig från Europas bergsområden och Nordkalotten genom norra mellersta Sibirien och i Centralasiens berg mot Kina och Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Cidariini  
  • Släkte
    Colostygia  
  • Art
    Colostygia turbata(Hübner, 1799) - mörkbrämad fältmätare

Mörkbrämad fältmätare är knuten till mindre vattendrag med bredare bårder av högväxta, täta videsnår och högväxt fjällbjörkskog på 350-500 m ö.h. strax utanför gränsen för den övre barrskogstaigan och där fjällbjörkszonen är vidsträckt. Sannolikt gynnas arten av att årliga översvämningar i snösmältningstiden är mer begränsade och föredrar därför videområden i planare terräng som inte tar emot fjällens långvarigare högflöden. Larven har vid uppfödning ätit vattenmåra Galium palustre som är sannolik värdväxt trots att den har sin övre utbredningsgräns mot fjällvärlden just där mörkbrämad fältmätare är utbredd. Larvutvecklingen är såvitt man förstått tvåårig och fjärilar påträffas endast jämna år. Den övervintrar första gången i larvstadiet och sannolikt i puppstadiet andra året. Mörkbrämad fältmätare är en av de tidigaste sommarfjärilarna och flyger från mitten av juni till början av juli. De är enbart kvälls- och nattaktiva. Honorna vilar gärna på björkstammar. I Alperna är arten påtagligt vanligare och påträffas ofta i dalgångar i övre trädgränsen där vegetationen är starkt påverkad av en mångårig beteshävd.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Buskmark, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· vattenmåra - Galium palustre (Har betydelse)
Artens begränsade utbredning i landet gör den sårbar för alla förändringar av livsmiljön som är del av Kiruna stads expansion. Risken är stor att området runt flygplatsen blir attraktivt för industri- och logistikverksamhet. Den nordliga och östliga utbredningen i Norden indikerar att arten är gynnad av ett klimat med många soltimmar och mer begränsad årsnederbörd. Risken är stor att den försvinner ur landet till följd av den globala uppvärmningen som förväntas ge högre årsnederbörd under sommarhalvåret och därmed i dessa trakter sannolikt också färre soltimmar.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
Kiruna kommun bör underrättas om artens trängda läge. Dess främsta förekomstytor bör undantas från exploatering. Reglering av vattendragen genom förekomstområdet bör inte ske. Artens värdväxter och utvecklingscykel bör undersökas närmare.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.-O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk museum, Oslo.

Imby, L. & Hellberg, H. 1974. Anteckningar om några nordliga Cidariinae (Lep., Geometridae). Ent. Tidskr. 95:172-178.

Kaisila, J. 1947. Die Makrolepidopterenfauna des Aunus-Gebietes. Acta Ent. Fenn. 1: 1-112.

Kozlov, M. & Jalava, J. 1994. Lepidoptera of the Kola Peninsula, northwestern Russia, report no. 1 from the research projekt on the Entomological Bioindicators on Kola Peninsula. Ent. Fenn. 5: 65-85.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1999. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120: 43-53.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2001. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2000. Ent. Tidskr. 122: 33-38.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2003. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124: 25-31.

Ryrholm, N. 2005. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2004. Ent. Tidskr. 126: 77-84.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Cidariini  
  • Släkte
    Colostygia  
  • Art
    Colostygia turbata, (Hübner, 1799) - mörkbrämad fältmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.