Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunflammig fältmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Perizoma flavofasciata
Brunflammig fältmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor mätare hos vilken framvingarna är diffust tecknade med vågformiga linjer och fält i vitt mot en ljust gulbrun fond som är mörkast på vingens mitt och vid framhörnet. Skarpare mörkare linjer saknas helt. Bakvingarna är övervägande vita med en gulbrun bård närmast ytterkanten. Vingspann 21-26 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunflammig fältmätare Observationer i  Sverige för brunflammig fältmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Brunflammig fältmätare är en lokal art vars utbredningsområdes utsträckning inte förändrats stort under de senaste 70 åren. Under 1940-talet var den känd från Skåne, Blekinge, Halland, Uppland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad, Jämtland och Ångermanland. Idag är den påträffad i alla landskap söder om denna nordgräns utom Bohuslän och Dalsland, vilket sannolikt beror på bristande undersökning. Nordgränsen utgörs av Höga kusten, Alnön och Ljungandalen med angränsande del av sydöstra Jämtland. I stora delar av landet påträffas den så sällan att det är osäkert om den upprätthåller stabila populationer. Den påträffas sällan talrikt och enda platsen där den uppträtt i stor mängd var strax ovan strandlinjen nedanför Kåsebergaåsen under 1970-talet. Utbredningen avspeglar i viss mån värdväxternas förekomst. Den förefaller vara knuten främst till vitblära Silene latifolia i Skåne, längs västkusten och på Öland och Gotland, medan den längre norrut utnyttjar både vitblära och rödblära S. dioica och främst påträffas där båda växterna förekommer. I viss mån kan en mellanartskonkurrens vara orsak till utbredningens begränsning. Blärefältmätare Perizoma affinitata är en vanligare art knuten till rödblära och den har stor utbredning i Norrland helt fram till fjällområdet från Dalarna till Torne lappmark, men den förekommer även lokalt i Sydvästsverige. Ett par av nejlikflyarterna Hadena spp. konkurrerar också om utvecklingssubstratet. I Danmark är brunflammig fältmätare påträffad i alla distrikt och betraktas som allmän om än vanligen fåtalig. I Norge är den främst utbredd i Osloområdet och längs Sörlandskusten och är möjligen mer talrik än i Sverige. Lokalt förekommer den även i passande miljöer i Gudbrandsdalen och inre Sognfjorden. I Finland når utbredningen samma breddgrad som i Sverige. Den betraktas där som sällsynt. Världsutbredningen sträcker sig från Irland och Nordafrika i väst genom hela Europa till Altaj och Kazakstan i öster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2b; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Brunflammig fältmätare är känd från de flesta landskap i Götaland, i Mälardalen, Uppland-Gästrikland samt från Medelpad. Arten har minskat mycket kraftigt under de senaste 15-20 åren över hela sitt utbredningsområde. Arten är åtminstone i de sydligare delarna av landet knuten till förekomsten av vitblära. Denna värdväxt har minskat i förekomst och fröna får alltmer sällan mogna. Larven lever i frökapslarna. Brunflammig fältmätare påträffas mycket sällan i gynnsamt antal och flertalet populationer förefaller kortlivade. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (2500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (252-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2b; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Brunflammig fältmätare är knuten till varma miljöer med värdväxterna vitblära och rödblära. Dess förekomst är starkt beroende av förekomsten av dessa växtarter och endast undantagsvis har den konstaterats som reproducerande på smällglim Silene vulgaris. Vitblära är främst en opportunist på störd torrare mark, bl.a. vid grusstränder, avskrädesplatser och i vägskärningar. Både vitblära och rödblära trivs endast på sandig, näringsrikare jordmån som bibehåller en relativt jämn fuktighetsgrad. Det är främst kraven på jordmån som begränsar växtarternas förekomst som mer dominerande inslag i lokala växtsamhällen. De är därför i många trakter alltför sparsamt förekommande för att fjärilen skall kunna upprätthålla livskraftiga populationer. Rödblära växer främst i gles fuktig skog och bryn. I söder främst i klibbalskog och norrut i blandskog där gråal ofta är det dominerande trädslaget på genomsilad sluttande mark. Brunflammig fältmätares larvutveckling sker i frökapslarna och endast en larv utvecklas framgångsrikt ur varje frökapsel, vilket gör att arten kräver större bestånd av värdväxterna eller att dessa förekommer talrikt med småbestånd utspridda i en större andel av landskapets passande miljöer. Äggen läggs på knoppar och blommor och larven livnär sig av fröämnen. Förpuppningen sker i markytan. Flygperioden som på varje lokal är utsträckt över minst ett par veckor infaller i söder från slutet av maj, längre norrut främst under mitten av juni. Fjärilar kan påträffas mer enstaka genom juli och i Danmark även in i augusti. De sena individerna förmodas vara en partiell andrageneration. Fjärilarna flyger mycket aktivt redan i skymningen före mörkrets inbrott. Honor påträffas då ofta under äggläggningen. Båda kön kommer senare även till UV-ljus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backglim
· backglim
· kovaller
· kovaller
· rödblära
· rödblära
· vitblära
· vitblära
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Perizoma, Art Perizoma flavofasciata (Thunberg, 1792) - brunflammig fältmätare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2b; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Brunflammig fältmätare är känd från de flesta landskap i Götaland, i Mälardalen, Uppland-Gästrikland samt från Medelpad. Arten har minskat mycket kraftigt under de senaste 15-20 åren över hela sitt utbredningsområde. Arten är åtminstone i de sydligare delarna av landet knuten till förekomsten av vitblära. Denna värdväxt har minskat i förekomst och fröna får alltmer sällan mogna. Larven lever i frökapslarna. Brunflammig fältmätare påträffas mycket sällan i gynnsamt antal och flertalet populationer förefaller kortlivade. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (2500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (252-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2b; B2ab(ii,iii,iv,v)).
En medelstor mätare hos vilken framvingarna är diffust tecknade med vågformiga linjer och fält i vitt mot en ljust gulbrun fond som är mörkast på vingens mitt och vid framhörnet. Skarpare mörkare linjer saknas helt. Bakvingarna är övervägande vita med en gulbrun bård närmast ytterkanten. Vingspann 21-26 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunflammig fältmätare

Länsvis förekomst och status för brunflammig fältmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunflammig fältmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brunflammig fältmätare är en lokal art vars utbredningsområdes utsträckning inte förändrats stort under de senaste 70 åren. Under 1940-talet var den känd från Skåne, Blekinge, Halland, Uppland, Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad, Jämtland och Ångermanland. Idag är den påträffad i alla landskap söder om denna nordgräns utom Bohuslän och Dalsland, vilket sannolikt beror på bristande undersökning. Nordgränsen utgörs av Höga kusten, Alnön och Ljungandalen med angränsande del av sydöstra Jämtland. I stora delar av landet påträffas den så sällan att det är osäkert om den upprätthåller stabila populationer. Den påträffas sällan talrikt och enda platsen där den uppträtt i stor mängd var strax ovan strandlinjen nedanför Kåsebergaåsen under 1970-talet. Utbredningen avspeglar i viss mån värdväxternas förekomst. Den förefaller vara knuten främst till vitblära Silene latifolia i Skåne, längs västkusten och på Öland och Gotland, medan den längre norrut utnyttjar både vitblära och rödblära S. dioica och främst påträffas där båda växterna förekommer. I viss mån kan en mellanartskonkurrens vara orsak till utbredningens begränsning. Blärefältmätare Perizoma affinitata är en vanligare art knuten till rödblära och den har stor utbredning i Norrland helt fram till fjällområdet från Dalarna till Torne lappmark, men den förekommer även lokalt i Sydvästsverige. Ett par av nejlikflyarterna Hadena spp. konkurrerar också om utvecklingssubstratet. I Danmark är brunflammig fältmätare påträffad i alla distrikt och betraktas som allmän om än vanligen fåtalig. I Norge är den främst utbredd i Osloområdet och längs Sörlandskusten och är möjligen mer talrik än i Sverige. Lokalt förekommer den även i passande miljöer i Gudbrandsdalen och inre Sognfjorden. I Finland når utbredningen samma breddgrad som i Sverige. Den betraktas där som sällsynt. Världsutbredningen sträcker sig från Irland och Nordafrika i väst genom hela Europa till Altaj och Kazakstan i öster.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Perizomini  
  • Släkte
    Perizoma  
  • Art
    Perizoma flavofasciata(Thunberg, 1792) - brunflammig fältmätare

Brunflammig fältmätare är knuten till varma miljöer med värdväxterna vitblära och rödblära. Dess förekomst är starkt beroende av förekomsten av dessa växtarter och endast undantagsvis har den konstaterats som reproducerande på smällglim Silene vulgaris. Vitblära är främst en opportunist på störd torrare mark, bl.a. vid grusstränder, avskrädesplatser och i vägskärningar. Både vitblära och rödblära trivs endast på sandig, näringsrikare jordmån som bibehåller en relativt jämn fuktighetsgrad. Det är främst kraven på jordmån som begränsar växtarternas förekomst som mer dominerande inslag i lokala växtsamhällen. De är därför i många trakter alltför sparsamt förekommande för att fjärilen skall kunna upprätthålla livskraftiga populationer. Rödblära växer främst i gles fuktig skog och bryn. I söder främst i klibbalskog och norrut i blandskog där gråal ofta är det dominerande trädslaget på genomsilad sluttande mark. Brunflammig fältmätares larvutveckling sker i frökapslarna och endast en larv utvecklas framgångsrikt ur varje frökapsel, vilket gör att arten kräver större bestånd av värdväxterna eller att dessa förekommer talrikt med småbestånd utspridda i en större andel av landskapets passande miljöer. Äggen läggs på knoppar och blommor och larven livnär sig av fröämnen. Förpuppningen sker i markytan. Flygperioden som på varje lokal är utsträckt över minst ett par veckor infaller i söder från slutet av maj, längre norrut främst under mitten av juni. Fjärilar kan påträffas mer enstaka genom juli och i Danmark även in i augusti. De sena individerna förmodas vara en partiell andrageneration. Fjärilarna flyger mycket aktivt redan i skymningen före mörkrets inbrott. Honor påträffas då ofta under äggläggningen. Båda kön kommer senare även till UV-ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backglim - Silene nutans (Viktig)
· kovaller - Melampyrum (Har betydelse)
· rödblära - Silene dioica (Viktig)
· vitblära - Silene latifolia (Har betydelse)
Arten hotas av en mängd slumpmässiga orsaker som bidrar till att främst vitblära minskar i södra delarna av landet. Vägkantsslåtter sker oftast då vitbläran står i blom eller då larverna ännu är för små att hinna fullfölja utvecklingen i de torkande frökapslarna. Alltför intensivt bete av strandängar kan, såsom vid Kåseberga, förhindra en rikligare blomning av vitblära. På lokalerna i Norrland minskar varma miljöer genom fortgående igenväxning av f.d. slåtter- och betesmarker. Fjärilarnas kolonisering av nyskapade mer tillfälliga habitat riskerar att upphöra då fragmenteringen av gynnsamma habitat passerat en okänd gräns. Detta ser vi idag ut att vara på väg emot och arten kommer att bli än mer lokal och sällsynt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Artens förekomster bör undersökas noggrannare för att få en klarare bild av de två värdväxternas olika betydelse på olika områden. Undvik att slå vägkanter med rikliga förekomster av vitblära före senare hälften av augusti månad. Vitbläreförekomster kan relativt lätt skapas genom insåning i lämpliga vägskärningar.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Danmarks dyreliv Bind 2. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Perizomini  
  • Släkte
    Perizoma  
  • Art
    Perizoma flavofasciata, (Thunberg, 1792) - brunflammig fältmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011.