Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  timjanmalmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Eupithecia distinctaria
Timjanmalmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten mätare som vanligen är en av de mindre bland malmätarna. Framvingen är ljusare eller mörkare grå med otydliga tvärlinjer, men med en distinkt svart streckformad mittfläck. Bakvingarna är grå med en mindre mittfläck. Vingarna har ett påfallande smalt band av vingfransar. Den liknar mest arter som flyger tidigare på säsongen. För säker identifiering krävs ofta undersökning av genitalierna. Vingspann 17-20 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för timjanmalmätare Observationer i  Sverige för timjanmalmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Timjemalmätare påträffades första gången i Sverige vid Böda på Öland 1931. Under 1940-talet påträffades den på Gotland. Artens utbredningsområde är starkt begränsat till nordligaste Ölands sandmarker och på Gotland mer utbredd där kustlinjen består av sandmarker. På Gotska sandön påträffades den först efter mitten av 1960-talet. Det är dock osäkert om den är årligen reproducerande på ön som undersöktes noga i början av 1960-talet. Arten rapporteras mycket sällan men är sannolikt delvis förbisedd. Den har under senaste 15 åren påträffats på en plats i sydvästra Finland, möjligen Hangö. I Estland är den funnen på Ösel. I övrigt förekommer arten sparsamt vid Östersjökusten i Litauen, Polen och Tyskland, och kommer igen först efter ett stort uppehåll i utbredningsområdet i slättområdena i dessa länder innan den på nytt uppträder i Mellaneuropas bergsområden. I Storbritannien når utbredningen vid västkusten långt norrut i Skottland och den finns även på Irlands västkust. Detta visar att arten inte är utpräglat torrmarks- och värmeälskande, vilket utbredningsbilden i övrigt antyder. Världsutbredningen omfattar hela norra Medelhavsområdet till Turkiet i öster. Från Portugal och mellersta Frankrike sträcker sig en utbredningsgren via Tysklands och Belgiens kalkberg fram mot Östersjön. Den omfattande utbredningen i Storbritannien sticker ut som exceptionell. Österut från Centraleuropa blir utbredningsområdet förskjutet gradvis söderut och den är östligast utbredd i Transkaukasus och Iran.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Timjemalmätare förekommer på Öland och Gotland där livsmiljö ofta är sandområden nära havet. Samtliga dessa är utsatta för kraftigt slitage av badgäster. Minskad markanvändning på övriga marker leder till igenväxning vilket missgynnar värdväxten. Larverna lever på backtimjan (Thymus serphyllum). Status på G. Sandön okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (2900-11000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (36-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Timjemalmätare är främst knuten till öppnare sandmarker i dominerande tallskog med ett fältskikt av främst lavar och fläckvis utbredda mattor av backtimjan Thymus serpyllum, och i övrigt med endast en gles förekomst av annan ört- och gräsvegetation. Nästan alla kända lokaler befinner sig i den mer stabiliserade sanden innanför rörliga sanddyner vid Östersjön. På Gotland förekommer arten även i inlandet på några platser på öppen alvarhed, bl.a. vid Hörsne och Hejnum hällar. Det är dock osäkert om den frånsett karstalvaret på Hejnum hällar kan påträffas i alvarmiljöer utan viss överlagring av sand eller finare grus och som påminner om de ovan beskrivna sandiga strandmiljöerna genom att vara väldränerade. I övriga Europa är den mer knuten till sydvända torra bergssluttningar. Så vitt känt lever artens larver i Sverige endast av backtimjan. I bergstrakter söderut i Europa kan den utnyttja ett flertal växtarter som inte alltid är närbesläktade med timjanväxter. I Storbritannien utnyttjas endast timjanväxter. Fjärilarna är nattaktiva och lockas sparsamt till UV-ljus. Flygperioden är utsträckt från slutet av juni till första dagarna i augusti. Dess start är lokalt starkt påverkad av havets uppvärmning och sannolikt också av uppvällningen av kyligare bottenvatten. Larverna tillväxer under augusti och september. Förpuppningen sker i en kokong i markytan och puppan övervintrar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Eupithecia, Art Eupithecia distinctaria Herrich-Schäffer, 1848 - timjanmalmätare Synonymer timjemalmätare

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Timjemalmätare förekommer på Öland och Gotland där livsmiljö ofta är sandområden nära havet. Samtliga dessa är utsatta för kraftigt slitage av badgäster. Minskad markanvändning på övriga marker leder till igenväxning vilket missgynnar värdväxten. Larverna lever på backtimjan (Thymus serphyllum). Status på G. Sandön okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (9-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (2900-11000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (36-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
En liten mätare som vanligen är en av de mindre bland malmätarna. Framvingen är ljusare eller mörkare grå med otydliga tvärlinjer, men med en distinkt svart streckformad mittfläck. Bakvingarna är grå med en mindre mittfläck. Vingarna har ett påfallande smalt band av vingfransar. Den liknar mest arter som flyger tidigare på säsongen. För säker identifiering krävs ofta undersökning av genitalierna. Vingspann 17-20 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för timjanmalmätare

Länsvis förekomst och status för timjanmalmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för timjanmalmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Timjemalmätare påträffades första gången i Sverige vid Böda på Öland 1931. Under 1940-talet påträffades den på Gotland. Artens utbredningsområde är starkt begränsat till nordligaste Ölands sandmarker och på Gotland mer utbredd där kustlinjen består av sandmarker. På Gotska sandön påträffades den först efter mitten av 1960-talet. Det är dock osäkert om den är årligen reproducerande på ön som undersöktes noga i början av 1960-talet. Arten rapporteras mycket sällan men är sannolikt delvis förbisedd. Den har under senaste 15 åren påträffats på en plats i sydvästra Finland, möjligen Hangö. I Estland är den funnen på Ösel. I övrigt förekommer arten sparsamt vid Östersjökusten i Litauen, Polen och Tyskland, och kommer igen först efter ett stort uppehåll i utbredningsområdet i slättområdena i dessa länder innan den på nytt uppträder i Mellaneuropas bergsområden. I Storbritannien når utbredningen vid västkusten långt norrut i Skottland och den finns även på Irlands västkust. Detta visar att arten inte är utpräglat torrmarks- och värmeälskande, vilket utbredningsbilden i övrigt antyder. Världsutbredningen omfattar hela norra Medelhavsområdet till Turkiet i öster. Från Portugal och mellersta Frankrike sträcker sig en utbredningsgren via Tysklands och Belgiens kalkberg fram mot Östersjön. Den omfattande utbredningen i Storbritannien sticker ut som exceptionell. Österut från Centraleuropa blir utbredningsområdet förskjutet gradvis söderut och den är östligast utbredd i Transkaukasus och Iran.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Eupitheciini  
  • Släkte
    Eupithecia  
  • Art
    Eupithecia distinctariaHerrich-Schäffer, 1848 - timjanmalmätare
    Synonymer
    timjemalmätare

Timjemalmätare är främst knuten till öppnare sandmarker i dominerande tallskog med ett fältskikt av främst lavar och fläckvis utbredda mattor av backtimjan Thymus serpyllum, och i övrigt med endast en gles förekomst av annan ört- och gräsvegetation. Nästan alla kända lokaler befinner sig i den mer stabiliserade sanden innanför rörliga sanddyner vid Östersjön. På Gotland förekommer arten även i inlandet på några platser på öppen alvarhed, bl.a. vid Hörsne och Hejnum hällar. Det är dock osäkert om den frånsett karstalvaret på Hejnum hällar kan påträffas i alvarmiljöer utan viss överlagring av sand eller finare grus och som påminner om de ovan beskrivna sandiga strandmiljöerna genom att vara väldränerade. I övriga Europa är den mer knuten till sydvända torra bergssluttningar. Så vitt känt lever artens larver i Sverige endast av backtimjan. I bergstrakter söderut i Europa kan den utnyttja ett flertal växtarter som inte alltid är närbesläktade med timjanväxter. I Storbritannien utnyttjas endast timjanväxter. Fjärilarna är nattaktiva och lockas sparsamt till UV-ljus. Flygperioden är utsträckt från slutet av juni till första dagarna i augusti. Dess start är lokalt starkt påverkad av havets uppvärmning och sannolikt också av uppvällningen av kyligare bottenvatten. Larverna tillväxer under augusti och september. Förpuppningen sker i en kokong i markytan och puppan övervintrar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Blottad mark, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
Arten hotas främst av att livsmiljön utsätts för starkt markslitage genom att de främsta förekomsterna befinner sig i anslutning till populära badstränder. Expanderande tältplatser och sommarhusbebyggelse har på flera lokaler minskat livsmiljöns areal. Igenplantering och igenväxning är hot på andra lokaler. Huruvida alltför intensivt fårbete utgör ett hot är oklart.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Artens nuvarande status bör snarast undersökas. Där livsmiljön påverkas av alltför starkt markslitage bör åtgärder vidtas som kanaliserar människors förflyttning mellan strand och parkeringar/tältplatser och bebyggelse.
Clas Källander har lämnat värdefull information inför författandet av artfaktabladet.

Mironov, V. 2003. The Geometrid moths of Europe; vol. IV. Larentiinae II. Apollo Books. Stenstrup.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Nordström, F. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; III Macrolepidoptera. Additamenta. Opusc. ent. 18: 75-87.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Danmarks dyreliv Bind 2. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Eupitheciini  
  • Släkte
    Eupithecia  
  • Art
    Eupithecia distinctaria, Herrich-Schäffer, 1848 - timjanmalmätare
    Synonymer
    timjemalmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.