Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällmetallfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Syngrapha hochenwarthi
Fjällmetallfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällmetallfly är en liten nattflyart med typisk metallflyteckning. Framvingarna är bruna med violettgrå, slöjlika, mjuka tvärlinjer och med ett enfärgat rödbrunt mittfält från och nedanför den silverfärgade mittfläcken. Bakvingarna är ljusgula med en smalare svartbrun utkantsbård än hos den liknande, mer violettgrå arten torvmossemetallfly Syngrapha microgamma. Den nordiska populationen har beskrivits som underarten lapponaris (Schulte 1952). Vingspann 26-30 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällmetallfly Observationer i  Sverige för fjällmetallfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällmetallfly är i Norden endast utbredd i fjälltrakterna norr om polcirkeln. Från 1800-talet finns fynd från Härjedalen och Hälsingland, men om de är korrekt artbestämda rör det sig sannolikt om migrerande individer från nordligare områden. Från ca 1930-talet finns ett fynd från Pite lappmark, Bäverholmen och mer tveksamma enstaka fyndangivelser från Åsele lappmark före 1940, Lycksele lappmark 1973 och Medelpad före 1953. Att arten i likhet med andra metallflyn kan uppträda som migrant och för kortare eller längre tid besätta ny områden är tydligt då arten under förra hälften av 1900-talet påträffades flerstädes i både Sveriges och Finlands lågland från polcirkeln och norrut, bl.a. längs Torne älv och Kemi älv. Fram till 1960 kunde arten vara lokalt talrik i Lule lappmark. Under de senaste 20 åren har arten minskat starkt och i Sverige bara påträffats i Torne lappmark. I de västra fjällsluttningarna mot Torne träsk var arten tidigare ofta talrik, men påträffas numera endast sparsamt och inte varje säsong. Enda rapporten om en rikligare förekomst är från Karesuando 1998. Under 1970-talet påträffades arten också vid Pulsujärvi mellan dessa förekomster. I Norge är arten bara påträffad norr om det svenska fjällområdet, främst från Bardufoss i Troms fylke mot Kilpisjärvi och de nordligaste svenska fjällen Tuipal samt vidare in i Enontekis lappmark i Finland. I Finnmark finns spridda fynd i botten av flertalet större fjordar öster om Alta. Flest är fynden dock längs gränsälven till Finland och söder om Varangerfjorden. Från Kolahalvön är fynden många i distrikten mot Finland och Norge, men i övrigt bara fåtalig vid sydkusten. Dessa angivelser från grannländerna är dock från före 1970. Världsutbredningen är uppsplittrad. I Europa omfattar förekomsten bara nordkalotten i Norden och Alperna från Frankrike till Österrike och Slovenien. I Asien förekommer den i södra Sibiriens och Centralasiens bergsområden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Fjällmetallfly har helt försvunnit från Pite- och Lule lappmarker. Var tidigare talrik i Torne träsk-området vissa år. Idag finns bara få fynd i Torne lappmark norr om Torne träsk. Arten är främst knuten till blomrika marker och orsaken till minskningen kan vara klimatiskt betingad, men också att markanvändningen av ängsmark i fjällområden ändrats. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (500-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (9500-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2b(iii,v)c(iv)).
Ekologi
Fjällmetallfly påträffas främst i blomrika högörtområden i fjällbjörkzonen. Särskilt blomrika ytor finns ofta längs jokkar och vid älvstränder. Den kan dock även påträffas i betydligt magrare områden, bl.a. har den påträffats på flygsandfältet vid Pulsujärvi där den attraherades av den rika blomningen av lågväxta fibblor i rengärden. Fjärilarna är både dag och nattaktiva och flyger gärna i solsken. Transportflykten sker oftast på 2-3 m höjd, men vanligare är att se fjärilarna svirra omkring på låg höjd besökande olika blommor där de endast stannar till kort på varje blomma utan att sätta sig till ro. De besöker många olika blomsorter. Då de väljer en viloplats sätter de sig lågt i vegetationen och är då inte lätta att skrämma till flykt. Det är därför lättare att gå förbi en förekomst av arten än för många andra dagaktiva nattflyn och mätare i fjällregionen. Flygperioden sträcker sig normalt från sista veckan i juni till senare hälften av juli, med högflygning under första veckan i juli. Larven lever av bladen av bl.a. fjällvedel Astragalus alpinus och gullris Solidago virgaurea. Den övervintrar två gånger innan förpuppning sker.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fjällvedel
· fjällvedel
· gullris
· gullris
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Syngrapha, Art Syngrapha hochenwarthi (Hochhenwarth, 1785) - fjällmetallfly Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Fjällmetallfly har helt försvunnit från Pite- och Lule lappmarker. Var tidigare talrik i Torne träsk-området vissa år. Idag finns bara få fynd i Torne lappmark norr om Torne träsk. Arten är främst knuten till blomrika marker och orsaken till minskningen kan vara klimatiskt betingad, men också att markanvändningen av ängsmark i fjällområden ändrats. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (500-2500). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (9500-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2b(iii,v)c(iv)).
Fjällmetallfly är en liten nattflyart med typisk metallflyteckning. Framvingarna är bruna med violettgrå, slöjlika, mjuka tvärlinjer och med ett enfärgat rödbrunt mittfält från och nedanför den silverfärgade mittfläcken. Bakvingarna är ljusgula med en smalare svartbrun utkantsbård än hos den liknande, mer violettgrå arten torvmossemetallfly Syngrapha microgamma. Den nordiska populationen har beskrivits som underarten lapponaris (Schulte 1952). Vingspann 26-30 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällmetallfly

Länsvis förekomst och status för fjällmetallfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällmetallfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällmetallfly är i Norden endast utbredd i fjälltrakterna norr om polcirkeln. Från 1800-talet finns fynd från Härjedalen och Hälsingland, men om de är korrekt artbestämda rör det sig sannolikt om migrerande individer från nordligare områden. Från ca 1930-talet finns ett fynd från Pite lappmark, Bäverholmen och mer tveksamma enstaka fyndangivelser från Åsele lappmark före 1940, Lycksele lappmark 1973 och Medelpad före 1953. Att arten i likhet med andra metallflyn kan uppträda som migrant och för kortare eller längre tid besätta ny områden är tydligt då arten under förra hälften av 1900-talet påträffades flerstädes i både Sveriges och Finlands lågland från polcirkeln och norrut, bl.a. längs Torne älv och Kemi älv. Fram till 1960 kunde arten vara lokalt talrik i Lule lappmark. Under de senaste 20 åren har arten minskat starkt och i Sverige bara påträffats i Torne lappmark. I de västra fjällsluttningarna mot Torne träsk var arten tidigare ofta talrik, men påträffas numera endast sparsamt och inte varje säsong. Enda rapporten om en rikligare förekomst är från Karesuando 1998. Under 1970-talet påträffades arten också vid Pulsujärvi mellan dessa förekomster. I Norge är arten bara påträffad norr om det svenska fjällområdet, främst från Bardufoss i Troms fylke mot Kilpisjärvi och de nordligaste svenska fjällen Tuipal samt vidare in i Enontekis lappmark i Finland. I Finnmark finns spridda fynd i botten av flertalet större fjordar öster om Alta. Flest är fynden dock längs gränsälven till Finland och söder om Varangerfjorden. Från Kolahalvön är fynden många i distrikten mot Finland och Norge, men i övrigt bara fåtalig vid sydkusten. Dessa angivelser från grannländerna är dock från före 1970. Världsutbredningen är uppsplittrad. I Europa omfattar förekomsten bara nordkalotten i Norden och Alperna från Frankrike till Österrike och Slovenien. I Asien förekommer den i södra Sibiriens och Centralasiens bergsområden.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Plusiinae  
  • Tribus
    Plusiini  
  • Undertribus
    Plusiina  
  • Släkte
    Syngrapha  
  • Art
    Syngrapha hochenwarthi(Hochhenwarth, 1785) - fjällmetallfly

Fjällmetallfly påträffas främst i blomrika högörtområden i fjällbjörkzonen. Särskilt blomrika ytor finns ofta längs jokkar och vid älvstränder. Den kan dock även påträffas i betydligt magrare områden, bl.a. har den påträffats på flygsandfältet vid Pulsujärvi där den attraherades av den rika blomningen av lågväxta fibblor i rengärden. Fjärilarna är både dag och nattaktiva och flyger gärna i solsken. Transportflykten sker oftast på 2-3 m höjd, men vanligare är att se fjärilarna svirra omkring på låg höjd besökande olika blommor där de endast stannar till kort på varje blomma utan att sätta sig till ro. De besöker många olika blomsorter. Då de väljer en viloplats sätter de sig lågt i vegetationen och är då inte lätta att skrämma till flykt. Det är därför lättare att gå förbi en förekomst av arten än för många andra dagaktiva nattflyn och mätare i fjällregionen. Flygperioden sträcker sig normalt från sista veckan i juni till senare hälften av juli, med högflygning under första veckan i juli. Larven lever av bladen av bl.a. fjällvedel Astragalus alpinus och gullris Solidago virgaurea. Den övervintrar två gånger innan förpuppning sker.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fjällvedel - Astragalus alpinus (Viktig)
· gullris - Solidago virgaurea (Viktig)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Arten förefaller dra sig alltmer mot nordöst där klimatet är torrare och midnattssolen ger jämnare dygnstemperaturer. Det kan vara skäl att misstänka att arten redan missgynnats av den globala uppvärmningen och att endast en svagare ökning av årsnederbörden och minskning av antalet soltimmarna fått denna effekt. I övrigt kan inga uppenbara hot mot arten eller dess habitat ses.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Fjällmetallfly bör rapporteras från alla förekomster. På kända lokaler bör den eftersökas vid olika tider av dygnet eftersom fjärilarnas näringssök kan ske vid speciella tidpunkter och den däremellan kan vara omöjlig att påträffa, sannolikt varierar tidpunkten beroende av väderleken.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Goater, B., Ronkay, L. & Fibiger M. 2003. Noctuidae Europaea vol. 10. Catocalinae & Plusiinae. Entomological Press, Sorø.

Johansson, R. & Svensson, I.1968. Pältsa-expeditionen 1964 (Lepidoptera). Opusc. ent. 33:119-128.

Kozlov, M. & Jalava, J. 1994. Lepidoptera of the Kola Peninsula, northwestern Russia, report no. 1 from the research projekt on the Entomological Bioindicators on Kola Peninsula. Ent. Fenn. 5: 65-85.

Larsson, A. 1968. Storfjärilar infångade i området norr om Satisjaure och Pätsatsjaure i Lule Lappmark åren 1957-1960. Ent. Tidskr. 89(1-2): 128-130.

Nordman, A. 1941. Bidrag till kännedomen om Utsjoki sockens (Li) lepidoptera. Notulae ent. 21: 105-129.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; III Macrolepidoptera. Additamenta. Opusc. ent. 18: 75-87.

Palmqvist, G. 1987. Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige 1986. Ent. Tidskr. 108: 135-139.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidoptorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1999. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120: 43-53.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2003. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124: 25-31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Plusiinae  
  • Tribus
    Plusiini  
  • Undertribus
    Plusiina  
  • Släkte
    Syngrapha  
  • Art
    Syngrapha hochenwarthi, (Hochhenwarth, 1785) - fjällmetallfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.