Calicium lenticulare
Skuggspiklav
Lavar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Calicium (spiklavar), Art Calicium lenticulare Ach. - skuggspiklav Synonymer Calicium subquercinum Asahina, Calicium schaereri sensu Nádv., Calicium amylocaule Lettau
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Akut hotad (CR)
-
2005 Akut hotad (CR)
-
2000 Nationellt utdöd (RE)
Dokumentation Tidigare ansedd som försvunnen men 2002 upptäcktes arten i en tidigare obestämd insamling från Ångermanland gjord 1991. Detta var första fyndet i Sverige på 138 år. Den växer i Ångermanland i en gammal sumpgranskog. Eftersom ett stort antal personer letat efter denna art under lång tid är det säkerligen en ytterst sällsynt art. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (2-40). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Länsvis förekomst och status för skuggspiklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
.png)
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten var under 138 år endast känd från en lokal i Sverige, Nammatj (tidigare Njammats) i Lule Lappmark där den hittades 1864. Arten har eftersökts här men inte återfunnits. En hög andel av fjällnära skog är skyddad och det finns en möjlighet att dess växtmiljö finns kvar på någon oupptäckt lokal. År 2002 upptäcktes arten i en tidigare obestämd insamling från Ångermanland gjord 1991. Eftersom ett stort antal personer letat efter denna art under lång tid är det säkerligen en ytterst sällsynt art. I övriga Norden finns några få aktuella lokaler i Hedmark, Oppland och Hordaland i Norge och den är också mycket sällsynt i Finland (rödlistad). Den har i övrigt en mycket vid utbredning och förekommer i boreala, tempererade och tropiska delar av världen i Europa, Afrika, Asien, Nord- Central- och Sydamerika samt Australien och Nya Zeeland. Flest förekomster verkar finnas i Asien, Australien och Nya Zeeland. Eftersom mikroskopering är nödvändig för en säker identifiering och de mest sannolika miljöerna för arten i Sverige är fjällskogar vilka inte är inventerade i samma utsträckning som skogar i Syd- och Mellansverige finns möjligheten att det finns oupptäckta förekomster trots att arten trots att arten inte setts på 135 år. De norska förekomsterna är belägna längre söderut än den i Sverige kända förekomsten.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassLecanoromycetes
-
UnderklassLecanoromycetidae
-
OrdningCaliciales
-
FamiljCaliciaceae
-
SläkteCalicium - spiklavar
-
ArtCalicium lenticulareAch. - skuggspiklavSynonymerCalicium subquercinum AsahinaCalicium schaereri sensu Nádv.Calicium amylocaule Lettau
Arten växer i Ångermanland i en gammal sumpgranskog. Arten tycks vara beroende av gammal skog med mycket hög luftfuktighet. I Nammatj-området finns en barrblandad björkskog och den växte på björk vilket är ett för arten mycket ovanligt substrat. I Europa i övrigt förekommer den på stammen av gamla granar och på gammal ved av ek och bok. I Norge har den en stor variation vad gäller substrat, den är funnen på ved och bark och en gång även på en klippa men är knuten till gamla skogar med mycket hög luftfuktighet.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark
Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog
Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Stor negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Tibell, L. 1977. Lavordningen Caliciales i Sverige. Inledning och släktet Calicium. Svensk Bot. Tidskr. 71: 239–259.
Tibell, L. 1987. Australasian Caliciales. Symb. Bot. Ups. 28:1, 1–280.
Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän ‘5, Uddevalla.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassLecanoromycetes
-
UnderklassLecanoromycetidae
-
OrdningCaliciales
-
FamiljCaliciaceae
-
SläkteCalicium - spiklavar
-
ArtCalicium lenticulare, Ach. - skuggspiklavSynonymerCalicium subquercinum AsahinaCalicium schaereri sensu Nádv.Calicium amylocaule Lettau
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.