Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunrött rovfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cosmia pyralina
Brunrött rovfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brunrött rovfly är ett jämförelsevis normalstort och något spensligt byggt nattfly som tillhör familjen nattflyn (Noctuidae). Vingspann hane 26-32 mm, hos honan 26-34 mm, i övrigt är könen lika. Framvingar och mellankropp brunröda med mellanfältet något mörkare. Vid framkanten strax innanför framvingespetsen försedd med ett vitpudrat trekantformat mindre fält och som avgränsas inåt av den yttre tvärlinjen. Bakvingarna gråbruna och som regel lite ljusare mot framkanten. Framvingens bruna färg kan variera från ljusare brunrött till mörkare mer chokladbrunt, i övrigt varierar arten knappast. Arten kan genom sin varma brunröda färg knappast förväxlas med någon annan art i landet.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunrött rovfly Observationer i  Sverige för brunrött rovfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Brunrött rovfly förekommer i landets södra delar från i väster upp till Göteborg och i öster upp till Gävle. Antalet fynd i de inre delarna av Götaland är påfallande få och inga fynduppgifter, vare sig nutida eller historiska, finns exempelvis från områdena mellan Vättern och Vänern (Skaraborg). Fjärilen förekommer, särskilt utanför Gotland och Öland, i lokala spridda förekomster och i artens norra utbredningsområde i norra Götaland och i Mellansverige är dessa än mer lokala. Arten är knuten till skogsalm Ulmus glabra och lundalm U. minor. Brunrött rovfly följer dock inte skogsalmens naturliga utbredning utan saknas i stora delar av skogsalmens norra utbredningsområde. Förhållandet indikerar att det finns klimatiska faktorer som begränsar artens utbredning. Inga tecken finns på att arten skulle vara nyinvandrad i Sverige. Inga förändringar i artens utbredningsområde bedöms finnas under hela perioden före 1969 jämfört med perioden efter 1969. Inte heller framträder några nämnvärda skillnader i utbredningsområdet vid jämförelse med perioden 1990-2014. Fjärilen har inga uttalade migratoriska uppträdanden och påträffas så gott som enbart på sina egentliga habitat.
I de övriga nordiska länderna förekommer brunrött rovfly i stora delar av Danmark men fynden från norra halvan av Jylland är få och sporadiska. I Finland förekommer arten i de södra delarna, särskilt närmare sydkusten liksom på Åland och är mer nyinvandrad med de första fynden i början av 1930-talet. Arten har under senare decennier möjligen uppvisat viss spridning inåt landet från sydkusten. Världsutbredningen sträcker sig från Pyreneerna, Centraleuropa utom Medelhavsområdet, södra Storbritannien, Baltikum, Ryssland, Kina, Korea och i Japan. Arten har i nuläget inte delats upp i några underarter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Brunrött rovfly förekommer från Skåne och upp till Gästrikland inklusive Öland och Gotland i miljöer med skogsalm och lundalm som är dess enda värdväxter. De rikaste förekomsterna finns i landets sydliga delar medan den blir mer lokal i Mellansverige. Arten uppträder såväl i almdungar som i öppnare miljöer med mer enstaka almar. Alm förväntas nu genom almsjukan minska i så stor omfattning och med så stor hastighet att brunrött almfly kan förväntas minska i påtaglig utsträckning över hela sitt utbredningsområde. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 492 (436-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Brunrött rovfly uppträder i ädellövlundar, brynmarker och i jordbrukslandskap med skogsalm Ulmus glabra och lundalm U. minor, särskilt i varmare och gärna skyddade lägen. Utanför Skåne finns de flesta förekomsterna mer kustnära. Arten uppvisar emellanåt tydliga mellanårsfluktuationer som kan vara mycket kraftiga. Vanligtvis uppträder fjärilen i enstaka eller bara måttliga antal. Fjärilen är aktiv enbart om natten och båda könen kan påträffas vid ljus. Båda könen, särskilt honan, lockas återkommande till lockbeten av sockerlösningar, vilket visar att de troligen utnyttjar honungsdagg och savande träd som näringskälla. Blombesök är inte kända. Troligen uppehåller sig fjärilen huvudsakligen i trädkronorna. Brunrött rovfly flyger normala somrar i en generation från andra halvan av juli till mitten eller andra halvan av augusti med högflygningen kring månadsskiftet juli-augusti. Brunrött rovfly övervintrar som ägg uppe på kvistarna av värdväxten. De i Sverige dominerande värdväxterna för larven är skogsalm U. glabra och lundalm U. minor. Från Mellaneuropa liksom från Storbritannien uppges larven huvudsakligen leva på skogsalm och lundalm, men har också påträffats på lind Tilia spp., ek Quercus spp., äpple Malus domestica, plommon Prunus domestica och slån P. spinosa. Förekomster på andra värdväxtarter än de båda almarterna är inte kända i Sverige eller Finland. Brunrött rovfly uppvisar i likhet med flera andra arter av fjärilar en tilltagande oligofagi på nordligare breddgrader. Larven lever under andra halvan av maj och in till mitten eller ibland slutet av juni. Den lever i huvudsak mellan sammanspunna blad uppe i trädkronorna och ibland även på kvistar närmare marken. Den är framförallt nattaktiv och uppvisar någon gång, i likhet med de övriga arterna inom släktet, kannibalistiska tendenser i synnerhet när närings- eller vattentillgången är begränsad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· hagtornar
· hagtornar
· slån
· slån
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cosmia, Art Cosmia pyralina (Denis & Schiffermüller, 1775) - brunrött rovfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Brunrött rovfly förekommer från Skåne och upp till Gästrikland inklusive Öland och Gotland i miljöer med skogsalm och lundalm som är dess enda värdväxter. De rikaste förekomsterna finns i landets sydliga delar medan den blir mer lokal i Mellansverige. Arten uppträder såväl i almdungar som i öppnare miljöer med mer enstaka almar. Alm förväntas nu genom almsjukan minska i så stor omfattning och med så stor hastighet att brunrött almfly kan förväntas minska i påtaglig utsträckning över hela sitt utbredningsområde. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 492 (436-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Brunrött rovfly är ett jämförelsevis normalstort och något spensligt byggt nattfly som tillhör familjen nattflyn (Noctuidae). Vingspann hane 26-32 mm, hos honan 26-34 mm, i övrigt är könen lika. Framvingar och mellankropp brunröda med mellanfältet något mörkare. Vid framkanten strax innanför framvingespetsen försedd med ett vitpudrat trekantformat mindre fält och som avgränsas inåt av den yttre tvärlinjen. Bakvingarna gråbruna och som regel lite ljusare mot framkanten. Framvingens bruna färg kan variera från ljusare brunrött till mörkare mer chokladbrunt, i övrigt varierar arten knappast. Arten kan genom sin varma brunröda färg knappast förväxlas med någon annan art i landet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunrött rovfly

Länsvis förekomst och status för brunrött rovfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunrött rovfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brunrött rovfly förekommer i landets södra delar från i väster upp till Göteborg och i öster upp till Gävle. Antalet fynd i de inre delarna av Götaland är påfallande få och inga fynduppgifter, vare sig nutida eller historiska, finns exempelvis från områdena mellan Vättern och Vänern (Skaraborg). Fjärilen förekommer, särskilt utanför Gotland och Öland, i lokala spridda förekomster och i artens norra utbredningsområde i norra Götaland och i Mellansverige är dessa än mer lokala. Arten är knuten till skogsalm Ulmus glabra och lundalm U. minor. Brunrött rovfly följer dock inte skogsalmens naturliga utbredning utan saknas i stora delar av skogsalmens norra utbredningsområde. Förhållandet indikerar att det finns klimatiska faktorer som begränsar artens utbredning. Inga tecken finns på att arten skulle vara nyinvandrad i Sverige. Inga förändringar i artens utbredningsområde bedöms finnas under hela perioden före 1969 jämfört med perioden efter 1969. Inte heller framträder några nämnvärda skillnader i utbredningsområdet vid jämförelse med perioden 1990-2014. Fjärilen har inga uttalade migratoriska uppträdanden och påträffas så gott som enbart på sina egentliga habitat.
I de övriga nordiska länderna förekommer brunrött rovfly i stora delar av Danmark men fynden från norra halvan av Jylland är få och sporadiska. I Finland förekommer arten i de södra delarna, särskilt närmare sydkusten liksom på Åland och är mer nyinvandrad med de första fynden i början av 1930-talet. Arten har under senare decennier möjligen uppvisat viss spridning inåt landet från sydkusten. Världsutbredningen sträcker sig från Pyreneerna, Centraleuropa utom Medelhavsområdet, södra Storbritannien, Baltikum, Ryssland, Kina, Korea och i Japan. Arten har i nuläget inte delats upp i några underarter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Xylenini  
  • Undertribus
    Cosmiina  
  • Släkte
    Cosmia  
  • Art
    Cosmia pyralina(Denis & Schiffermüller, 1775) - brunrött rovfly

Brunrött rovfly uppträder i ädellövlundar, brynmarker och i jordbrukslandskap med skogsalm Ulmus glabra och lundalm U. minor, särskilt i varmare och gärna skyddade lägen. Utanför Skåne finns de flesta förekomsterna mer kustnära. Arten uppvisar emellanåt tydliga mellanårsfluktuationer som kan vara mycket kraftiga. Vanligtvis uppträder fjärilen i enstaka eller bara måttliga antal. Fjärilen är aktiv enbart om natten och båda könen kan påträffas vid ljus. Båda könen, särskilt honan, lockas återkommande till lockbeten av sockerlösningar, vilket visar att de troligen utnyttjar honungsdagg och savande träd som näringskälla. Blombesök är inte kända. Troligen uppehåller sig fjärilen huvudsakligen i trädkronorna. Brunrött rovfly flyger normala somrar i en generation från andra halvan av juli till mitten eller andra halvan av augusti med högflygningen kring månadsskiftet juli-augusti. Brunrött rovfly övervintrar som ägg uppe på kvistarna av värdväxten. De i Sverige dominerande värdväxterna för larven är skogsalm U. glabra och lundalm U. minor. Från Mellaneuropa liksom från Storbritannien uppges larven huvudsakligen leva på skogsalm och lundalm, men har också påträffats på lind Tilia spp., ek Quercus spp., äpple Malus domestica, plommon Prunus domestica och slån P. spinosa. Förekomster på andra värdväxtarter än de båda almarterna är inte kända i Sverige eller Finland. Brunrött rovfly uppvisar i likhet med flera andra arter av fjärilar en tilltagande oligofagi på nordligare breddgrader. Larven lever under andra halvan av maj och in till mitten eller ibland slutet av juni. Den lever i huvudsak mellan sammanspunna blad uppe i trädkronorna och ibland även på kvistar närmare marken. Den är framförallt nattaktiv och uppvisar någon gång, i likhet med de övriga arterna inom släktet, kannibalistiska tendenser i synnerhet när närings- eller vattentillgången är begränsad.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· slån - Prunus spinosa (Har betydelse)
Orsakerna till hoten mot artens framtid i landet hänger till den helt dominerande delen med förhållandet att skogsalm nu uppvisar såväl omfattande som accelererande skador till följd av de patogena svampar som förs in i veden av almsplintborren. Det har under senare år dessutom visat sig att lundalmen på Öland och Gotland på senare år börjat angripas i större skala av en mer aggressiv form av svampen. Kraftiga minskningar av brunrött rovfly har också blivit resultatet av omfattande skador på almbestånd i Nederländerna vilket tydligt indikerar vad som kan vänta om utvecklingen av almdöden fortsätter. På grund av larvernas uppträdande bedöms det finnas tydlig risk för att arten inte kan överleva på nyetablerad alm eller rotskott. Detta gör sammantaget att brunrött rovfly nu har blivit aktuell för rödlistning. För närmare underlag för de båda svenska almarternas minskningar och deras respektive prognos hänvisas till artfaktabladen för dessa.

Påverkan
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
I nuläget bedöms inga aktiva skötsel- eller restaureringsåtgärder vara möjliga annat än sådana som kan bli aktuella för att söka rädda kvarvarande bestånd och grupper av de båda almarterna. Eftersom utvecklingen av almsjukan förväntas innebära en tilltagande minskning framöver av de båda almarterna bedöms det finnas tydliga behov av att redan nu inleda övervakningar av populationsutvecklingen hos brunrött rovfly inom några olika delar av artens utbredningsområde. Dessutom bör det exempelvis utredas om och i vilken utsträckning angripna men fortfarande levande almar kan påverka larvernas förmåga att upprätthålla avkommor med opåverkad fekunditet. Båda dessa undersökningar görs lämpligen inom några olika delar av artens utbredningsområde. Förslagsvis läggs sådana undersökningsområden ut på några geografiskt skilda platser inom utbredningsområdet i syfte att täcka in såväl geografiska som klimatologiska skillnader liksom även skillnader i skadefrekvens. Sådant arbete kan med fördel också planeras och genomföras för flera andra rödlistade arter som är mer eller mindre knutna till skogsalm eller lundalm.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk arbeidsgruppe Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo, Oslo.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-02-09].

Bergmann, A. 1954. Die Großschmetterlinge Mitteldeutschlands, Vol. 4/2. Eulen. Urania-Verlag GmbH, Jena.

Fibiger, M. & Hacker, H. 2007. Noctuidae Europaeae. Volume 9. Amphipyrinae - Xyleninae. Entomological Press, Sorø.

Hoffmeyer, S. 1974. De danske ugler. 2den udgave. Aarhus Stiftsbogstrykkerie A/S, Aarhus.

Huldén, L. (ed.). et al. 2000. Suomen suurperhosatlas. Suomen Perhostutkijain Seura, Helsinki.

Inoue, H., Sugi, S., Kuroko, H., Moriuti, S. & Kawabe, A. 1982. Moths of Japan. Kodansha Co., Ltd., Tokyo.

Kaisila, J. 1962. Immigration und Expansion der Lepidopteren in Finnland in den Jahren 1869-1960. Acta Ent. Fennica 18: 1-452.

Karsholt, O. & Razowski, J. (Eds.). 1996. The Lepidoptera of Europe: A Distributional Checklist. Apollo Books, Stenstrup.

Knudsen, K. 1994. Status over Nordjyllands storsommerfugle 1980-1989. Nordjysk Lepidopterologklub, Bælum.

Kononenko, V. S. 2005. An annotated Check list of the Noctuidae (s.l.) (Lepidoptera, Noctuoidea): Nolidae, Erebidae, Micronoctuidae, Noctuidae) of the Asian part of Russia and the Ural region. Noctuidae Sibirica. Vol. 1. Entomological Press, Sorø.

Lampa, S. 1885. Förteckning över Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Central-Tryckeriet, Stockholm.

Mikkola, K. & Jalas, I. 1979. Suomen Perhoset - Yökköset 2. Helsingissä Kustaannusosoakeyhtiö Otava, Keuruu.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand.

Nielsen, P. S. 2000. Faktaliste over de danske storsommerfugle “Den lille grå”. Lepidoptera (Kbh.), (N.S.) Sæernr.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. III. Macrolepidoptera. Opusc. ent. 1943: 5-120.

Nordström, F., Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae). CWK Gleerup, Lund.

Porter, J. 1997. The Colour Identification Guide to Caterpillars of the British Isles (Macrolepioptera). Penguin Books Ltd., London.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks Dyreliv, Bind 5. Apollo Books, Stenstrup.

Steiner, A., & Ebert, G. (Ed.). 1997. Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Band 6: Nachtfalter IV. Eugen Ulmer GmbH & Co., Stuttgart.

Witt, T. J. & Ronkay, L. (Ed.). 2011. Noctuidae Europaeae. Volume 13. Lymantriinae and Arctiinae. Entomological Press, Sorø.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Xylenini  
  • Undertribus
    Cosmiina  
  • Släkte
    Cosmia  
  • Art
    Cosmia pyralina, (Denis & Schiffermüller, 1775) - brunrött rovfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2015.