Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandängsfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Apamea anceps
Sandängsfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 38-43 mm. Framvingar grå, gråbruna och med bruna nyanser. Sandängsflyet är ganska konstant i teckningen men kan variera från bleka till något mörka exemplar. Arten är inte särskilt skarpt tecknad. Längs njurfläckens utkant brukar det ofta vara en mycket smal och nästan vit linje. Bakvingarna är på inre halvan mycket ljusgrå och den yttre mörkare brungrå halvan ger en stark kontrast till det ljusa (Skou, 1991, Elmquist et al. 2011).
Utbredning
Länsvis förekomst för sandängsfly Observationer i  Sverige för sandängsfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sandängsfly är funnen från Skåne upp till Västerbotten, men med en del luckor i utbredningen från Svealand och norrut (Svensson et. al 1994). Arten är i stort sett funnen i alla Europeiska länder men är inte rapporterad från Albanien, samt några Medelhavsöar (Karsholt & Razowski 1996). I Sverige tycks arten främst vara kustbunden. Sandängsfly är numera mest noterad från Skåne, delar av Västkusten, samt Öland och Gotland (Artportalen 2015). Den är mycket lokalt förekommande, men kan ställvis vara ganska vanlig. Det kan förmodas att arten minskat starkt med tanke på dess kända svenska utbredning i jämförelse med de inrapporterade fynd som finns tillgängliga. Fynd från inlandet och norra halvan av Sverige har nästan saknats under senaste 20 åren (Artportalen 2015). Även i grannländerna är sandängsfly ovanlig och lokal. Det anses att arten minskat i Danmark redan i skiftet 1980 till 90-talet (Skou 1991).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Sandängsfly förekommer huvudsakligen i de kustnära delarna av Skåne och mer fåtaligt och lokalt upp till Södermanland samt på Öland och Gotland, främst på varma öppna sandjordar. Fåtaliga inlandslokaler finns kvar, mest i naturreservat med pågående hävd. Larven lever på tunnbladiga gräs. Arten uppvisar minskningar på åtskilliga lokaler och har på flera håll minskat även i kustnära områden. Minskande hävd av sådana lågproducerande marker innebär att de växer igen och ersätts av buskvegetation av vresros eller annat och mer bredbladiga gräs bl a i takt med ökad förnaansamling och kvävenedfall. Arten är beroende av smalbladig gräsvegetation och försvinner när bredbladiga gräs och mer högväxande örter ersätter den låga vegetationen. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Sandängsflyet lever främst på torra marker på sandgrund, exempelvis sandmarker i inlandet och dynområden längs kusten (Elmquist et. al 2011), och gärna i mycket öppna miljöer. Den är ingen alvarsart, men kanske kan förekomma på torrängar med tjockare jordtäcke i alvarens utkanter. Mycket lokalt på mellersta Öland och runt Kalmartrakten har den även observerats i jordbrukslandskap och stadsmiljö på lättare jordar, alltså inga sandmarker. Den flyger från slutet av maj till någon dryg vecka in i juli månad, främst genom juni månad. Dess larv är polyfag på olika gräs och lever övervintrande från augusti till maj.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gräs
· gräs
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Apamea, Art Apamea anceps (Denis & Schiffermüller, 1775) - sandängsfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Sandängsfly förekommer huvudsakligen i de kustnära delarna av Skåne och mer fåtaligt och lokalt upp till Södermanland samt på Öland och Gotland, främst på varma öppna sandjordar. Fåtaliga inlandslokaler finns kvar, mest i naturreservat med pågående hävd. Larven lever på tunnbladiga gräs. Arten uppvisar minskningar på åtskilliga lokaler och har på flera håll minskat även i kustnära områden. Minskande hävd av sådana lågproducerande marker innebär att de växer igen och ersätts av buskvegetation av vresros eller annat och mer bredbladiga gräs bl a i takt med ökad förnaansamling och kvävenedfall. Arten är beroende av smalbladig gräsvegetation och försvinner när bredbladiga gräs och mer högväxande örter ersätter den låga vegetationen. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Vingspann 38-43 mm. Framvingar grå, gråbruna och med bruna nyanser. Sandängsflyet är ganska konstant i teckningen men kan variera från bleka till något mörka exemplar. Arten är inte särskilt skarpt tecknad. Längs njurfläckens utkant brukar det ofta vara en mycket smal och nästan vit linje. Bakvingarna är på inre halvan mycket ljusgrå och den yttre mörkare brungrå halvan ger en stark kontrast till det ljusa (Skou, 1991, Elmquist et al. 2011).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandängsfly

Länsvis förekomst och status för sandängsfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandängsfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sandängsfly är funnen från Skåne upp till Västerbotten, men med en del luckor i utbredningen från Svealand och norrut (Svensson et. al 1994). Arten är i stort sett funnen i alla Europeiska länder men är inte rapporterad från Albanien, samt några Medelhavsöar (Karsholt & Razowski 1996). I Sverige tycks arten främst vara kustbunden. Sandängsfly är numera mest noterad från Skåne, delar av Västkusten, samt Öland och Gotland (Artportalen 2015). Den är mycket lokalt förekommande, men kan ställvis vara ganska vanlig. Det kan förmodas att arten minskat starkt med tanke på dess kända svenska utbredning i jämförelse med de inrapporterade fynd som finns tillgängliga. Fynd från inlandet och norra halvan av Sverige har nästan saknats under senaste 20 åren (Artportalen 2015). Även i grannländerna är sandängsfly ovanlig och lokal. Det anses att arten minskat i Danmark redan i skiftet 1980 till 90-talet (Skou 1991).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Apameini  
  • Släkte
    Apamea  
  • Art
    Apamea anceps(Denis & Schiffermüller, 1775) - sandängsfly

Sandängsflyet lever främst på torra marker på sandgrund, exempelvis sandmarker i inlandet och dynområden längs kusten (Elmquist et. al 2011), och gärna i mycket öppna miljöer. Den är ingen alvarsart, men kanske kan förekomma på torrängar med tjockare jordtäcke i alvarens utkanter. Mycket lokalt på mellersta Öland och runt Kalmartrakten har den även observerats i jordbrukslandskap och stadsmiljö på lättare jordar, alltså inga sandmarker. Den flyger från slutet av maj till någon dryg vecka in i juli månad, främst genom juni månad. Dess larv är polyfag på olika gräs och lever övervintrande från augusti till maj.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gräs - Poaceae (Viktig)
Orsakerna till artens minskning är oklara, men igenväxning och exploatering av sandmarker är sannolika. Trots att artens larv lever på gräs, så tycks den främst förekomma i marker med låg vegetation, och många sandmarker har försämrats genom att höga gräs och vedartad vegetation tagit över dessa. Längs västkusten har även vresros i sanddynområdena blivit ett stort problem.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Torrängar växer ofta igenmed buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och det kan därför vara nödvändigt att röja varsamt. På västkusten har vresros börjat bekämpas genom uppgrävning. Det är positivt om detta kan fortgå, även för ett flertal andra hotade arters skull. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete och därför måste betet hållas under kontroll.

Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Østermarie.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: a distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Zilli, A., Ronkay, L. & Fibiger, M. 2005. Apameini. Noctuidae Europaeae, volume 8. Sorø.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Apameini  
  • Släkte
    Apamea  
  • Art
    Apamea anceps, (Denis & Schiffermüller, 1775) - sandängsfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.