Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre stamfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Amphipoea crinanensis
Mindre stamfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten nattflyart som ingår i en grupp med tre andra mycket snarlika och variabla arter. Litet stamfly är en av de två mindre vilket är till viss hjälp vid artbestämningen. För en säker identifiering krävs ofta avpensling av behåringen på hanens genitalklaffar. Den yttre delen av klaffens insida har fler kitiniserade borst än hos de övriga arterna. Från den andra mindre arten fläckat stamfly A. oculea skiljer sig framvingen genom att njurfläcken hos denna är proportionerligt bredare och med en slinga linjer som inte berör ytterkanterna. Njurfläcken är vanligen vit hos fläckat stamfly medan den hos litet stamfly i högre grad är gul till gulröd. Litet stamfly har vanligen varmt gulröda framvingar och även bakvingarna har en gulröd nyans i den dominerande grå färgen. Speciellt bakvingens fransar är oftare gulröda hos litet stamfly än hos de andra arterna i släktet. Vingspann 28-32 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre stamfly Observationer i  Sverige för mindre stamfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har i alla tider uppfattats som sällsynt i landet som helhet. På västkusten har den dock lokalt varit lika talrik som de två allmännare arterna i släktet. I Norge är det den art som når definitivt nordligast och den är sannolikt starkt gynnad av det atlantiska klimatet med en högre årsnederbörd. Fram till 1940-talet var arten påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Bohuslän, Dalarna, Hälsingland och Ångermanland. Även om den senare är påträffad i nästan alla landskap med nordgräns i Västerbotten och Åsele lappmark, visar den tidigare kända utbredningen att arten i stor utsträckning saknas i välundersökta landskap som Uppland och Södermanland. Idag saknas dock endast fynd från Dalsland, Östergötland och Härjedalen. I Danmark är arten främst utbredd på Jylland och norra Själland. Det saknas ännu fynd från Fyn, Lolland, Falster, Mön och Sydsjälland. I Norge är arten funnen i alla kustdistrikt till södra Nordland och yttre Troms fylken. I inlandet är fynden färre, främst vid älvarna i Gudbrandsdalen och Österdalen. I Finland är arten utbredd på Åland, längs sydkusten och i de sydöstra delarna. Nordligast är den funnen vid Vasa. Världsutbredningen omfattar främst den norra hälften av Europa från Irland och norra Storbritannien, Norden och norra Mellaneuropa söder om Östersjön inklusive den europeiska delen av Ryssland. Uppgifter från västra Sibirien är osäkra.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Litet stamfly har ett utbredningsområde som täcker stora delar av Göta- och Svealand samt Norrlandskusten upp till Ångermanland. Arten var tidigare allmän på Västkusten, men är i dag starkt minskande där genom återbeskogning av översilade fuktängar i f.d. utmarksbeten. I övriga Sverige är den mycket lokal och förekommer i helt andra habitat än på Västkusten. Arten minskar i Östra Sverige till följd av att tidigare hävdade fuktängar växer igen och ersätts med älggräs, vassbälten eller tätnande videbuskage. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (7500-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1900 (204-4000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Litet stamfly är främst knuten till näringsfattigare, öppna och våta miljöer. I Jylland och vid svenska och norska västkusten påträffas den främst på ljunghedar med en mosaik av kärrmarker och något örtrikare ytor med rörligt markvatten. I Dalarna och Norrland är fynden främst från grusiga älvstränder. I norra hälften av Uppland och västra Västmanland är den påträffad mycket lokalt i rikkärr. Från kusten i östra Blekinge och upp mot Kalmar har den påträffats i långsträckta, igenväxta vikar med vass och sumpängar. I Skåne är den även påträffad vid något näringsrikare sjöstränder, men då nästan alltid på sandjord. Sannolikt har arten olika värdväxter i dessa skilda miljöer, men kunskapen om artens näringsväxter i Norden är obefintlig. I Mellaneuropa är larven påträffad på gul svärdslilja Iris pseudacorus, men denna uppgift som finns i all litteratur har sannolikt samma källa från första hälften av 1900-talet. Gul svärdslilja saknas på de flesta områden där litet stamfly är talrik. I Göteborgs skärgård, där arten tidigare var allmän på igenväxande f.d. utmarksbeten, påträffades den ofta sittande helt nykläckt på blommande gullris Solidago virgaurea. Vid ett tillfälle påträffades en hona i parning som ännu hade mjuka, nyligen uppumpade vingar på denna växt. Dock kan larven även ha livnärt sig av omgivande gräsarter. Fjärilarnas flygperiod infaller från slutet av juli till mitten av augusti i södra Sverige, något senare i mellersta och norra Sverige. Den kan påträffas fram till början av september. De är nattaktiva och flitiga blombesökare, längs stränder särskilt på olika ärtväxter. De lockas även till UV-ljus och jäst fruktsaft.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· svärdslilja
· svärdslilja
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Amphipoea, Art Amphipoea crinanensis (Burrows, 1908) - mindre stamfly Synonymer litet stamfly

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Litet stamfly har ett utbredningsområde som täcker stora delar av Göta- och Svealand samt Norrlandskusten upp till Ångermanland. Arten var tidigare allmän på Västkusten, men är i dag starkt minskande där genom återbeskogning av översilade fuktängar i f.d. utmarksbeten. I övriga Sverige är den mycket lokal och förekommer i helt andra habitat än på Västkusten. Arten minskar i Östra Sverige till följd av att tidigare hävdade fuktängar växer igen och ersätts med älggräs, vassbälten eller tätnande videbuskage. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (7500-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1900 (204-4000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
En liten nattflyart som ingår i en grupp med tre andra mycket snarlika och variabla arter. Litet stamfly är en av de två mindre vilket är till viss hjälp vid artbestämningen. För en säker identifiering krävs ofta avpensling av behåringen på hanens genitalklaffar. Den yttre delen av klaffens insida har fler kitiniserade borst än hos de övriga arterna. Från den andra mindre arten fläckat stamfly A. oculea skiljer sig framvingen genom att njurfläcken hos denna är proportionerligt bredare och med en slinga linjer som inte berör ytterkanterna. Njurfläcken är vanligen vit hos fläckat stamfly medan den hos litet stamfly i högre grad är gul till gulröd. Litet stamfly har vanligen varmt gulröda framvingar och även bakvingarna har en gulröd nyans i den dominerande grå färgen. Speciellt bakvingens fransar är oftare gulröda hos litet stamfly än hos de andra arterna i släktet. Vingspann 28-32 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre stamfly

Länsvis förekomst och status för mindre stamfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre stamfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har i alla tider uppfattats som sällsynt i landet som helhet. På västkusten har den dock lokalt varit lika talrik som de två allmännare arterna i släktet. I Norge är det den art som når definitivt nordligast och den är sannolikt starkt gynnad av det atlantiska klimatet med en högre årsnederbörd. Fram till 1940-talet var arten påträffad i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Bohuslän, Dalarna, Hälsingland och Ångermanland. Även om den senare är påträffad i nästan alla landskap med nordgräns i Västerbotten och Åsele lappmark, visar den tidigare kända utbredningen att arten i stor utsträckning saknas i välundersökta landskap som Uppland och Södermanland. Idag saknas dock endast fynd från Dalsland, Östergötland och Härjedalen. I Danmark är arten främst utbredd på Jylland och norra Själland. Det saknas ännu fynd från Fyn, Lolland, Falster, Mön och Sydsjälland. I Norge är arten funnen i alla kustdistrikt till södra Nordland och yttre Troms fylken. I inlandet är fynden färre, främst vid älvarna i Gudbrandsdalen och Österdalen. I Finland är arten utbredd på Åland, längs sydkusten och i de sydöstra delarna. Nordligast är den funnen vid Vasa. Världsutbredningen omfattar främst den norra hälften av Europa från Irland och norra Storbritannien, Norden och norra Mellaneuropa söder om Östersjön inklusive den europeiska delen av Ryssland. Uppgifter från västra Sibirien är osäkra.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Apameini  
  • Släkte
    Amphipoea  
  • Art
    Amphipoea crinanensis(Burrows, 1908) - mindre stamfly
    Synonymer
    litet stamfly

Litet stamfly är främst knuten till näringsfattigare, öppna och våta miljöer. I Jylland och vid svenska och norska västkusten påträffas den främst på ljunghedar med en mosaik av kärrmarker och något örtrikare ytor med rörligt markvatten. I Dalarna och Norrland är fynden främst från grusiga älvstränder. I norra hälften av Uppland och västra Västmanland är den påträffad mycket lokalt i rikkärr. Från kusten i östra Blekinge och upp mot Kalmar har den påträffats i långsträckta, igenväxta vikar med vass och sumpängar. I Skåne är den även påträffad vid något näringsrikare sjöstränder, men då nästan alltid på sandjord. Sannolikt har arten olika värdväxter i dessa skilda miljöer, men kunskapen om artens näringsväxter i Norden är obefintlig. I Mellaneuropa är larven påträffad på gul svärdslilja Iris pseudacorus, men denna uppgift som finns i all litteratur har sannolikt samma källa från första hälften av 1900-talet. Gul svärdslilja saknas på de flesta områden där litet stamfly är talrik. I Göteborgs skärgård, där arten tidigare var allmän på igenväxande f.d. utmarksbeten, påträffades den ofta sittande helt nykläckt på blommande gullris Solidago virgaurea. Vid ett tillfälle påträffades en hona i parning som ännu hade mjuka, nyligen uppumpade vingar på denna växt. Dock kan larven även ha livnärt sig av omgivande gräsarter. Fjärilarnas flygperiod infaller från slutet av juli till mitten av augusti i södra Sverige, något senare i mellersta och norra Sverige. Den kan påträffas fram till början av september. De är nattaktiva och flitiga blombesökare, längs stränder särskilt på olika ärtväxter. De lockas även till UV-ljus och jäst fruktsaft.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Sötvattensstrand, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· svärdslilja - Iris pseudacorus (Viktig)
Artens främsta livsmiljö i Västsverige är trädlösa marker med en mosaik av ljunghed, kärr, klippmarker och strandängar. Denna miljö som skapats genom långvarigt utmarksbete är på väg att försvinna genom en snabb återbeskogning av alla områden med bruten beteshävd. Hotet är likartat det för ett antal fjärilsarter knutna till ljung Calluna vulgaris i öppna, trädlösa miljöer. Hotbilden i övriga Sverige är oklar. Det är dock sannolikt att den i miljöer längs älvstränder missgynnas av vattenregleringar som förhindrar naturliga störningar vid islossning och översvämning vintertid, vilka fenomen är nödvändiga för att vidmakthålla öppna strandmiljöer.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
För arter knutna till öppna ljunghedar och andra småmiljöer i ett öppet trädlöst landskap är det viktigt att utmarksbete fortsatt vidmakthålls. På de flesta områden där sådant bete ännu sker, utgörs betesdjuren av får. Fårbete sker vanligen utan avbrott under hela den snöfria delen av året, vilket leder till en utarmning av nektarresurserna för fjärilar. För litet stamfly verkar förekomsten av blommande örter vara viktig och arten är sällan talrik där enda nektarresursen utgörs av blommande ljung. Artens miljökrav och näringsväxter bör närmare undersökas.
Mats Lindeborg har bidragit med värdefull information inför författandet av artfaktabladet.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.-O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk museum, Oslo.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.

Knaben, N. 1956. On the occurrence of the Apamea Tr. (Hydroecia auct.) species in Norway (Lep. Noct.). Norsk Ent. Tidsskr. Bd. X (1): 48-62.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Zilli, A., Ronkay, L. & Fibiger, M. 2005. Noctuidae Europaea vol. 8. Apameini. Entomological Press, Sorø.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Apameini  
  • Släkte
    Amphipoea  
  • Art
    Amphipoea crinanensis, (Burrows, 1908) - mindre stamfly
    Synonymer
    litet stamfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.