Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rotstreckat stråfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Protarchanara brevilinea
Rotstreckat stråfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten stråfärgad nattflyart med svag och otydlig teckning. Den brungula grundfärgen har mer eller mindre utbredd mörkare pudring. På framvingen är mellanfältets yttre gräns, och ibland även den inre, markerad med en rad svarta prickar. Från den tämligen breda mellankroppen utgår ett svart rotstreck. Vingspann 29-35 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för rotstreckat stråfly Observationer i  Sverige för rotstreckat stråfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rotstreckat stråfly har i alla tider uppfattats som en internationell raritet med en starkt uppsplittrad världsutbredning. I Europa saknas den i många länder. I England har den varit känd sedan 1800-talet, men fortfarande bara från kusten av Norfolk och Suffolk. I Holland är den sällsynt påträffad. Vid södra Östersjön var utbredningen i äldre tid inskränkt till kusten från f.d. Östtyskland till Litauen, Klaipèda. Den påträffades i f.d. Västtyskland först 1952 vid Wolgast. Långsamt har arten sedan spridit sig västerut i södra Östersjön och nådde 1969 Danmark, Falster och senare Mön (1971) och Fyn (1975). Fram till 1980 hade dock endast ett 10-tal individer påträffats. Först under de följande tio åren påträffades arten mer talrikt och några gynnsammare livsmiljöer, såsom Ulfshale på Mön, strandvallarna längs Falsters södra östkust samt en kärrmark på östra Lolland, Lögnor gav tidvis ett flertal individer vid varje fångst med UV-ljus. Till Sverige nådde arten 1995 då den påträffades vid Skanör och öster om Sandhammaren i Skåne. Efter kustremsan Skanör till Malmö har arten eftersökts sedan 1980-talet. Under de följande åren påträffades den också, men bara sparsamt. Vid stranden i Gässie upptäcktes 1997 en starkare population där arten påträffats årligen sedan dess. Arten är fortsatt lokal i sitt uppträdande och de sedan tidigare år väl undersökta områdena vid Bunkeflo strand har uppenbarligen inte rätt livsbetingelser. Under 2009 påträffades några få brevilinea vid inre delen av Klagshamnsudde som är en av de mest väl undersökta strandlokalerna i Skåne. I Danmark har arten fortsatt expanderat något och är nu också funnen enstaka i Sydjylland, Östjylland, Ajstrup (1995), Sydsjälland, Nordöstsjälland och Bornholm. Från år 2008 har en starkare population upptäckts på revet Ölsemagle i Kögebukten i Östsjälland. Det förefaller sannolikt att det är därifrån spridningen till Skåne skett, även om denna lokal upptäcktes senare. I Finland påträffades arten redan 1967 vid Tvärminne på Hangöudd och där lär ännu finnas en liten lokal population.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU°)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN°)
Rotstreckat stråfly förekommer enbart längs kuststräckan Malmö-Höllviken och på Falsterbonäset. Arten är endast talrik i gles bladvass på förmultnande sjögräs (kompostklimat). Detta kan vara en förutsättning för denna sydliga art som endast expanderat mycket långsamt i södra Östersjöområdet. Den förutspådda minskningen baserar sig på det planerade utökade betet på strandängarna i området. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 68 (12-80) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från EN till VU. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D).
Ekologi
Rotstreckat stråfly är knuten till bladvass, Phragmites australis (communis). Den har uppenbarligen höga värmekrav och på flertalet lokaler förekommer den där en klon av bladvass också koloniserat relativt torra miljöer. Där bladvassen växer glest och endast blir relativt lågväxt är livsmiljön som mest gynnsam. I Finland är artens enda förekomstområde en myrmark med gles bladvass, i Danmark och Skåne oftare sanddyner och området närmast ovanför en skyddad lagun. Vid Gässie i Skåne växer bladvassen i ganska mäktiga, uppkastade strandvallar av sjögräs. Det är tänkbart att komposteringen och den värme detta avger är av stor betydelse på denna, artens nordligaste förekomst. Gemensamt för flertalet starkare populationer vid södra Östersjön är att de omges av hav och att grunda laguner finns där vattentemperaturen snabbare stiger under försommaren. Dessa faktorer kan vara viktiga både för att ge en kortare utvecklingsperiod och eventuellt också för invintringen. Enligt de sparsamma litteraturuppgifterna om artens livscykel övervintrar den dock som ägg. Den lilla larven lever inne i ett vasstrå. Senare lär larverna lämna strået och äta av bladen. Flygperioden infaller från senare hälften av juli till efter mitten av augusti med dess maximum runt månadsskiftet. Fjärilarna anländer vanligen sent på natten till UV-ljus, men undantag kan upplevas på platser med en högre individtäthet. Svärmningen är säkerligen i hög grad styrd av när honor är parningsvilliga och behagar frigöra sina sexualferomoner.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· vass
· vass
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Protarchanara, Art Protarchanara brevilinea (Fenn, 1864) - rotstreckat stråfly Synonymer Chortodes brevilinea (Fenn, 1864)

Kategori Sårbar (VU°)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN°)

Dokumentation Rotstreckat stråfly förekommer enbart längs kuststräckan Malmö-Höllviken och på Falsterbonäset. Arten är endast talrik i gles bladvass på förmultnande sjögräs (kompostklimat). Detta kan vara en förutsättning för denna sydliga art som endast expanderat mycket långsamt i södra Östersjöområdet. Den förutspådda minskningen baserar sig på det planerade utökade betet på strandängarna i området. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-250). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 68 (12-80) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. Eftersom det finns möjlighet att arten kan invandra från kringliggande länder bedöms utdöenderisken vara lägre än vad övriga tillgängliga data antyder. Därför har rödlistningskategorin justerats från EN till VU. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v); D).
En liten stråfärgad nattflyart med svag och otydlig teckning. Den brungula grundfärgen har mer eller mindre utbredd mörkare pudring. På framvingen är mellanfältets yttre gräns, och ibland även den inre, markerad med en rad svarta prickar. Från den tämligen breda mellankroppen utgår ett svart rotstreck. Vingspann 29-35 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rotstreckat stråfly

Länsvis förekomst och status för rotstreckat stråfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rotstreckat stråfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rotstreckat stråfly har i alla tider uppfattats som en internationell raritet med en starkt uppsplittrad världsutbredning. I Europa saknas den i många länder. I England har den varit känd sedan 1800-talet, men fortfarande bara från kusten av Norfolk och Suffolk. I Holland är den sällsynt påträffad. Vid södra Östersjön var utbredningen i äldre tid inskränkt till kusten från f.d. Östtyskland till Litauen, Klaipèda. Den påträffades i f.d. Västtyskland först 1952 vid Wolgast. Långsamt har arten sedan spridit sig västerut i södra Östersjön och nådde 1969 Danmark, Falster och senare Mön (1971) och Fyn (1975). Fram till 1980 hade dock endast ett 10-tal individer påträffats. Först under de följande tio åren påträffades arten mer talrikt och några gynnsammare livsmiljöer, såsom Ulfshale på Mön, strandvallarna längs Falsters södra östkust samt en kärrmark på östra Lolland, Lögnor gav tidvis ett flertal individer vid varje fångst med UV-ljus. Till Sverige nådde arten 1995 då den påträffades vid Skanör och öster om Sandhammaren i Skåne. Efter kustremsan Skanör till Malmö har arten eftersökts sedan 1980-talet. Under de följande åren påträffades den också, men bara sparsamt. Vid stranden i Gässie upptäcktes 1997 en starkare population där arten påträffats årligen sedan dess. Arten är fortsatt lokal i sitt uppträdande och de sedan tidigare år väl undersökta områdena vid Bunkeflo strand har uppenbarligen inte rätt livsbetingelser. Under 2009 påträffades några få brevilinea vid inre delen av Klagshamnsudde som är en av de mest väl undersökta strandlokalerna i Skåne. I Danmark har arten fortsatt expanderat något och är nu också funnen enstaka i Sydjylland, Östjylland, Ajstrup (1995), Sydsjälland, Nordöstsjälland och Bornholm. Från år 2008 har en starkare population upptäckts på revet Ölsemagle i Kögebukten i Östsjälland. Det förefaller sannolikt att det är därifrån spridningen till Skåne skett, även om denna lokal upptäcktes senare. I Finland påträffades arten redan 1967 vid Tvärminne på Hangöudd och där lär ännu finnas en liten lokal population.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Apameini  
  • Släkte
    Protarchanara  
  • Art
    Protarchanara brevilinea(Fenn, 1864) - rotstreckat stråfly
    Synonymer
    Chortodes brevilinea (Fenn, 1864)

Rotstreckat stråfly är knuten till bladvass, Phragmites australis (communis). Den har uppenbarligen höga värmekrav och på flertalet lokaler förekommer den där en klon av bladvass också koloniserat relativt torra miljöer. Där bladvassen växer glest och endast blir relativt lågväxt är livsmiljön som mest gynnsam. I Finland är artens enda förekomstområde en myrmark med gles bladvass, i Danmark och Skåne oftare sanddyner och området närmast ovanför en skyddad lagun. Vid Gässie i Skåne växer bladvassen i ganska mäktiga, uppkastade strandvallar av sjögräs. Det är tänkbart att komposteringen och den värme detta avger är av stor betydelse på denna, artens nordligaste förekomst. Gemensamt för flertalet starkare populationer vid södra Östersjön är att de omges av hav och att grunda laguner finns där vattentemperaturen snabbare stiger under försommaren. Dessa faktorer kan vara viktiga både för att ge en kortare utvecklingsperiod och eventuellt också för invintringen. Enligt de sparsamma litteraturuppgifterna om artens livscykel övervintrar den dock som ägg. Den lilla larven lever inne i ett vasstrå. Senare lär larverna lämna strået och äta av bladen. Flygperioden infaller från senare hälften av juli till efter mitten av augusti med dess maximum runt månadsskiftet. Fjärilarna anländer vanligen sent på natten till UV-ljus, men undantag kan upplevas på platser med en högre individtäthet. Svärmningen är säkerligen i hög grad styrd av när honor är parningsvilliga och behagar frigöra sina sexualferomoner.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· vass - Phragmites australis (Viktig)
Den främsta förekomsten i Sverige hotas av konkurrerande naturvårdsplaner från länsstyrelsen på att göra alla strandängar söder om Malmö till ett öppet beteslandskap där sällsynta häckfåglar som sydlig kärrsnäppa och svartbent strandpipare förhoppningsvis skall återetablera sig. Dock uttrycker de som bäst känner dessa arter i artfaktabladen att det främsta hotet idag tycks vara hög predation av ägg och ungfåglar från räv och kråkor (som sannolikt ökat under senare år). För den senare arten rekommenderas därför ett anläggande av nya sandrevlar i det grunda havet. För tidigt betespåsläpp och för hög täthet (>2 st/ha) av nötboskap är genom trampstörning ett hot mot kärrsnäppans bon. På Falsterbohalvön är slitaget på vegetationen från badgäster ett problem, liksom försök att göra miljön mer lättillgänglig för dessa. Bränning av bladvass kan vara ett allvarligt hot.

Påverkan
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Arten delar i Gässie sin livsmiljö med luddkrisslemal, Digitivalva valeriella, som i rödlistan är klassificerad som akut hotad. Om dessa två arter inte skall utrotas måste området vid Gässie undantas från länsstyrelsens planer på ett sammanhängande beteslandskap mellan Malmö och Foteviken. Det finns även flera rödlistade växtarter på denna kuststräcka, bl.a. dansk iris, Iris spuria, som skulle missgynnas vid eventuella nyetableringar utanför de strängt skyddade ytorna om planerna på bete genomförs.
Magnus Wedelin och Clas Källander har bidragit med värdefull information inför skrivandet av artfaktabladet.

Bech, K., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, A., Möller, H.E. & Szyska, P. 1998. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2008. Tillägg till Lepidoptera band IX, nr 7.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges Fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Östermarie.

Ivinskis, P. 1993. Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius.

Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter. Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.

Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.

Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.

Palmqvist, G. 1996. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1995. Ent. Tidskr. 117: 35-48.

Palmqvist, G. 1997. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996. Ent. Tidskr. 118: 11-27.

Palmqvist, G. 1998. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1997. Ent. Tidskr. 119: 13-27.

Palmqvist, G. 2003. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124: 47-58.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Tjernberg, M. & Svensson, M. (Red.). 2007. Artfakta - Rödlistade ryggradsdjur i Sverige. SLU, ArtDatabanken, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Apameini  
  • Släkte
    Protarchanara  
  • Art
    Protarchanara brevilinea, (Fenn, 1864) - rotstreckat stråfly
    Synonymer
    Chortodes brevilinea (Fenn, 1864)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.