Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  praktnejlikfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Hadena confusa
Praktnejlikfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor nattflyart som är distinkt tecknad i vitt och svart. Arten är lik vitbandat nejlikfly Hadena compta, men mellanfältets stora vita fläck på framvingen når inte bakkanten och den vita sömlinjen är tydligare med en kantig vit fläck vid vingspetsen. Honan har ett långt äggläggningsrör vilket ger bakkroppen en mer spetsig form. Längst mot norr är framvingen oftare mörkt grå med vit teckning. Vingspann 27-35 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för praktnejlikfly Observationer i  Sverige för praktnejlikfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vackert nejlikfly har påträffats i samtliga landskap norrut till Jämtland, Ångermanland och Västerbotten. Den är dock aldrig funnen på Gotska Sandön. Fynden är ganska jämnt fördelade mellan kuster och inland med undantag av det inre av Västra Götaland söder om Vänern och södra hälften av Värmland. I Norrland är den nordligast funnen i Jämtland vid Strömsund, i Ångermanland vid Tåsjö och i Västerbotten vid Hällnäs. Den tidigare kända förekomsten i inlandet avspeglar i hög grad var värdväxten då växte mer talrikt i öppen mark i odlingsbygder. Arten finns sannolikt kvar inom det mesta av sitt utbredningsområde, men en påtaglig minskning har skett i Syd- och Mellansveriges odlingsbygder. Den har idag sina främsta förekomster i kustbandet från Skåne till Bohuslän och Södermanland samt på Öland, Gotland och i Östergötland även i inlandet. Fynd under 2000-talet har även gjorts på några platser i Västmanland (Frövi och Stråssa) och ett i Falbygden i Västergötland. Sannolikt har arten fortfarande en starkare förekomst i norra delen av utbredningsområdet än antalet rapporterade fynd antyder. I Jämtland, Ås strax norr om Östersund är den senast funnen 2010 och i Härjedalen, Funäsdalen 2005. På Holmön i Västerbotten påträffades den 1985. En av författarens anteckningar från 1971 påtalar hur markant arten då hade minskat jämfört med åren 1968-1969 på Brännö i Göteborgs södra skärgård. Under fällfångster på Koster och Saltö i Bohuslän 2005-2006 påträffades arten inte. I Norge har arten en mer sammanhängande utbredning från sydkusten till inre Sör-Tröndelag, främst genom torrare älvdalar och i det inre av större fjordar, men den är även påträffad vid flera tillfällen i yttre Rogaland och yttre Hordaland. Längre norrut är den funnen tillfälligt i Troms fylke. I Danmark är arten utbredd över hela landet, men mer talrikt påträffad på Bornholm och i Jylland. I Finland är arten påträffad i alla distrikt söder om 63°N. Enstaka helt isolerade fynd har gjorts i Österbotten, Kemi och i samhället Kuusamo i dito distrikt. Äldre litteratur omnämner arten som tämligen allmän i samtliga av de nordiska länderna. I Storbritannien är arten utbredd över hela området och på Shetlandsöarna uppträder den i en enfärgat grå form som om den visade sig i Norden lätt skulle kunna leda till förväxling med andra arter. Världsutbredningen omfattar hela Europa utom de nordligaste delarna och sträcker sig i övrigt från västra Nordafrika till mellersta Sibirien, Mongoliet och västligaste Kina, i söder till Iran, Kaukasus och Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2b; B2b(iii,v)c(iv); C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Vackert nejlikfly är fortfarande relativt utbredd på torra ängsmarker, alvar och stränder på Öland och Gotland, i delar av Östergötland, Halland och Skåne, vid Upplandskusten samt i norra Dalarna/södra Jämtland. Värdväxt är i första hand smällglim och närbesläktade arter. Minskningen är mycket kraftig i fällmaterial under de senaste 15-talet åren. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (7500-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 750 (600-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2b; B2b(iii,v)c(iv); C1).
Ekologi
Vackert nejlikfly är i mindre grad än andra nejlikflyarter knuten till endast en värdväxt. Dock har arten en tydlig preferens för de arter som har stora, men tunnväggiga frökapslar - stora nog att helt omsluta en larv i samtliga tillväxtstadier. Övervintringen sker i puppstadiet och i varma, öppna miljöer med klippmarker i Sydsverige kläcker pupporna under tidiga säsonger som regel under senare hälften av maj. Längre norrut där havet oftare är isbelagt gör nedkylningen att kläckningen infaller senare. Huvudsaklig flygperiod är därför juni och fram till första halvan av juli. Huruvida individer som påträffats i augusti i Sydsverige utgör en andra generation är oklart, men arten är inte känd för att ha en andra generation i sydligare delar av Europa. I Norrland kan den huvudsakliga flygperioden infalla under senare hälften av juli. Kläckningen är sannolikt väl avstämd mot värdväxtens blomning eftersom denna utnyttjas både för äggläggning i blommorna och som nektarresurs. I norr når arten upp till trädgränsen på varma lokaler såsom utpräglade sydberg i Funäsdalen i Härjedalen och i anslutning till flygsandfält i Röros i Norge. Fjärilarna flyger från skymningen genom hela natten och besöker även blommor av andra växtgrupper, dock främst nejlikväxter. De attraheras med lätthet till UV-ljusfällor. Larven livnär sig av tillväxande frön och förflyttar sig mellan tiotalet frökapslar under tillväxten. Förpuppning sker i en jordbemängd spånad under markytan. Vid kusterna utnyttjar fjärilarna främst strandklippornas strandglim Silene uniflora, på alvarmarker på Öland och Gotland dess underart alvarglim ssp. petraea och i övriga landet främst smällglim S. vulgaris. Strandglim och alvarglim har mer utsträckt blomningsperiod än smällglim vilket kan ha lett till fjärilens anpassning med olika längd hos kläckningsperioden i olika regioner. Smällglim har en mycket ojämn spridning i landet. Växtens frön har spridits med gräsfrön för nyanläggning av slåttervallar, men med förbättrad frörensning har detta sedan länge upphört. Den huvudsakliga spridningen genom vallfröblandningar skedde sannolikt redan under 1700-talet och upphörde från mitten av 1900-talet. I trakter med lätta sandjordar och fler övergivna vallar har växten förblivit talrik under en längre period. Idag är den dock vanligare i vägrenar än på slåttrad mark. Växten är härdig mot kopparföroreningar och i vissa gruvområden där koppar brutits tillsammans med dolomitkalk är den ännu en mycket dominerande art i växtsamhället. Ett sådant område är Stråssa gruva i Västmanland där även beskuggade vägrenar till vägar uppbyggda av sligsand idag domineras av smällglim. Vid den f.d. koppargruvan i Falun saknas växten helt. Av okänd orsak är smällglim idag mer utbredd och mer talrik i Dalarna och Norrlands inland. Tänkbara förklaringar är att växten är något kalkgynnad, undviker styva leror, är konkurrenssvag på mulljord och att en högre sommarnederbörd ger mer rörligt markvatten som förhöjer växtens förmåga att tillgodose sig de mineralämnen som ger snabb tillväxt och mer långvarig konkurrensförmåga. I en omfattande studie av fröförtäringen hos alvarglim på Öland nämns vackert nejlikfly som den främsta fjärilsarten tillsammans med gulbrunt nejlikfly H. perplexa och glimmalmätare Eupithecia venosata som dock lägger sina ägg på blomknopparna. Vackert nejlikfly lägger äggen i blommorna både då dessa är i sitt hanstadium (varar två dagar) och då de omvandlats till honstadiet. Således är honindividen beroende av att andra fjärilar senare befruktar de blommor som var i hanstadiet vid äggläggningen. Befruktningen utförs i hög grad av andra nattflyarter som endast utnyttjar blomman som nektarresurs. Honan undviker att lägga ägg i en blomma som redan utnyttjats för äggläggning. Med ökad äggtäthet i habitatet, successivt under flygperioden, blir honan mer restriktiv i detta avseende medan hon i början av flygperioden med låg äggtäthet kan lägga två ägg i samma blomma. Larverna är kannibalistiska först då de vuxit sig större och redan rörliga och i kraft att uppsöka nya frökapslar då de är små. En konkurrent om fröna är flugan Delia pruinosa som dock föredrar att lägga sina ägg under slutet av fjärilens flygperiod.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· alvarglim
· alvarglim
· glimmar
· glimmar
· gökblomstersläktet
· gökblomstersläktet
· nejlikväxter
· nejlikväxter
· smällglim
· smällglim
· strandglim
· strandglim
· tjärblomster
· tjärblomster
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Hadena, Art Hadena confusa (Hufnagel, 1766) - praktnejlikfly Synonymer vackert nejlikfly

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2b; B2b(iii,v)c(iv); C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Vackert nejlikfly är fortfarande relativt utbredd på torra ängsmarker, alvar och stränder på Öland och Gotland, i delar av Östergötland, Halland och Skåne, vid Upplandskusten samt i norra Dalarna/södra Jämtland. Värdväxt är i första hand smällglim och närbesläktade arter. Minskningen är mycket kraftig i fällmaterial under de senaste 15-talet åren. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (7500-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 750 (600-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 10 år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (10-50) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2b; B2b(iii,v)c(iv); C1).
En medelstor nattflyart som är distinkt tecknad i vitt och svart. Arten är lik vitbandat nejlikfly Hadena compta, men mellanfältets stora vita fläck på framvingen når inte bakkanten och den vita sömlinjen är tydligare med en kantig vit fläck vid vingspetsen. Honan har ett långt äggläggningsrör vilket ger bakkroppen en mer spetsig form. Längst mot norr är framvingen oftare mörkt grå med vit teckning. Vingspann 27-35 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för praktnejlikfly

Länsvis förekomst och status för praktnejlikfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för praktnejlikfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vackert nejlikfly har påträffats i samtliga landskap norrut till Jämtland, Ångermanland och Västerbotten. Den är dock aldrig funnen på Gotska Sandön. Fynden är ganska jämnt fördelade mellan kuster och inland med undantag av det inre av Västra Götaland söder om Vänern och södra hälften av Värmland. I Norrland är den nordligast funnen i Jämtland vid Strömsund, i Ångermanland vid Tåsjö och i Västerbotten vid Hällnäs. Den tidigare kända förekomsten i inlandet avspeglar i hög grad var värdväxten då växte mer talrikt i öppen mark i odlingsbygder. Arten finns sannolikt kvar inom det mesta av sitt utbredningsområde, men en påtaglig minskning har skett i Syd- och Mellansveriges odlingsbygder. Den har idag sina främsta förekomster i kustbandet från Skåne till Bohuslän och Södermanland samt på Öland, Gotland och i Östergötland även i inlandet. Fynd under 2000-talet har även gjorts på några platser i Västmanland (Frövi och Stråssa) och ett i Falbygden i Västergötland. Sannolikt har arten fortfarande en starkare förekomst i norra delen av utbredningsområdet än antalet rapporterade fynd antyder. I Jämtland, Ås strax norr om Östersund är den senast funnen 2010 och i Härjedalen, Funäsdalen 2005. På Holmön i Västerbotten påträffades den 1985. En av författarens anteckningar från 1971 påtalar hur markant arten då hade minskat jämfört med åren 1968-1969 på Brännö i Göteborgs södra skärgård. Under fällfångster på Koster och Saltö i Bohuslän 2005-2006 påträffades arten inte. I Norge har arten en mer sammanhängande utbredning från sydkusten till inre Sör-Tröndelag, främst genom torrare älvdalar och i det inre av större fjordar, men den är även påträffad vid flera tillfällen i yttre Rogaland och yttre Hordaland. Längre norrut är den funnen tillfälligt i Troms fylke. I Danmark är arten utbredd över hela landet, men mer talrikt påträffad på Bornholm och i Jylland. I Finland är arten påträffad i alla distrikt söder om 63°N. Enstaka helt isolerade fynd har gjorts i Österbotten, Kemi och i samhället Kuusamo i dito distrikt. Äldre litteratur omnämner arten som tämligen allmän i samtliga av de nordiska länderna. I Storbritannien är arten utbredd över hela området och på Shetlandsöarna uppträder den i en enfärgat grå form som om den visade sig i Norden lätt skulle kunna leda till förväxling med andra arter. Världsutbredningen omfattar hela Europa utom de nordligaste delarna och sträcker sig i övrigt från västra Nordafrika till mellersta Sibirien, Mongoliet och västligaste Kina, i söder till Iran, Kaukasus och Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena confusa(Hufnagel, 1766) - praktnejlikfly
    Synonymer
    vackert nejlikfly

Vackert nejlikfly är i mindre grad än andra nejlikflyarter knuten till endast en värdväxt. Dock har arten en tydlig preferens för de arter som har stora, men tunnväggiga frökapslar - stora nog att helt omsluta en larv i samtliga tillväxtstadier. Övervintringen sker i puppstadiet och i varma, öppna miljöer med klippmarker i Sydsverige kläcker pupporna under tidiga säsonger som regel under senare hälften av maj. Längre norrut där havet oftare är isbelagt gör nedkylningen att kläckningen infaller senare. Huvudsaklig flygperiod är därför juni och fram till första halvan av juli. Huruvida individer som påträffats i augusti i Sydsverige utgör en andra generation är oklart, men arten är inte känd för att ha en andra generation i sydligare delar av Europa. I Norrland kan den huvudsakliga flygperioden infalla under senare hälften av juli. Kläckningen är sannolikt väl avstämd mot värdväxtens blomning eftersom denna utnyttjas både för äggläggning i blommorna och som nektarresurs. I norr når arten upp till trädgränsen på varma lokaler såsom utpräglade sydberg i Funäsdalen i Härjedalen och i anslutning till flygsandfält i Röros i Norge. Fjärilarna flyger från skymningen genom hela natten och besöker även blommor av andra växtgrupper, dock främst nejlikväxter. De attraheras med lätthet till UV-ljusfällor. Larven livnär sig av tillväxande frön och förflyttar sig mellan tiotalet frökapslar under tillväxten. Förpuppning sker i en jordbemängd spånad under markytan. Vid kusterna utnyttjar fjärilarna främst strandklippornas strandglim Silene uniflora, på alvarmarker på Öland och Gotland dess underart alvarglim ssp. petraea och i övriga landet främst smällglim S. vulgaris. Strandglim och alvarglim har mer utsträckt blomningsperiod än smällglim vilket kan ha lett till fjärilens anpassning med olika längd hos kläckningsperioden i olika regioner. Smällglim har en mycket ojämn spridning i landet. Växtens frön har spridits med gräsfrön för nyanläggning av slåttervallar, men med förbättrad frörensning har detta sedan länge upphört. Den huvudsakliga spridningen genom vallfröblandningar skedde sannolikt redan under 1700-talet och upphörde från mitten av 1900-talet. I trakter med lätta sandjordar och fler övergivna vallar har växten förblivit talrik under en längre period. Idag är den dock vanligare i vägrenar än på slåttrad mark. Växten är härdig mot kopparföroreningar och i vissa gruvområden där koppar brutits tillsammans med dolomitkalk är den ännu en mycket dominerande art i växtsamhället. Ett sådant område är Stråssa gruva i Västmanland där även beskuggade vägrenar till vägar uppbyggda av sligsand idag domineras av smällglim. Vid den f.d. koppargruvan i Falun saknas växten helt. Av okänd orsak är smällglim idag mer utbredd och mer talrik i Dalarna och Norrlands inland. Tänkbara förklaringar är att växten är något kalkgynnad, undviker styva leror, är konkurrenssvag på mulljord och att en högre sommarnederbörd ger mer rörligt markvatten som förhöjer växtens förmåga att tillgodose sig de mineralämnen som ger snabb tillväxt och mer långvarig konkurrensförmåga. I en omfattande studie av fröförtäringen hos alvarglim på Öland nämns vackert nejlikfly som den främsta fjärilsarten tillsammans med gulbrunt nejlikfly H. perplexa och glimmalmätare Eupithecia venosata som dock lägger sina ägg på blomknopparna. Vackert nejlikfly lägger äggen i blommorna både då dessa är i sitt hanstadium (varar två dagar) och då de omvandlats till honstadiet. Således är honindividen beroende av att andra fjärilar senare befruktar de blommor som var i hanstadiet vid äggläggningen. Befruktningen utförs i hög grad av andra nattflyarter som endast utnyttjar blomman som nektarresurs. Honan undviker att lägga ägg i en blomma som redan utnyttjats för äggläggning. Med ökad äggtäthet i habitatet, successivt under flygperioden, blir honan mer restriktiv i detta avseende medan hon i början av flygperioden med låg äggtäthet kan lägga två ägg i samma blomma. Larverna är kannibalistiska först då de vuxit sig större och redan rörliga och i kraft att uppsöka nya frökapslar då de är små. En konkurrent om fröna är flugan Delia pruinosa som dock föredrar att lägga sina ägg under slutet av fjärilens flygperiod.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· alvarglim - Silene uniflora subsp. petraea (Har betydelse)
· glimmar - Silene (Viktig)
· gökblomstersläktet - Lychnis (Viktig)
· nejlikväxter - Caryophyllaceae (Viktig)
· smällglim - Silene vulgaris (Har betydelse)
· strandglim - Silene uniflora (Har betydelse)
· tjärblomster - Viscaria vulgaris (Viktig)
Arten hotas främst av förändringar inom jordbruket som gör att smällglim minskar som inslag i floran på slåttermarker. Ensilageteknik med skörd före frösättningen och renare gräsfröblandningar vid insåning på upplöjda vallar kan på sikt göra att smällglim helt försvinner från många trakter. Tidig vägkantsslåtter gör att larverna av vackert nejlikfly går miste om de nödvändiga frökapslarna också i denna miljö. På Öland och Gotland minskar alvarglim då områdena betas intensivt eller under hela säsongen. Det senare gäller även strandglim på betade utmarker med främst får i våra skärgårdar. Medan skärgårdarnas strandnära klippmarker idag växer igen med skog, på östkusten ofta ända fram till vattenlinjen, blir öar med fårbete ofta de enda öppna miljöerna. På västkusten där betessäsongen på sådana öar ofta sträcker sig över hela året saknas strandglim nästan helt. Lokala försvinnanden som det i norra Bohuslän (nämnt ovan) kan möjligen bero på alltför stark konkurrens om värdväxten under torrår med svag blomning.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Artens förekomst och faktorer som påverkar värdväxterna bör övervakas. Detta gäller i särskilt hög grad eventuella floraförändringar till följd av ensilagetekniken. Miljöer med värdväxterna som kräver liten bevarandeinsats bör kartläggas. Vid kusterna är det möjligt att fågelskyddsområden med mer kala klippmarker kan erbjuda gynnsamma refugier om de inte betas. Speciellt på västkusten ansamlas ofta mängder av snäckskal i sprickor och gropar i urberget på öar med häckande måsfåglar. Detta skapar mer örtrika småmiljöer också på sura bergarter. Även gruvområdenas slig- och varphögar kan vara värdefulla att bevara som öppna miljöer. De är intressanta också ur kulturhistorisk synvinkel och det kan därför vara lättare att vinna gehör för sådana åtgärder. På Stora alvaret på Öland omfattas idag ca 90 % av bete inom ett av EU’s Life-projekt. Med den ojämna vattentillgången på alvar kan floran förändras kraftigt om inte betet anpassas till vad marken producerar i stället för till regelverket för miljöersättning. Alvarglim växer endast på de delar av alvaret som mer eller mindre saknar morän ovanpå berggrunden. Det är viktigt att övervaka hur växten reagerar på olika betesregimer.
Bengt-Åke Bengtsson och Nils Ryrholm har bidragit med värdefull information vid författandet av artfaktabladet.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges fjärilar - en fälthandbok över samtliga dag- och nattfjärilar. Aprilina AB, Östermarie.

Hacker, H. & Hreblay M. 2002. Noctuidae Europaea vol. 4. Hadeninae I. Entomological Press, Sorø.

Karsholt, O. & P.S. Nielsen. 1998. Revidert katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening, Köpenhamn.

Malmgren, U. 1982. Västmanlands flora. Svensk Botanisk tidskrift, Lund.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Pettersson, M.W. 1992. Pollination, oviposition and seed predation by flower visiting insects in bladder campions (Silene vulgaris s. L., Caryophyllaceae). Ph. D. -thesis, Dept of Zoology. Academitryck, Uppsala.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena confusa, (Hufnagel, 1766) - praktnejlikfly
    Synonymer
    vackert nejlikfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011.