Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitfläckat nejlikfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Hadena albimacula
Vitfläckat nejlikfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Olivbrunt nejlikfly är en medelstor nattflyart som skiljer sig från andra närbesläktade arter med delvis vitt mellanfält genom den bruna grundfärgen. Den är bara ytligt lik den under sensommaren och hösten flygande arten vitfläckigt ängsfly, Crypsedra gemmea. Honan har mer spetsig bakkropp med ett långt utskjutningsbart äggläggningsrör. Vingspann 28-37 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitfläckat nejlikfly Observationer i  Sverige för vitfläckat nejlikfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Olivbrunt nejlikfly är starkt knuten till torrängar med värdväxten backglim, Silene nutans. Arten är påträffad i samtliga landskap norrut till Värmland, Dalarna, Gästrikland samt i Medelpad. Den är dock aldrig funnen på Gotska Sandön. Förekomstområdena i inlandet har alltid varit starkt begränsade, medan den inom vissa delar av kusterna, samt på Öland och Gotland varit en karaktärsart. Sedan starten av Artportalen 2003 har arten bara rapporterats från Kullabygden i Skåne, några lokaler i Södermanland och Uppland samt flera lokaler i Gävlebukten både i Gästrikland och i Skutskär i Uppland, samt spridda fynd söderut till Uppsala. Endast på Öland och Gotland förefaller arten idag ha en oförändrad utbredning över hela öarna. Arten finns troligtvis ännu kvar på passande kustlokaler i Bohuslän även om populationerna idag är mindre och lokalerna glesnat till följd av habitatförluster. Enstaka påträffades arten på Koster i mitten av 2000-talet. Detsamma gäller troligen för kuststräckan från Roslagen i Uppland söderut till Småland. Genom att habitaten blivit mindre i storlek påträffas arten numera sällan utan ett riktat eftersök. Inlandslokalerna kan idag i stor utsträckning vara spolierade. Områden som fram till 1970 uppvisade flera förekomster där inga fynd rapporterats under 2000-talet är östra Skåne och Blekinge, inre hälften av Mälardalen och vid Dalälven i södra Dalarna. Så sent som 1998 påträffades arten vid Kungsör och 1994 i Viker, båda i Västmanland. I Bohuslän var arten lokalt talrik på Rörö 1978 och påträffades enstaka vid Näverkärr på Härnäs 1982. Då arten inte tidigare varit rödlistad och inte regelbundet rapporterats är detta endast författarens egna anteckningar. I Norge är arten lokal och sällsynt i de yttre delarna av Oslofjorden och Telemark, samt funnen på en plats i Buskerud. I Danmark förekommer arten på Bornholms norra klippkust och lokalt längs Själlands och Möns kritklippsbranter och i kritstenbrott. I Finland är utbredningen sydlig främst vid kusten i söder och väster samt med många fynd på Åland och i Åbo skärgård. Redan 1970 betraktades arten som tämligen sällsynt i både Finland och Sverige. I England är den bara funnen sällsynt i Kent, Hampshire och South Devon. Världsutbredningen omfattar Atlasbergen i Nordafrika, hela södra Europa norrut till södra England och Norden och vidare österut till Centralasiens bergsområden, i söder når utbredningsområdet Turkiet, Jemen och västra Himalaya.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Olivbrunt nejlikfly har ett utbredningsområde som täcker de östra delarna av Göta- och Svealand. Arten har minskat mycket kraftigt under de senaste 15-20 åren och är nu försvunnen från flera lokaler, särskilt i de norra delarna av utbredningsområdet. Artens habitat, öppna blomsterrika marker med värdarten backglim, missgynnas genom igenväxning eftersom många sådana marker utgör marginalmarker som inte längre hävdas. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (12500-20000). Utanför Öland och Gotland är alla habitat starkt begränsade vilket ger låg individtäthet per lokalområde. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (1000-1600) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Olivbrunt nejlikfly är helt knuten till förekomsten av backglim som är en påtagligt kalkgynnad växt. Endast undantagsvis har författaren kläckt arten från vitblära, Silene latifolia (Öland, Vickleby 1974). I en omfattande studie av pollineringsbiologin och av fröförtäringen hos alvarglim, Silene uniflora (tidigare vulgaris) ssp. petraea, på Ölands alvar nämns olivbrunt nejlikfly inte alls bland de nejlikflyarter som konstaterades som frökonsumenter. Fjärilarna flyger från början eller mitten av juni och har sin kläckningstopp under de första två till tre veckorna. Dock kan mer enstaka fjärilar påträffas fram till början av augusti. Den är vanligen en vecka tidigare längs västkusten än på Öland och Gotland och kläcker senare i juni-juli längre norrut vid östkusten. Fjärilarna besöker främst blommor av sin värdväxt eller av tjärblomster, Viscaria vulgaris. De flyger från sen skymning genom hela natten. Honorna placerar äggen ett och ett inne i blommor av backglim. Larverna livnär sig av fröämnen och frön och så länge de är små lämnar de inte frökapseln. Större larver byter frökapsel och då den tillvuxit tvingas den oftare vistas utanför den skyddande frökapseln som sannolikt ger ett visst skydd mot predation och parasitering. På Öland och Gotland fluktuerar fjärilspopulationen starkt som ett resultat av miljömässiga faktorer som extrem torka eller översvämning av alvarmark då detta starkt kan påverka värdväxtens frekvens i blomningen. Arten övervintrar i puppstadiet. På västkusten är artens habitat främst skalberikade grus- och sandstränder. I östra Mellansverige finns inom vissa områden tillräckligt med kalk inblandad i moränen som en gång avsattes på havsbottnen avskrapad från den bottniska kambrosilurplattan. Även andra basiska bergarter kan ge upphov till små men talrikare förekomster av backglim. Utanför Norden utnyttjar fjärilen även andra nejlikväxter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backglim
· backglim
· glimmar
· glimmar
· vitblära
· vitblära
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Hadena, Art Hadena albimacula (Borkhausen, 1792) - vitfläckat nejlikfly Synonymer olivbrunt nejlikfly

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Olivbrunt nejlikfly har ett utbredningsområde som täcker de östra delarna av Göta- och Svealand. Arten har minskat mycket kraftigt under de senaste 15-20 åren och är nu försvunnen från flera lokaler, särskilt i de norra delarna av utbredningsområdet. Artens habitat, öppna blomsterrika marker med värdarten backglim, missgynnas genom igenväxning eftersom många sådana marker utgör marginalmarker som inte längre hävdas. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (12500-20000). Utanför Öland och Gotland är alla habitat starkt begränsade vilket ger låg individtäthet per lokalområde. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (1000-1600) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 10 år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Olivbrunt nejlikfly är en medelstor nattflyart som skiljer sig från andra närbesläktade arter med delvis vitt mellanfält genom den bruna grundfärgen. Den är bara ytligt lik den under sensommaren och hösten flygande arten vitfläckigt ängsfly, Crypsedra gemmea. Honan har mer spetsig bakkropp med ett långt utskjutningsbart äggläggningsrör. Vingspann 28-37 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitfläckat nejlikfly

Länsvis förekomst och status för vitfläckat nejlikfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitfläckat nejlikfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Olivbrunt nejlikfly är starkt knuten till torrängar med värdväxten backglim, Silene nutans. Arten är påträffad i samtliga landskap norrut till Värmland, Dalarna, Gästrikland samt i Medelpad. Den är dock aldrig funnen på Gotska Sandön. Förekomstområdena i inlandet har alltid varit starkt begränsade, medan den inom vissa delar av kusterna, samt på Öland och Gotland varit en karaktärsart. Sedan starten av Artportalen 2003 har arten bara rapporterats från Kullabygden i Skåne, några lokaler i Södermanland och Uppland samt flera lokaler i Gävlebukten både i Gästrikland och i Skutskär i Uppland, samt spridda fynd söderut till Uppsala. Endast på Öland och Gotland förefaller arten idag ha en oförändrad utbredning över hela öarna. Arten finns troligtvis ännu kvar på passande kustlokaler i Bohuslän även om populationerna idag är mindre och lokalerna glesnat till följd av habitatförluster. Enstaka påträffades arten på Koster i mitten av 2000-talet. Detsamma gäller troligen för kuststräckan från Roslagen i Uppland söderut till Småland. Genom att habitaten blivit mindre i storlek påträffas arten numera sällan utan ett riktat eftersök. Inlandslokalerna kan idag i stor utsträckning vara spolierade. Områden som fram till 1970 uppvisade flera förekomster där inga fynd rapporterats under 2000-talet är östra Skåne och Blekinge, inre hälften av Mälardalen och vid Dalälven i södra Dalarna. Så sent som 1998 påträffades arten vid Kungsör och 1994 i Viker, båda i Västmanland. I Bohuslän var arten lokalt talrik på Rörö 1978 och påträffades enstaka vid Näverkärr på Härnäs 1982. Då arten inte tidigare varit rödlistad och inte regelbundet rapporterats är detta endast författarens egna anteckningar. I Norge är arten lokal och sällsynt i de yttre delarna av Oslofjorden och Telemark, samt funnen på en plats i Buskerud. I Danmark förekommer arten på Bornholms norra klippkust och lokalt längs Själlands och Möns kritklippsbranter och i kritstenbrott. I Finland är utbredningen sydlig främst vid kusten i söder och väster samt med många fynd på Åland och i Åbo skärgård. Redan 1970 betraktades arten som tämligen sällsynt i både Finland och Sverige. I England är den bara funnen sällsynt i Kent, Hampshire och South Devon. Världsutbredningen omfattar Atlasbergen i Nordafrika, hela södra Europa norrut till södra England och Norden och vidare österut till Centralasiens bergsområden, i söder når utbredningsområdet Turkiet, Jemen och västra Himalaya.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena albimacula(Borkhausen, 1792) - vitfläckat nejlikfly
    Synonymer
    olivbrunt nejlikfly

Olivbrunt nejlikfly är helt knuten till förekomsten av backglim som är en påtagligt kalkgynnad växt. Endast undantagsvis har författaren kläckt arten från vitblära, Silene latifolia (Öland, Vickleby 1974). I en omfattande studie av pollineringsbiologin och av fröförtäringen hos alvarglim, Silene uniflora (tidigare vulgaris) ssp. petraea, på Ölands alvar nämns olivbrunt nejlikfly inte alls bland de nejlikflyarter som konstaterades som frökonsumenter. Fjärilarna flyger från början eller mitten av juni och har sin kläckningstopp under de första två till tre veckorna. Dock kan mer enstaka fjärilar påträffas fram till början av augusti. Den är vanligen en vecka tidigare längs västkusten än på Öland och Gotland och kläcker senare i juni-juli längre norrut vid östkusten. Fjärilarna besöker främst blommor av sin värdväxt eller av tjärblomster, Viscaria vulgaris. De flyger från sen skymning genom hela natten. Honorna placerar äggen ett och ett inne i blommor av backglim. Larverna livnär sig av fröämnen och frön och så länge de är små lämnar de inte frökapseln. Större larver byter frökapsel och då den tillvuxit tvingas den oftare vistas utanför den skyddande frökapseln som sannolikt ger ett visst skydd mot predation och parasitering. På Öland och Gotland fluktuerar fjärilspopulationen starkt som ett resultat av miljömässiga faktorer som extrem torka eller översvämning av alvarmark då detta starkt kan påverka värdväxtens frekvens i blomningen. Arten övervintrar i puppstadiet. På västkusten är artens habitat främst skalberikade grus- och sandstränder. I östra Mellansverige finns inom vissa områden tillräckligt med kalk inblandad i moränen som en gång avsattes på havsbottnen avskrapad från den bottniska kambrosilurplattan. Även andra basiska bergarter kan ge upphov till små men talrikare förekomster av backglim. Utanför Norden utnyttjar fjärilen även andra nejlikväxter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backglim - Silene nutans (Viktig)
· glimmar - Silene (Viktig)
· vitblära - Silene latifolia (Har betydelse)
Artens livsmiljöer är utsatta för många slags hot. På västkusten kolliderar friluftslivets nyttjande av badstränderna med fjärilens behov av relativt ostörd utveckling hos backglim. På Öland och Gotland är fårbete det främsta hotet genom att backglimmens knoppar vanligen betas av före blomningen. Stora alvaret som tidigare hade en rik blomning omfattas idag till ca 90 % av ett Life-projekt där bete är en förutsättning för att markägarna skall få del av miljöersättning. Ingen övre gräns för lämpligt nyttjande har satts vilket leder till att markägarna oftare överutnyttjar markerna. Även den beteshävd av nötboskap som idag i huvudsak bedrivs på Stora alvaret har påtagligt minskat populationerna av olika nejlikflyarter enligt de fjärilskännare som bor i området och kan följa utvecklingen år från år oberoende av årliga fluktuationer. I östra Mellansverige är igenväxning av torrängar på åsar och andra magra marker ett starkt hot. Fjärilarna är där idag oftare hänvisade till vägkanter och andra mer tillfälliga störningsmiljöer där vägkantsslåtter kan spoliera larvernas utveckling.

Påverkan
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Till nejlikväxter är inte bara knutna ett antal nejlikflyn och mätare som utnyttjar fröproduktionen som uppväxtmiljö för larverna. Nejlikväxter är också viktiga nektarresurser för ett stort antal fjärilsarter knutna till torra, öppna marker. I synnerhet backglim som öppnar sina blommor först mot kvällen visar hur nära symbiosen är mellan just nattfjärilar som hämtar nektar och samtidigt pollinerar blommorna. Backglim missgynnas idag både av intensivt bete av främst får, men också av andra djurslag och av att atmosfärisk kvävegödning har förändrat sammansättningen av växtarter. Många tidigare torrängar med låg växtlighet är idag koloniserade av hundkäx och speciellt på Öland av knylhavre. Rikare förekomster med backglim bör kartläggas och lämpliga åtgärder för att bevara dessa bör utvärderas. Sannolikt är bete med sent påsläpp gynnsamt för arten på vissa typer av marker. På andra kan det vara nödvändigt med hårdare bete för att hålla undan de kvävegynnade högväxta gräsen och örterna. Då är det nödvändigt att upprätta en regim med rotation i marknyttjandet så att det alltid finns obetade rikblommiga backglimmarker inom en trakt. Fjärilarna kan sannolikt förflytta sitt reproduktionsområde inom ca en kvadratkilometer.
Mats Lindeborg har bidragit med väsentlig information vid första revisionen av faktabladet.

Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V. 2009. Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo.

Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M. 2011. Sveriges fjärilar - en fälthandbok över samtliga dag- och nattfjärilar. Aprilina AB, Östermarie.

Hacker, H. & Hreblay M. 2002. Noctuidae Europaea vol. 4. Hadeninae I. Entomological Press, Sorø.

Karsholt, O. & P.S. Nielsen. 1998. Revidert katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening, Köpenhamn.

Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I. (red.). 1998. Samlet liste over fund af danske storsommerfugle i tiden fra 1987-1996, del I. Tillæg til Lepidoptera. Lepidopterologisk forening, Köpenhamn.

Pettersson, M.W. 1992. Pollination, oviposition and seed predation by flower visiting insects in bladder campions (Silene vulgaris s. L., Caryophyllaceae). Ph. D. -thesis, Dept of Zoology. Academitryck, Uppsala.

Rákosy, L. 1997. Die Noctuiden Rumäniens. Land Oberösterreich, O. Ö. Landesmuseum. Linz.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011. Rev. Claes U. Eliasson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena albimacula, (Borkhausen, 1792) - vitfläckat nejlikfly
    Synonymer
    olivbrunt nejlikfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2011. Rev. Claes U. Eliasson 2012.