Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbrunt nejlikfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Hadena perplexa
Gulbrunt nejlikfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gulbrunt nejlikfly är en knappt normalstor och kraftigt byggd nattfjäril som tillhör familjen nattflyn (Noctuidae). Vingspann 29-35 mm, honan är något kraftigare byggd och ibland något större, i övrigt är könen lika. Fjärilen har på framvingarna och på mellankroppen en brun grundfärg med mörkare och ljusare partier. Färgen kan variera kraftigt mellan olika individer, allt från ljusare brun till mörkt svartbrun. Tvärlinjerna är vitaktiga och vingribborna gör dem ofta uppdelade i streck. Ring- och njurfläcken är tydligt markerade med samma vitaktiga färg som tvärlinjerna, ringfläcken är nästan rund. Vingfransarna tydligt skäckfärgade i ljusbruna och mörkare bruna färger, på mörka individer ofta vit- och svartbrunfärgade. Bakvingarna i den inre halvan ljusare än framvingarna, den yttre halvan mörkare, inåt med diffus övergångszon. Den kraftiga variationen finns även inom en och samma förekomst - i synnerhet i de södra delarna - finns tydliga skillnader mellan ljusare och mörkare individer. Som regel är individerna i södra Sverige ljusare medan förekomsterna i den norra halvan av det svenska utbredningsområdet vanligen är påtagligt mörkare, ibland nästan svartaktiga utan tydliga bruna nyanser. Gulbrunt nejlikfly kan förväxlas med allmänt nejlikfly Hadena bicruris och sammanblandning kan även ske med förväxlat nejlikfly Hadena capsincola. Förväxlingsrisken är som regel störst i de norra delarna av utbredningsområdet. Gulbrunt nejlikfly skiljer sig från de båda övriga arterna genom att oftast vara något mindre och med något kortare vingar. I teckningen skiljer den sig genom att vara mer kontrastrikt tecknad med tvärlinjerna vitaktiga, hos de båda övriga arterna är dessa mer eller mindre upplösta utom den yttre våglinjen som vanligtvis är vitaktig och väl synlig. Två bra särskiljande karaktärer är dels att ringfläcken hos H. bicruris och H. capsincola är tydligt ovala och hos Hadena perplexa nästan rund, samt att området utanför rotfläcken hos de båda förra är vitaktigt, utåt med diffus avgränsning. Hos H. perplexa är detta område nästan utan undantag färgat i samma bruna grundton som resten av framvingen.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbrunt nejlikfly Observationer i  Sverige för gulbrunt nejlikfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det ackumulerade utbredningsområdet sträcker sig över hela södra och mellersta Sverige med de nordligaste fynden från mellersta Värmland, Dalarna i Älvdalen och åt nordöst till Medelpad, Sundsvall och nordligast i Ångermanland, Bjästa. Utbredningsområdet har minskat och arten förekommer numer i landets södra delar med nordgränsen från Bohuslän, söder om Vänern i Skaraborg, åt nordost till södra Bergslagen, norra Mälardalen och nordligast till nordöstra Uppland. Från stora delar av inre Götaland saknas i mars 2015 fyndrapporter helt efter 1990 (kustområdena och Öland/Gotland exkluderade), något som knappast kan förklaras helt av otillräcklig undersökningsverksamhet. Från området kring Vänern till norra Bergslagen och norr om Dalälven saknas under samma tidsperiod fynd helt. De rikaste förekomsterna av arten finns på Öland och Gotland, några lämpliga områden i Skåne och på en del håll även utmed kusterna. Arten uppvisar inga regelrätta migratoriska beteenden. Inga tecken finns på att arten skulle vara nyinvandrad i Sverige utan gulbrunt nejlikfly är en gammal medlem av den svenska faunan. Arten påträffas så gott som bara på sina egentliga habitat. I de övriga nordiska länderna förekommer gulbrunt nejlikfly utbrett över nästan hela Danmark, i nordvästra Jylland är fynden dock mer glesa. I Norge utbredd med spridda förekomster över de södra delarna av landet men arten undviker de nederbördsrikare delarna väster om fjällområdena. I Finland förekommer gulbrunt nejlikfly främst i de södra mer kustnära områdena men har vid enstaka tillfällen påträffats längre norrut upp till Keski-Pohjanmaa vid Bottenhavskusten och österut till norra Pohjois-Karjala. Sedan slutet av 1980-talet har arten minskat i Finland, framförallt i de västra och norra delarna. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika, Spanien och Storbritannien, genom Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet, i Norden och Baltikum, i de södra delarna av europeiska Ryssland, Irak, Iran, Afganistan och norra Indien, västra Kina och i södra Sibirien till Bajkal-området.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Gulbrunt nejlikfly förekommer i södra halvan av landet upp till Ångermanland, från i höjd med Mälardalen är den tydligt lokal i sitt uppträdande och också betydligt mer fåtalig eller sällsynt. Arten hör hemma i öppna, gärna torrare marker med smällglim, tjärblomster och i viss utsträckning även rödblära varav de båda första utgör artens dominerande värdväxter. Fjärilen besöker nattdoftande blommor ivrigt. Artens rikaste förekomster finns i landets sydligaste delar inklusive på Ölands alvar och på Gotland där den kan uppträda talrikt. På fastlandet uppträder den utanför södra Götaland numer i huvudsak fåtaligt och alltmer lokalt. Arten har minskat över stora delar av sitt utbredningsområde, framförallt till följd av rationaliseringar av jordbruket och igenväxning av de marginalmiljöer som utgör artens livsmiljöer. Inga tecken på att minskningen upphör finns för närvarande. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 872 (436-2500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)c(iii,iv)).
Ekologi
Gulbrunt nejlikfly hör hemma på öppna varma marker i första hand på kalkrika jordar, dels gräsmarker som exempelvis extensivt brukade betesmarker, alvarmarker, varmare brynmarker och på torrare grus- eller sandigare strandmarker. Sekundära habitat utgörs av artrikare grus- och sandtäkter, artrikare vägkanter och vissa ruderatmarker. Framförallt längre tillbaks utgjorde förmodligen även sandigare extensivt brukade åkermarker sekundära habitat, möjligen av ganska stor omfattning. Arten föredrar varmare habitat som vanligen utgörs av sandrika torrare jordar i första hand på kalkrik mark liksom även på alvarmark och hör till stäppfaunan. Förekomsterna karaktäriseras även av att vara kort- och glesvuxna vilket gör att marken snabbt kan värmas upp. Tydliga mellanårsfluktuationer förekommer i populationerna och de kan vara mycket kraftiga. Fjärilen är aktiv om natten och flyger från skymningen och ungefär fram till midnatt. Dagtid håller den sig dold och går då som regel inte att observera. Båda könen lockas till ljus om natten, och båda könen besöker ivrigt olika blommor för nektarsök. Fjärilen besöker gärna blommor av backglim Silene nutans, liksom även smällglim Silene vulgaris och emellanåt även tjärblomster Viscaria vulgaris. Arten kan på sina bättre lokaler uppträda talrikt, särskilt på Öland, men framförallt på fastlandet norr om Skåne uppträder arten mer ofta enstaka eller mest i måttliga antal. Gulbrunt nejlikfly flyger i Sverige i en generation, i södra Sverige från slutet av maj till slutet av juni eller början av juli med högflygningen i början av juni. I de norra delarna av utbredningsområdet flyger arten från första halvan av juni till början eller mitten av juli med högflygningen kring midsommar eller slutet av juni. Varma somrar kan en möjlig partiell andra generation uppträda i slutet av sommaren. Larven är oligofag och lever i Sverige på blommor och frön framförallt av smällglim S. vulgaris men även av backglim S. nutans. I Finland uppges den också leva på tjärblomster V. vulgaris och denna kan troligen användas även i Sverige, åtminstone i de norra delarna av fjärilens utbredningsområde. Larven lever så gott som hela sitt liv inuti blommor och frökapslar och när de vuxit till är de i första hand aktiva om natten. De mer vuxna larverna vilar om dagen oftast närmare marken på stjälken eller bland den lägre vegetationen på marken. Får larven möjligheten äter den ibland larver av exempelvis mätare (Geometridae) eller nattflyn (Noctuidae) som lever inuti fröställningarna. Larverna kan uppträda i ganska stora antal på rikare värdväxtförekomster och arten förefaller förutsätta tillräckligt stora värdväxtförekomster inom nåbara avstånd för långsiktigare förekomster (N. Hydén opubl.). Predationen av bland annat parasitoider kan vara hög. Larven lever från andra halvan av juni till slutet av juli eller början av augusti beroende på plats och de blir fullvuxna när fröna börjat mogna och bli brunfärgade. Larven går ganska lätt att leta fram i frökapslarna om natten då den nästan vuxna ljusbruna larven också kan befinna sig på utsidan av frökapslarna. Arten avslöjar sig ofta lätt genom att larven gnager ett hål på sidan av frökapseln (N. Hydén opubl.). Puppan övervintrar i en kokong med invävda jordpartiklar strax under markytan, och övervintrar inte sällan en andra gång.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· glimmar
· glimmar
· gökblomstersläktet
· gökblomstersläktet
· kovaller
· kovaller
· smällglim
· smällglim
· tjärblomster
· tjärblomster
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Hadena, Art Hadena perplexa (Denis & Schiffermüller, 1775) - gulbrunt nejlikfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Gulbrunt nejlikfly förekommer i södra halvan av landet upp till Ångermanland, från i höjd med Mälardalen är den tydligt lokal i sitt uppträdande och också betydligt mer fåtalig eller sällsynt. Arten hör hemma i öppna, gärna torrare marker med smällglim, tjärblomster och i viss utsträckning även rödblära varav de båda första utgör artens dominerande värdväxter. Fjärilen besöker nattdoftande blommor ivrigt. Artens rikaste förekomster finns i landets sydligaste delar inklusive på Ölands alvar och på Gotland där den kan uppträda talrikt. På fastlandet uppträder den utanför södra Götaland numer i huvudsak fåtaligt och alltmer lokalt. Arten har minskat över stora delar av sitt utbredningsområde, framförallt till följd av rationaliseringar av jordbruket och igenväxning av de marginalmiljöer som utgör artens livsmiljöer. Inga tecken på att minskningen upphör finns för närvarande. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 872 (436-2500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)c(iii,iv)).
Gulbrunt nejlikfly är en knappt normalstor och kraftigt byggd nattfjäril som tillhör familjen nattflyn (Noctuidae). Vingspann 29-35 mm, honan är något kraftigare byggd och ibland något större, i övrigt är könen lika. Fjärilen har på framvingarna och på mellankroppen en brun grundfärg med mörkare och ljusare partier. Färgen kan variera kraftigt mellan olika individer, allt från ljusare brun till mörkt svartbrun. Tvärlinjerna är vitaktiga och vingribborna gör dem ofta uppdelade i streck. Ring- och njurfläcken är tydligt markerade med samma vitaktiga färg som tvärlinjerna, ringfläcken är nästan rund. Vingfransarna tydligt skäckfärgade i ljusbruna och mörkare bruna färger, på mörka individer ofta vit- och svartbrunfärgade. Bakvingarna i den inre halvan ljusare än framvingarna, den yttre halvan mörkare, inåt med diffus övergångszon. Den kraftiga variationen finns även inom en och samma förekomst - i synnerhet i de södra delarna - finns tydliga skillnader mellan ljusare och mörkare individer. Som regel är individerna i södra Sverige ljusare medan förekomsterna i den norra halvan av det svenska utbredningsområdet vanligen är påtagligt mörkare, ibland nästan svartaktiga utan tydliga bruna nyanser. Gulbrunt nejlikfly kan förväxlas med allmänt nejlikfly Hadena bicruris och sammanblandning kan även ske med förväxlat nejlikfly Hadena capsincola. Förväxlingsrisken är som regel störst i de norra delarna av utbredningsområdet. Gulbrunt nejlikfly skiljer sig från de båda övriga arterna genom att oftast vara något mindre och med något kortare vingar. I teckningen skiljer den sig genom att vara mer kontrastrikt tecknad med tvärlinjerna vitaktiga, hos de båda övriga arterna är dessa mer eller mindre upplösta utom den yttre våglinjen som vanligtvis är vitaktig och väl synlig. Två bra särskiljande karaktärer är dels att ringfläcken hos H. bicruris och H. capsincola är tydligt ovala och hos Hadena perplexa nästan rund, samt att området utanför rotfläcken hos de båda förra är vitaktigt, utåt med diffus avgränsning. Hos H. perplexa är detta område nästan utan undantag färgat i samma bruna grundton som resten av framvingen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbrunt nejlikfly

Länsvis förekomst och status för gulbrunt nejlikfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbrunt nejlikfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det ackumulerade utbredningsområdet sträcker sig över hela södra och mellersta Sverige med de nordligaste fynden från mellersta Värmland, Dalarna i Älvdalen och åt nordöst till Medelpad, Sundsvall och nordligast i Ångermanland, Bjästa. Utbredningsområdet har minskat och arten förekommer numer i landets södra delar med nordgränsen från Bohuslän, söder om Vänern i Skaraborg, åt nordost till södra Bergslagen, norra Mälardalen och nordligast till nordöstra Uppland. Från stora delar av inre Götaland saknas i mars 2015 fyndrapporter helt efter 1990 (kustområdena och Öland/Gotland exkluderade), något som knappast kan förklaras helt av otillräcklig undersökningsverksamhet. Från området kring Vänern till norra Bergslagen och norr om Dalälven saknas under samma tidsperiod fynd helt. De rikaste förekomsterna av arten finns på Öland och Gotland, några lämpliga områden i Skåne och på en del håll även utmed kusterna. Arten uppvisar inga regelrätta migratoriska beteenden. Inga tecken finns på att arten skulle vara nyinvandrad i Sverige utan gulbrunt nejlikfly är en gammal medlem av den svenska faunan. Arten påträffas så gott som bara på sina egentliga habitat. I de övriga nordiska länderna förekommer gulbrunt nejlikfly utbrett över nästan hela Danmark, i nordvästra Jylland är fynden dock mer glesa. I Norge utbredd med spridda förekomster över de södra delarna av landet men arten undviker de nederbördsrikare delarna väster om fjällområdena. I Finland förekommer gulbrunt nejlikfly främst i de södra mer kustnära områdena men har vid enstaka tillfällen påträffats längre norrut upp till Keski-Pohjanmaa vid Bottenhavskusten och österut till norra Pohjois-Karjala. Sedan slutet av 1980-talet har arten minskat i Finland, framförallt i de västra och norra delarna. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika, Spanien och Storbritannien, genom Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet, i Norden och Baltikum, i de södra delarna av europeiska Ryssland, Irak, Iran, Afganistan och norra Indien, västra Kina och i södra Sibirien till Bajkal-området.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena perplexa(Denis & Schiffermüller, 1775) - gulbrunt nejlikfly

Gulbrunt nejlikfly hör hemma på öppna varma marker i första hand på kalkrika jordar, dels gräsmarker som exempelvis extensivt brukade betesmarker, alvarmarker, varmare brynmarker och på torrare grus- eller sandigare strandmarker. Sekundära habitat utgörs av artrikare grus- och sandtäkter, artrikare vägkanter och vissa ruderatmarker. Framförallt längre tillbaks utgjorde förmodligen även sandigare extensivt brukade åkermarker sekundära habitat, möjligen av ganska stor omfattning. Arten föredrar varmare habitat som vanligen utgörs av sandrika torrare jordar i första hand på kalkrik mark liksom även på alvarmark och hör till stäppfaunan. Förekomsterna karaktäriseras även av att vara kort- och glesvuxna vilket gör att marken snabbt kan värmas upp. Tydliga mellanårsfluktuationer förekommer i populationerna och de kan vara mycket kraftiga. Fjärilen är aktiv om natten och flyger från skymningen och ungefär fram till midnatt. Dagtid håller den sig dold och går då som regel inte att observera. Båda könen lockas till ljus om natten, och båda könen besöker ivrigt olika blommor för nektarsök. Fjärilen besöker gärna blommor av backglim Silene nutans, liksom även smällglim Silene vulgaris och emellanåt även tjärblomster Viscaria vulgaris. Arten kan på sina bättre lokaler uppträda talrikt, särskilt på Öland, men framförallt på fastlandet norr om Skåne uppträder arten mer ofta enstaka eller mest i måttliga antal. Gulbrunt nejlikfly flyger i Sverige i en generation, i södra Sverige från slutet av maj till slutet av juni eller början av juli med högflygningen i början av juni. I de norra delarna av utbredningsområdet flyger arten från första halvan av juni till början eller mitten av juli med högflygningen kring midsommar eller slutet av juni. Varma somrar kan en möjlig partiell andra generation uppträda i slutet av sommaren. Larven är oligofag och lever i Sverige på blommor och frön framförallt av smällglim S. vulgaris men även av backglim S. nutans. I Finland uppges den också leva på tjärblomster V. vulgaris och denna kan troligen användas även i Sverige, åtminstone i de norra delarna av fjärilens utbredningsområde. Larven lever så gott som hela sitt liv inuti blommor och frökapslar och när de vuxit till är de i första hand aktiva om natten. De mer vuxna larverna vilar om dagen oftast närmare marken på stjälken eller bland den lägre vegetationen på marken. Får larven möjligheten äter den ibland larver av exempelvis mätare (Geometridae) eller nattflyn (Noctuidae) som lever inuti fröställningarna. Larverna kan uppträda i ganska stora antal på rikare värdväxtförekomster och arten förefaller förutsätta tillräckligt stora värdväxtförekomster inom nåbara avstånd för långsiktigare förekomster (N. Hydén opubl.). Predationen av bland annat parasitoider kan vara hög. Larven lever från andra halvan av juni till slutet av juli eller början av augusti beroende på plats och de blir fullvuxna när fröna börjat mogna och bli brunfärgade. Larven går ganska lätt att leta fram i frökapslarna om natten då den nästan vuxna ljusbruna larven också kan befinna sig på utsidan av frökapslarna. Arten avslöjar sig ofta lätt genom att larven gnager ett hål på sidan av frökapseln (N. Hydén opubl.). Puppan övervintrar i en kokong med invävda jordpartiklar strax under markytan, och övervintrar inte sällan en andra gång.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· glimmar - Silene (Viktig)
· gökblomstersläktet - Lychnis (Viktig)
· kovaller - Melampyrum (Har betydelse)
· smällglim - Silene vulgaris (Viktig)
· tjärblomster - Viscaria vulgaris (Viktig)
Gulbrunt nejlikfly minskar över sitt svenska utbredningsområde med de största minskningarna på fastlandet. De habitattyper där arten har sina förekomster minskar, både i areal och i habitatkvalitet. På Öland har arten fram till i vart fall 1990-talet haft talrika förekomster på Stora alvaret, men det är inte klarlagt hur betet påverkat artens förekomster här. Det bedöms finnas en risk att betet på Stora alvaret som numer omfattar huvuddelen av alvaret missgynnar arten genom att betet sker såväl under fjärilens flygtid som under larvens utvecklingstid. Betesdjuren äter gärna de nektarväxter fjärilen behöver för att upprätthålla en god fekunditet vilket redan detta i sig minskar artens möjligheter till bibehållen reproduktion. Utanför Öland och vissa lokaler i Skåne uppträder arten numer i huvudsak mer enstaka eller i bara måttliga antal. De främsta hotorsakerna är framförallt jordbrukets fortgående rationalisering som bland annat leder till att lågproduktiv eller inte lönsam jordbruksmark antingen tillåts växa igen eller planteras med skog. Sådana olönsamma marker utgörs ofta av sandigare jordar. Genom att gulbrunt nejlikfly tillhör stäppfaunan har den höga krav på varma solexponerade habitat och många av de återstående markerna växer nu igen. Igenväxningen gynnar mer näringsgynnade gräs och örter som skuggar ut lågvuxen vegetation och som inom några år konkurrerar ut bland annat smällglim och backglim. Utskuggningen leder dessutom till att markytan och det lägre fältskiktet blir svalare och fuktigare vilket missgynnar fjärilen som föredrar solvarma och mer kort- eller glesvuxna habitat. Det fortgående antropogena kvävenedfallet ökar dessutom hastigheten på igenväxningen och ökar förnapålagringen. Utöver detta innebär mer intensivt bete uppenbara hot genom att såväl nektar- som fröresurser minskar kraftigt eller försvinner helt. Slutligen innebär de fortgående rationaliseringarna att den jordbruksmark som fortsatt odlas i allt högre grad intensivbrukas vilket minskar utrymmet för arten. I många slättbygder, inte minst i Skåne, slås på många håll dessutom all vegetation i vägkanterna ner ända ut till åkerkanten med början redan före midsommar vilket effektivt hindrar artens reproduktion i vägkantsmiljöer. Denna tidiga vägkantslåtter bedrivs antingen genom Trafikverkets försorg eller av lokala jordbrukare. Vinddrift i samband med ogräs- eller insekticidbekämpning på åkrarna eller att sprutningar utförs ut över kantzonerna utgör andra hot mot arten. Mot bakgrund av att arealerna betesmarker och slåtterängar av rätt naturtyper - främst sandigare jordar - fortsatt minskar i landet samt genom att strukturrationaliseringarna av jordbruket förväntas fortsätta finns i nuläget inga tecken alls på att de dominerande hotorsakerna kommer att upphöra eller minska. I vilken utsträckning gulbrunt nejlikfly även minskar i kustbandet är något oklart. Minskningen av lämpliga habitat innebär en alltmer tilltagande isolering av förekomsterna, och detta bedöms öka risken för lokala utdöenden. Inte heller medger rationellt brukade betesmarker annat än enbart små eller rent av obetydliga möjligheter till reproduktion på grund av artens fenologi och då värdväxterna utgör begärligt betesfoder. Eftersom larven lever fram till första halvan av augusti utgör inte konventionell vallslåtter något alternativ för arten. Detsamma gäller ”normal” naturvårdsanpassad slåtterängshävd. I någon mån kan även bebyggelseutveckling på vissa håll utgöra hot.

Påverkan
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
För långsiktigt hållbara förekomster av gulbrunt nejlikfly är det angeläget att blomrikare gräsmarker, framförallt på varma sandigare och i första hand kalkrikare jordar, hålls öppna och sköts på ett sådant sätt att fjärilen och dess värdväxter gynnas. Detta betyder ett behov av marker i skötselåtgärder i sådan omfattning att det både finns tillräckligt med potentiella habitat för arten och att de förhåller sig till varandra så att utbyte av individer kan ske mellan lokaler. Behovet av sådana marker bedöms vara allra störst i de mer kustnära områdena längs Västkusten, i södra och östra Skåne, på Öland och Gotland, längs Östersjökusten norrut till Södermanland, mengynnande åtgärder är betydelsefulla överallt inom utbredningsområdet . Baserat på artens uppträdande görs bedömningen att det inte räcker med mer enstaka individer eller små spridda grupper av värdväxt. Fjärilen förutsätter för långsiktig överlevnad tillräckliga mängder av såväl nektarresurser från nejlikarter som fröresurser per areal lämplig mark. Det bedöms som mycket värdefullt att betesmarker och andra marker, och möjligen även lämpliga typer av slåtterängar inom utbredningsområdet, kan skötas genom anpassad hävd med roterande hävdfria avsnitt inom varje objekt. Detta ger möjligheten för värdväxterna och andra blommor att med några års mellanrum fullfölja frösättningen ostört på de roterande avsnitten. Ligger sådana roterande avsnitt inom ett och samma objekt bedöms åtgärderna vara effektiva för att säkerställa väl fungerande habitat för gulbrunt nejlikfly. Den nya jordbrukspolitiken CAP träder i kraft 2015 och innehåller i det nya Landsbygdsprogrammet utökade möjligheter till hävdfria år, bland annat i det uttalade syftet att gynna biologisk mångfald. Det är därför av stort värde att brukare av behörig myndighet aktivt informeras om de nya möjligheterna och också om fördelarna med sådan hävd. I jordbrukstrakter som intensivbrukas, framförallt i Skåne och i andra slättbygder men även exempelvis på Öland, finns behov av att artrikare vägkanter med glimarter undantas från konventionell tidig vägkantslåtter i syfte att gynna blomning, frösättning och därmed reproduktionsförutsättningarna för gulbrunt nejlikfly. Sådana vägsträckor behöver fördelas över tillräckliga arealer och vardera vara tillräckligt långa (som det kan bedömas åtminstone några tiotal meter) eller täcka in förekommande avsnitt med glimarter. De läggs lämpligen ut på sträckor som är mer artrika och innehåller lite eller ingen åkertistel och andra problematiska åkerogräs. För öka förutsättningarna för att sådant alternativt vägkantsunderhåll ska bli hållbart på längre sikt bör den avslagna vegetationen föras bort. Syftet med borttransport av vägkantsklippet är dels att undvika gröngödslingseffekter som kan hålla kvar många näringsgynnade gräs och ogräs, och dels att kvarliggande grönhack kan fröa av sig mycket effektivt. Högre näringsinnehåll i marken gynnar inte heller förekomster av vare sig smällglim eller backglim. Det bedöms vidare som mycket angeläget att artrikare grustäktverksamheter även efter att täkten helt eller delvis avslutats liksom även under pågående verksamhet sköts genom markstörningsåtgärder över tillräckliga avsnitt. Detta skulle kunna ske genom periodvis återkommande markberedningsåtgärder såsom harvning eller skrapning eller vändning med jordbruksmaskiner eller exempelvis frontlastare. Syftet med sådana metoder är att bibehålla vegetationen i tidigare successionsstadier. Sådana skötselregimer kan förmodligen väl baseras på ett roterande schema inom vart och ett av objekten. Lämpliga habitat för gulbrunt nejlikfly behöver som förstaåtgärd undantas från skogsplantering och habitat som är stadda i igenväxning och behöver restaureras genom avverkningsinsatser och slyröjningar på ett sådant sätt att även rotsystemen tas bort för att förhindra uppslag av rot- och stubbskott. Genom att rationaliseringarna inom jordbruket förväntas fortsätta bedöms gulbrunt nejlikfly även på sikt fortsätta att minska. Såvitt det kan bedömas i nuläget finns därför i närtid behov av lämplig nivå av påbörjad övervakning, både på fastlandet och på Öland, i syfte att bättre kunna bedöma populationstrender och behov av skötselåtgärder särskilt i landskapsperspektiv. Det bedöms finnas flera andra naturvårdsintressanta arter på flera av de marker där gulbrunt nejlikfly förekommer, något som bedöms kunna ge goda synergieffekter och därmed kunna samordnas med andra övervakningsinsatser.
Eftersom arten kan förväxlas med flera andra arter är det viktigt att särskilt fynd utanför artens nuvarande utbredningsområde valideras av sakkunnig.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk arbeidsgruppe Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo, Oslo.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-03-22].

Bergmann, A. 1954. Die Großschmetterlinge Mitteldeutschlands, Vol. 4/1. Eulen. Urania-Verlag GmbH, Jena.

Ebert, G. (Ed.) et al. 1998. Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Band 7: Nachtfalter V. Eugen Ulmer GmbH & Co., Stuttgart.

Hacker, H., Ronkay, L. & Hreblay, M. 2002. Noctuidae Europae. Volume 4 - Hadeninae I. Entomological Press, Sorø.

Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. 2den udgave. Universitetsforlaget i Aarhus, Aarhus.

Huldén, L. (ed.). et al. 2000. Suomen suurperhosatlas. Suomen Perhostutkijain Seura, Helsinki.

Ivinskis, P. 2004. Lietuvos drugiai (Lepidoptera). Katalogas. Institute of Ecology, Vilnius University, Vilnius.

Jürivete, U. et al. 2000. Eesti Liblikad. Kataloog. Estonian Lepidoptera. Eestti Lepidopteroloogide Sets, Tallinn.

Karsholt, O. & Razowski, J. (Eds.). 1996. The Lepidoptera of Europe: A Distributional Checklist. Apollo Books, Stenstrup.

Knudsen, K. 1994. Status over Nordjyllands storsommerfugle 1980-1989. Nordjysk Lepidopterologklub, Bælum.

Kononenko, V. S. 2005. An annotated Check list of the Noctuidae (s.l.) (Lepidoptera, Noctuoidea): Nolidae, Erebidae, Micronoctuidae, Noctuidae) of the Asian part of Russia and the Ural region. Noctuidae Sibirica. Vol. 1. Entomological Press, Sorø.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Central-Tryckeriet, Stockholm.

Mikkola, K. & Jalas, I. 1977. Suomen Perhoset. Yökköset 1. Suomen Perhosetutkijain Seura, Keuruu.

Nielsen, P. S. 2000. Faktaliste over de danske storsommerfugle “Den lille grå”. Lepidoptera (Kbh.), (N.S.) Sæernr.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. III. Macrolepidoptera. Opusc. Ent. 1943: 5-120.

Nordström, F., Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae). CWK Gleerup, Lund.

Porter, J. 1997. The Colour Identification Guide to Caterpillars of the British Isles (Macrolepidoptera). Penguin Books Ltd., London.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks Dyreliv. Band 5. Apollo Books, Stenstrup.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. H. Hellberg eget förlag, Österslöv.

Svensson, I. et al. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Noctuinae  
  • Tribus
    Hadenini  
  • Släkte
    Hadena  
  • Art
    Hadena perplexa, (Denis & Schiffermüller, 1775) - gulbrunt nejlikfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2015.