Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spetsig knubbsjöstjärna

Organismgrupp Tagghudingar, Sjöstjärnor Pteraster militaris
Spetsig knubbsjöstjärna Tagghudingar, Sjöstjärnor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En knubbig sjöstjärna med fem korta, pösiga armar som är försedda med en membranös list som löper längs med sidornas nederkant. Kroppsfärgen kan variera från vitaktig, till blekt gul, till ljust rödaktig. Ögonfläckarna längst ut på varje arm är rubinröda. Storleken är upp till 15 cm i diameter. Sjöstjärnan är rynkig och mjuk på översidan och kan ibland vara uppsvälld. Det beror på att kroppsskivan och armarna har en membranös hud (supradorsalmembran) på översidan, som är uppspänd som en tältduk med ett rymligt mellanrum undertill som används som yngelkammare. Membranet bärs upp av spridda kalktaggar (paxiller) vilka delas upp nära basen till två-tre, ibland fyra, långa och smala grenar som är riktade uppåt. I själva membranet finns spridda små porer som kan öppnas och stängas. Mitt på översidan finns en större centralpor som är omgiven av kraftigare taggar. En vattenström skapas under membranet genom att vatten tas in genom de små porerna och släpps ut genom den centrala poren. Denna funktion är troligen för gasutbyte/respiration.
Knubbsjöstjärnorna är kända för att snabbt ge ifrån sig stora mängder slem som försvar mot predatorer. Slemmet produceras av stora mängder körtlar och pressas ut genom de små porerna i dorsalmembranet, medan den stora centralporen är stängd.
Slangfotsrännorna är breda, med slangfötter i två längsgående rader. På sidorna om slangfotsrännorna sitter jämna rader med tvärgående membranösa lister (interambulakrala lameller). Dessa lister bildas av smala taggar, förbundna med membran, som sitter på tvärställda kalkplattor (adambulakralplattor). Den yttersta taggen på varje sådan platta är extra lång, sticker ut snett från sidan och ingår i raden av taggar som håller uppe den laterala membranösa listen som löper längs armarnas nedre långsidor.

Det motsägelsefulla namnet spetsig knubbsjöstjärna får sin förklaring då det ställs mot den andra arten av släktet Pteraster i våra vatten - femhörning knubbsjöstjärna, Pteraster pulvillus. Den arten har kortare armar och ser nästan femkantig ut. Till färgen är den blekt grågul och blir upp till ca 4 cm i diameter. Membranet på översidan hålls uppe av dorsala paxiller med 8-15 spretiga smågrenar, vilket gör översidan ser fint vårtig ut snarare än rynkig. I våra vatten påträffas arten vid Säcken och Björns rev i Kosterområdet.
I Skagerraks djupränna på 500-700 m lever den närbesläktade arten mångfotad knubbsjöstjärna Diplopteraster multipes. Den blir 20 cm i diameter, är smutsigt mörkröd till färgen samt har en kraftigt rynkad översida. Ett tydligt kännetecken är att slangfötterna sitter i fyra längsrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för spetsig knubbsjöstjärna Observationer i  Sverige för spetsig knubbsjöstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har cirkumpolär utbredning i Arktis, samt går i Nordatlanten söderut ned till nordvästra Spanien och New Jersey, USA, samt norra Stilla havet ned till Oregon, USA, Hokkaido i Japan, och ryska Vladivostok. I våra vatten är den mycket sällsynt förekommande vid bohuskusten. Två exemplar insamlades vid Brattenområdet utanför Smögen hösten 2012.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Nyligen hittad i svenska vatten. Funnen i Bratten. Arten lever i norra Atlanten, Norra ishavet, Barents hav och norra Stilla havet. Arten lever på steningt underlag ner till 1100 meter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på klippbotten från 100 meters djup, ned till 1100 meter. Den lever av diverse svampdjur och nässeldjur. Arten är skildkönad och har yttre befruktning samt yngelvård. Honornas ägg placeras i kammaren under dorsalmembranet och 30-40 unga sjöstjärnor växer upp där tills de blir ca 1 cm diameter, och tar sig ut via centralporen.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· hydrozoer
· hydrozoer
· svampdjur
· svampdjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Asteroidea (sjöstjärnor), Ordning Velatida, Familj Pterasteridae (knubbsjöstjärnor), Släkte Pteraster, Art Pteraster militaris (O.F.Müller, 1776) - spetsig knubbsjöstjärna Synonymer Asterias militaris O.F.Müller, 1776

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Nyligen hittad i svenska vatten. Funnen i Bratten. Arten lever i norra Atlanten, Norra ishavet, Barents hav och norra Stilla havet. Arten lever på steningt underlag ner till 1100 meter. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En knubbig sjöstjärna med fem korta, pösiga armar som är försedda med en membranös list som löper längs med sidornas nederkant. Kroppsfärgen kan variera från vitaktig, till blekt gul, till ljust rödaktig. Ögonfläckarna längst ut på varje arm är rubinröda. Storleken är upp till 15 cm i diameter. Sjöstjärnan är rynkig och mjuk på översidan och kan ibland vara uppsvälld. Det beror på att kroppsskivan och armarna har en membranös hud (supradorsalmembran) på översidan, som är uppspänd som en tältduk med ett rymligt mellanrum undertill som används som yngelkammare. Membranet bärs upp av spridda kalktaggar (paxiller) vilka delas upp nära basen till två-tre, ibland fyra, långa och smala grenar som är riktade uppåt. I själva membranet finns spridda små porer som kan öppnas och stängas. Mitt på översidan finns en större centralpor som är omgiven av kraftigare taggar. En vattenström skapas under membranet genom att vatten tas in genom de små porerna och släpps ut genom den centrala poren. Denna funktion är troligen för gasutbyte/respiration.
Knubbsjöstjärnorna är kända för att snabbt ge ifrån sig stora mängder slem som försvar mot predatorer. Slemmet produceras av stora mängder körtlar och pressas ut genom de små porerna i dorsalmembranet, medan den stora centralporen är stängd.
Slangfotsrännorna är breda, med slangfötter i två längsgående rader. På sidorna om slangfotsrännorna sitter jämna rader med tvärgående membranösa lister (interambulakrala lameller). Dessa lister bildas av smala taggar, förbundna med membran, som sitter på tvärställda kalkplattor (adambulakralplattor). Den yttersta taggen på varje sådan platta är extra lång, sticker ut snett från sidan och ingår i raden av taggar som håller uppe den laterala membranösa listen som löper längs armarnas nedre långsidor.

Det motsägelsefulla namnet spetsig knubbsjöstjärna får sin förklaring då det ställs mot den andra arten av släktet Pteraster i våra vatten - femhörning knubbsjöstjärna, Pteraster pulvillus. Den arten har kortare armar och ser nästan femkantig ut. Till färgen är den blekt grågul och blir upp till ca 4 cm i diameter. Membranet på översidan hålls uppe av dorsala paxiller med 8-15 spretiga smågrenar, vilket gör översidan ser fint vårtig ut snarare än rynkig. I våra vatten påträffas arten vid Säcken och Björns rev i Kosterområdet.
I Skagerraks djupränna på 500-700 m lever den närbesläktade arten mångfotad knubbsjöstjärna Diplopteraster multipes. Den blir 20 cm i diameter, är smutsigt mörkröd till färgen samt har en kraftigt rynkad översida. Ett tydligt kännetecken är att slangfötterna sitter i fyra längsrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spetsig knubbsjöstjärna

Länsvis förekomst och status för spetsig knubbsjöstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spetsig knubbsjöstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har cirkumpolär utbredning i Arktis, samt går i Nordatlanten söderut ned till nordvästra Spanien och New Jersey, USA, samt norra Stilla havet ned till Oregon, USA, Hokkaido i Japan, och ryska Vladivostok. I våra vatten är den mycket sällsynt förekommande vid bohuskusten. Två exemplar insamlades vid Brattenområdet utanför Smögen hösten 2012.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Asterozoa - asterozoer 
  • Klass
    Asteroidea - sjöstjärnor 
  • Ordning
    Velatida  
  • Familj
    Pterasteridae - knubbsjöstjärnor 
  • Släkte
    Pteraster  
  • Art
    Pteraster militaris(O.F.Müller, 1776) - spetsig knubbsjöstjärna
    Synonymer
    Asterias militaris O.F.Müller, 1776

Arten lever på klippbotten från 100 meters djup, ned till 1100 meter. Den lever av diverse svampdjur och nässeldjur. Arten är skildkönad och har yttre befruktning samt yngelvård. Honornas ägg placeras i kammaren under dorsalmembranet och 30-40 unga sjöstjärnor växer upp där tills de blir ca 1 cm diameter, och tar sig ut via centralporen.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· hydrozoer - Hydrozoa (Har betydelse)
· svampdjur - Porifera (Har betydelse)
Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig. Dess kända utbredningsområde i svenska vatten är starkt begränsad, och då den saknar frisimmande larvstadium så är troligen dess spridningsförmåga likadels starkt begränsad. Eftersom det är en kallvattensart så påverkas den troligen negativt av klimatförändring med ökade vattentemperaturer.
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är bristfällig.
Etymologi, Lat. Pteraster = Gr. pteron = vinge, fena + Gr. aster = stjärna. Släktnamnet syftar på den membranösa listen längs armarnas sidor. Lat. militaris = militär. Artnamnet har ingen uppenbar innebörd och kan vara en felstavning, då miliaris (från L. milium = hirs + L. -aris = -samhörig) har betydelsen ”grynig” vilket då skulle syfta på det rynkiga dorsalmembranet med sina rundade porer.

Boxshall, G.A. et al. 2015. World register of marine species. http://www.marinespecies.org

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. (Webb-upplaga.

www.tmbl.gu.se/staff/HansGHanssonP.html

Hansson, H.G., Samuelsson, H., Cedhagen, T. & Strand, M. 2013. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hayward, P. J. & Ryland, J. S. 2002. Handbook of the marine fauna of north-west Europe. Oxford University Press.

Mortensen, T. 1924. Pighude (Echinodermer). Danmarks Fauna 27. G.E.D. Gads forlag, København.

Moen, F.E. & Svensen, E. 2009. Djurliv i havet. Nordeuropeisk marin fauna. Norsteds.

Southward, E. C. & Campbell, A. C. (2006). Echinoderms: keys and notes for the identification of British species. Shrewsbury, Published for the Linnean Society of London and the Estuarine and Coastal Sciences Association by Field Studies Council.

http://www.seastarsofthepacificnorthwest.info/species/wrinkled_star.html

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Asterozoa - asterozoer 
  • Klass
    Asteroidea - sjöstjärnor 
  • Ordning
    Velatida  
  • Familj
    Pterasteridae - knubbsjöstjärnor 
  • Släkte
    Pteraster  
  • Art
    Pteraster militaris, (O.F.Müller, 1776) - spetsig knubbsjöstjärna
    Synonymer
    Asterias militaris O.F.Müller, 1776
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015