Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  purpursjömus

Organismgrupp Tagghudingar, Sjöborrar Spatangus purpureus
Purpursjömus Tagghudingar, Sjöborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En hjärtformig sandbottenart som skiftar i violett. Den har en enda fasciol som är ungefär tre gånger så bred som lång.
Längd upp till 12 cm, ofta betydligt mindre. Kroppen är relativt bred och låg med välvd översida och flat undersida. Arten är mer eller mindre violett och täcks av många korta taggar, men på översidan finns även ett antal mycket längre och grövre, bågböjda taggar. Inga sådana stora taggar finns i petaloiden (området på översidan som omger och innefattar petalerna), men däremot finns ganska många stora taggar (eller spår av sådana i form av stora tuberkler) på interambulakralfälten däremellan. De kortare taggarna skiftar också i violett, medan översidans större och grövre taggar är ljusa och mer färglösa. Labrum är brett och lätt rundat. Den subanala fasciolen är ungefär tre gånger så bred som hög och något hopsnörd av inbuktningar på mitten. Munnen är däremot inte insjunken i skalet som hos den närstående arten hjärtsjömus Spatangus raschi.
Utbredning
Länsvis förekomst för purpursjömus Observationer i  Sverige för purpursjömus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Purpursjöborre förekommer i Kattegatt, längs Bohusläns kust, i Nordsjön och längs Norges kust norrut till Nordkap, runt Färöarna och Brittiska öarna samt söderut till Azorerna och Medelhavet. Arten brukar vara förhållandevis vanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever på ett sällsynt habitat, strömspolad sand. Arten lever nedgrävd i grov sand, skalgrus eller grus på 9-970 meters djup. Den förekommer i Kattegatt, Skagerrak, i Nordsjön och längs Norges kust till Nordkap, runt Färöarna och Brittiska öarna, samt söderut till Azorerna och Medelhavet. Det habitat som den föredrar är sällsynt i våra vatten vilket bidrar till att arten är tämligen ovanlig. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6268 km² och förekomstarean (AOO) till 160 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii)).
Ekologi
Purpursjömus lever på 9-970 meters djup (undantagsvis så grunt som 5 m), framför allt i grövre sediment som grov sand, skalgrus och stora förkalkade rödalgsfragment, men även i någon mån i sand blandad med finare fraktioner. Den lever nedgrävd och äter allehanda små organiska partiklar och mindre organismer, t.ex. den betydligt mindre sjöborren dvärgsjöborre Echinocyamus pusillus. Fortplantningen sker under sommaren, och larverna påträffas under sommar och höst. Arten hybridiserar med hjärtsjömus Spatangus raschi. Musslan Montacuta substriata gömmer sig ibland mellan taggarna.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Echinoidea (sjöborrar), Ordning Spatangoida (grävsjöborrar), Familj Spatangidae (sjömöss), Släkte Spatangus, Art Spatangus purpureus O.F.Müller, 1776 - purpursjömus Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever på ett sällsynt habitat, strömspolad sand. Arten lever nedgrävd i grov sand, skalgrus eller grus på 9-970 meters djup. Den förekommer i Kattegatt, Skagerrak, i Nordsjön och längs Norges kust till Nordkap, runt Färöarna och Brittiska öarna, samt söderut till Azorerna och Medelhavet. Det habitat som den föredrar är sällsynt i våra vatten vilket bidrar till att arten är tämligen ovanlig. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6268 km² och förekomstarean (AOO) till 160 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii)).
Konventioner Typisk art i 1110 Sandbankar (Atlantisk marin region (MATL) och Baltisk marin region (MBAL))
En hjärtformig sandbottenart som skiftar i violett. Den har en enda fasciol som är ungefär tre gånger så bred som lång.
Längd upp till 12 cm, ofta betydligt mindre. Kroppen är relativt bred och låg med välvd översida och flat undersida. Arten är mer eller mindre violett och täcks av många korta taggar, men på översidan finns även ett antal mycket längre och grövre, bågböjda taggar. Inga sådana stora taggar finns i petaloiden (området på översidan som omger och innefattar petalerna), men däremot finns ganska många stora taggar (eller spår av sådana i form av stora tuberkler) på interambulakralfälten däremellan. De kortare taggarna skiftar också i violett, medan översidans större och grövre taggar är ljusa och mer färglösa. Labrum är brett och lätt rundat. Den subanala fasciolen är ungefär tre gånger så bred som hög och något hopsnörd av inbuktningar på mitten. Munnen är däremot inte insjunken i skalet som hos den närstående arten hjärtsjömus Spatangus raschi.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för purpursjömus

Länsvis förekomst och status för purpursjömus baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för purpursjömus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Purpursjöborre förekommer i Kattegatt, längs Bohusläns kust, i Nordsjön och längs Norges kust norrut till Nordkap, runt Färöarna och Brittiska öarna samt söderut till Azorerna och Medelhavet. Arten brukar vara förhållandevis vanlig.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Echinozoa  
  • Klass
    Echinoidea - sjöborrar 
  • Underklass
    Euechinoidea  
  • Infraklass
    Irregularia  
  • Överordning
    Atelostomata  
  • Ordning
    Spatangoida - grävsjöborrar 
  • Familj
    Spatangidae - sjömöss 
  • Släkte
    Spatangus  
  • Art
    Spatangus purpureusO.F.Müller, 1776 - purpursjömus

Purpursjömus lever på 9-970 meters djup (undantagsvis så grunt som 5 m), framför allt i grövre sediment som grov sand, skalgrus och stora förkalkade rödalgsfragment, men även i någon mån i sand blandad med finare fraktioner. Den lever nedgrävd och äter allehanda små organiska partiklar och mindre organismer, t.ex. den betydligt mindre sjöborren dvärgsjöborre Echinocyamus pusillus. Fortplantningen sker under sommaren, och larverna påträffas under sommar och höst. Arten hybridiserar med hjärtsjömus Spatangus raschi. Musslan Montacuta substriata gömmer sig ibland mellan taggarna.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Då arten lever i strömspolade grova bottnar är det rimligt att anta att den påverkas negativt av ökad sedimentation och ökad halt av organiska partiklar i vattnet, som minskar kvalitén på livsmiljön.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är bristfällig.
Namngivning: Spatangus purpureus O.F. Müller, 1776. Zoologiae Danicae Prodromus: 236. Beskriven som Spatagus purpureus, dvs. felstavat släktesnamn.
Etymologi: purpureus (lat.) = purpurfärgad, rödaktig, violett.
Uttal: [Spatángus purpúreus]

Boxshall, G.A. et al. 2015. World register of marine species. http://www.marinespecies.org

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. (Webb-upplaga.

www.tmbl.gu.se/staff/HansGHanssonP.html)

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Southward, E. C. & Campbell, A. C. (2006). Echinoderms: keys and notes for the identification of British species. Shrewsbury, Published for the Linnean Society of London and the Estuarine and Coastal Sciences Association by Field Studies Council.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Kennet Lundin © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Echinodermata - tagghudingar 
  • Överklass
    Echinozoa  
  • Klass
    Echinoidea - sjöborrar 
  • Underklass
    Euechinoidea  
  • Infraklass
    Irregularia  
  • Överordning
    Atelostomata  
  • Ordning
    Spatangoida - grävsjöborrar 
  • Familj
    Spatangidae - sjömöss 
  • Släkte
    Spatangus  
  • Art
    Spatangus purpureus, O.F.Müller, 1776 - purpursjömus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Kennet Lundin © ArtDatabanken, SLU 2015 (naturvårdsinformation).