Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ögonfranstrollhummer

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Munida sarsi
Ögonfranstrollhummer Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En art som normalt påträffas utanför kusten på djup större än 200 m i svenska vatten (dvs. främst i mellersta och norra Skagerrak). Den känns lätt igen på den röda färgen med vita markeringar, stora ögon med ”ögonfransar” samt taggar på fjärde bakkroppssegmentet. Buksköldarna har många korta hårklädda smala fåror.

Totallängd: Ryggsköld max 36 mm lång. Panntaggen är välutvecklad och formad som en lång spetsig tagg som vid basen är flankerad på vardera sidan av en stor ögonhålstagg, som är ungefär hälften så lång som panntaggen. Ryggskölden är avlång och försedd med kanttaggar. Antenntaggen når maximalt till slutet av andra antennens första synliga segment. Ryggsköldens översida har ett flertal tydliga och ofta stora taggar. Taggarna är vanligen speglade mellan vänster och höger sida. Främre delen av ryggsköldens översida har två par taggar på rad bakom panntaggen. Det bakre paret utgörs av små taggar och är ibland fler än i det främre paret. På sidorna finns minst en liten, eller flera småtaggar, på vardera sidan. Mitt på ryggskölden just bakom en kontinuerlig tvärlinje finns två mindre taggar. Bakkanten har taggar, de stora oftast lika på höger och vänster sida. Ryggskölden har många cilierade smala fåror tvärs över. Fårorna på bakre delen är avbrutna i delar. Ögat har tydligt mycket större diameter än ögonskaftet och är normalt pigmenterat. Dessutom finns en tät rad med oliklånga hår i underkanten av ögat, där många av håren når långt ut över ögat.
Första antennens basala segment har två tydliga distala taggar. Antennplatta saknas på andra antennen. Merus (fjärde segmentet räknat utifrån) på tredje paret käkfötter har en tagg nedtill på inre kanten och en högst upp på yttre kanten. Merus är kortare än ischium (segmentet närmast innanför).

På första paret gångben (pereopodpar I) är vänster och höger klosax ungefär lika stora. Själva klosaxen är långsmal och rundad och på översidan glest täckt med små taggar. Den är vanligen längre än eller lika lång som den resterande delen av klosegmentet. Insidan på carpus har några små taggar. Carpus är lika lång som eller kortare än merus. Merus saknar taggar längs undersidan. Buksköldarnas segment är täckta med många korta, ludna fåror. Översidan har något glesare med fåror jämfört med småögd trollhummer Munida rugosa, men det finns ändå många korta fåror på kroppens undersida.
Bakroppssegment 2 är odelat. Bakkroppssegment 2-3 har minst två grunda, hårbeklädda fåror på översidan. På bakkroppssegment 4 finns minst ett par taggar. Stjärten är löst invikt under kroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för ögonfranstrollhummer Observationer i  Sverige för ögonfranstrollhummer
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ögonfranstrollhummer förekommer i svenska vatten i Skagerrak. I övrigt finns den från Barents hav, Island och Norge söderut längs den europeiska atlantkusten inkluderande Brittiska öarna och Färöarna, ner till spanska atlantkusten.

Arten är mer djuplevande än släktingen M. rugosa, och förekommer i våra vatten normalt utanför kusten på djup större än 200 m, dvs. främst i mellersta och norra Skagerrak. Munida sarsi var tidigare den mest allmänna arten inom släktet men tycks under de senaste åren gått tillbaka något, sannolikt till följd av bottentrålningen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Munida sarsi är en djuplevande trollhummer som kan bli 35 mm stor. Dess totala utbredning inkluderar Barents hav, Island och Norge söderut längs Europeiska atlantkusten samt Brittiska öarna och Färöarna ner till Spanska atlantkusten. I våra vatten återfinns arten inom ett begränsat område i centrala Skagerrak på mjukbottnar under 200 meters djup. Arten är mer djuplevande än släktingen M. rugosa. M. sarsi var tidigare den mest allmänna arten inom släktet men tycks under de senaste åren gått tillbaka något, sannolikt till följd av bottentrålningen. Under Svenska artprojektets marina inventering återfunnen i dryga tjugotalet prover i Skagerrak, detta enligt förväntan. Fynden dock i huvudsak gjorda på lokaler som trålas mindre, eller är skyddade från trålning. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3500 (3000-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 500 (150-700) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii); D2).
Ekologi
Ögonfranstrollhummer påträffas vanligen på mjukbotten, men den har också rapporterats i anslutning till svampdjuret Stryphnus poderosus.
Djup (generellt) 200-800 m.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Munididae (spetspannade trollhumrar), Släkte Munida, Art Munida sarsi Huus, 1935 - ögonfranstrollhummer Synonymer Sars trollhummer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Munida sarsi är en djuplevande trollhummer som kan bli 35 mm stor. Dess totala utbredning inkluderar Barents hav, Island och Norge söderut längs Europeiska atlantkusten samt Brittiska öarna och Färöarna ner till Spanska atlantkusten. I våra vatten återfinns arten inom ett begränsat område i centrala Skagerrak på mjukbottnar under 200 meters djup. Arten är mer djuplevande än släktingen M. rugosa. M. sarsi var tidigare den mest allmänna arten inom släktet men tycks under de senaste åren gått tillbaka något, sannolikt till följd av bottentrålningen. Under Svenska artprojektets marina inventering återfunnen i dryga tjugotalet prover i Skagerrak, detta enligt förväntan. Fynden dock i huvudsak gjorda på lokaler som trålas mindre, eller är skyddade från trålning. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (3-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3500 (3000-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 500 (150-700) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii); D2).
En art som normalt påträffas utanför kusten på djup större än 200 m i svenska vatten (dvs. främst i mellersta och norra Skagerrak). Den känns lätt igen på den röda färgen med vita markeringar, stora ögon med ”ögonfransar” samt taggar på fjärde bakkroppssegmentet. Buksköldarna har många korta hårklädda smala fåror.

Totallängd: Ryggsköld max 36 mm lång. Panntaggen är välutvecklad och formad som en lång spetsig tagg som vid basen är flankerad på vardera sidan av en stor ögonhålstagg, som är ungefär hälften så lång som panntaggen. Ryggskölden är avlång och försedd med kanttaggar. Antenntaggen når maximalt till slutet av andra antennens första synliga segment. Ryggsköldens översida har ett flertal tydliga och ofta stora taggar. Taggarna är vanligen speglade mellan vänster och höger sida. Främre delen av ryggsköldens översida har två par taggar på rad bakom panntaggen. Det bakre paret utgörs av små taggar och är ibland fler än i det främre paret. På sidorna finns minst en liten, eller flera småtaggar, på vardera sidan. Mitt på ryggskölden just bakom en kontinuerlig tvärlinje finns två mindre taggar. Bakkanten har taggar, de stora oftast lika på höger och vänster sida. Ryggskölden har många cilierade smala fåror tvärs över. Fårorna på bakre delen är avbrutna i delar. Ögat har tydligt mycket större diameter än ögonskaftet och är normalt pigmenterat. Dessutom finns en tät rad med oliklånga hår i underkanten av ögat, där många av håren når långt ut över ögat.
Första antennens basala segment har två tydliga distala taggar. Antennplatta saknas på andra antennen. Merus (fjärde segmentet räknat utifrån) på tredje paret käkfötter har en tagg nedtill på inre kanten och en högst upp på yttre kanten. Merus är kortare än ischium (segmentet närmast innanför).

På första paret gångben (pereopodpar I) är vänster och höger klosax ungefär lika stora. Själva klosaxen är långsmal och rundad och på översidan glest täckt med små taggar. Den är vanligen längre än eller lika lång som den resterande delen av klosegmentet. Insidan på carpus har några små taggar. Carpus är lika lång som eller kortare än merus. Merus saknar taggar längs undersidan. Buksköldarnas segment är täckta med många korta, ludna fåror. Översidan har något glesare med fåror jämfört med småögd trollhummer Munida rugosa, men det finns ändå många korta fåror på kroppens undersida.
Bakroppssegment 2 är odelat. Bakkroppssegment 2-3 har minst två grunda, hårbeklädda fåror på översidan. På bakkroppssegment 4 finns minst ett par taggar. Stjärten är löst invikt under kroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ögonfranstrollhummer

Länsvis förekomst och status för ögonfranstrollhummer baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ögonfranstrollhummer

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ögonfranstrollhummer förekommer i svenska vatten i Skagerrak. I övrigt finns den från Barents hav, Island och Norge söderut längs den europeiska atlantkusten inkluderande Brittiska öarna och Färöarna, ner till spanska atlantkusten.

Arten är mer djuplevande än släktingen M. rugosa, och förekommer i våra vatten normalt utanför kusten på djup större än 200 m, dvs. främst i mellersta och norra Skagerrak. Munida sarsi var tidigare den mest allmänna arten inom släktet men tycks under de senaste åren gått tillbaka något, sannolikt till följd av bottentrålningen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Anomura - anomurer 
  • Överfamilj
    Galatheoidea  
  • Familj
    Munididae - spetspannade trollhumrar 
  • Släkte
    Munida  
  • Art
    Munida sarsiHuus, 1935 - ögonfranstrollhummer
    Synonymer
    Sars trollhummer

Ögonfranstrollhummer påträffas vanligen på mjukbotten, men den har också rapporterats i anslutning till svampdjuret Stryphnus poderosus.
Djup (generellt) 200-800 m.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Arten påverkas sannolikt negativt av den omfattande bottentrålningen.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Trålfria skyddade områden skulle kunna fungera som refugier för arten. I övrigt är det svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig.
Namngivning: Munida sarsi Huus, 1935. Zur morphologisch-systematischen und biologischen Kenntnis der nordischen Munida-Larven (Crustacea Decapoda). - Bergens Museums Årbok 1934. Naturvidenskapelig rekke, 8: 1-32 + pl. 1-4. Synonymer: Munida rugosa G.O. Sars, 1872; Munida bamffia Bonnier, 1888; Munida bamffica A. Milne Edwards & Bouvier, 1894; Munida bamffica var. tenuimana A. Milne Edwards & Bouvier, 1894; Munida bamffica var. intermedia A. Milne Edwards & Bouvier, 1894; Munida rugosa Dons, 1915; Munida bamffica var. rugosa Bouvier, 1922; Munida sarsi Huus, 1935; Munida intermedia var. sarsi Zariquiez Alvarez, 1968.
Etymologi: sarsi (lat.) = efter den norske kräftdjursforskaren G. O. Sars (1837-1927).

Christiansen, M. E., 1972. Zoologiske Bestemmelsetabeller. Crustacea Decapoda. Tiofotkreps. Universitetsforlaget, Oslo.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Signum i Lund, (8) 685 Hayward, P. J & Ryland, J. S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press. .

Ingle, R. W. & M. E. Christiansesn. Lobsters. Mudshrimps and Anomuran Crabs. Shallow-water crabs. Synopsis of the British Fauna 55.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Anomura - anomurer 
  • Överfamilj
    Galatheoidea  
  • Familj
    Munididae - spetspannade trollhumrar 
  • Släkte
    Munida  
  • Art
    Munida sarsi, Huus, 1935 - ögonfranstrollhummer
    Synonymer
    Sars trollhummer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2016 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren 2006 (naturvårdsinformation).