Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  koralltrollhummer

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Munidopsis serricornis
Koralltrollhummer Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mycket ovanlig art i svenska vatten. Finns troligen bara i de djupare delarna av norra Skagerrak på kallvattensrev med ögonkorall Lophelia pertusa eller andra typer av revmiljöer. Känns lätt igen på den ljusa, vitaktigt orange, färgen, det kloförsedda, långa första benparet och den speciella panntaggen med en centralspets som lite längre ner på vardera sidan flankeras av en mindre spets på vardera sidan.

 

Totallängd: Ryggsköld max 20 mm lång. Panntaggen är välutvecklad och lång, till formen brett trekantig med endast en kortare tand på vardera sidan om spetsen. Ryggskölden är avlång och har kanttaggar samt två otydliga fördjupningar bakom tvärfåran på ryggen. Antenntaggen når maximalt till slutet av andra antennens första synliga segment. Ryggsköldens översida har inga taggar men korta hår. Även bakkanten saknar taggar, och de smala fåror man ser över ryggskölden är svaga och otydliga. Ögat, som saknar både pigment och fasetter, har ungefär samma diameter som ögonskaftet.

Första antennens basala segment har två tydliga distala taggar. Antennplatta saknas på andra antennen. Merus (fjärde segmentet räknat utifrån) på tredje paret käkfötter har flera taggar längs med den inre kanten (varav en är större). Den största taggen är medialt placerad, och merus är lika lång som ischium (segmentet närmast innanför).

På första paret gångben (pereopodpar I) är vänster och höger klosax ungefär lika stora. De är normalstora och ovala i tvärsnitt. Klosaxens översida är slät utan taggar eller utskott men med spridda hår. Själva klosaxen är vanligen tydligt kortare än resterande del av klosegmentet. Insidan av carpus har bara en stor tagg längst upp, och carpus är lika lång som eller kortare än merus. Merus saknar taggar längs undersidan. Både merus och carpus har även spridda hår. De övriga benparen (2–4) har en rad taggar på översidan av merus, och både carpus och merus avslutas på översidan med en lång, vass tagg. Det finns också tvärställda korta åsar eller strior på merus av gångbenen. Buksköldarnas segment saknar de ludna smala fåror som finns i släktet Munida. Bakkroppssegment 2–3 har enkla grunda, hårbeklädda fåror på översidan. Inget av kroppssegmenten har det för släktet Munida karakteristiska taggarna i bakkanten, och de har mindre täthet av hår än vad som finns på ryggskölden. Stjärten är löst invikt under kroppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för koralltrollhummer Observationer i  Sverige för koralltrollhummer
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Koralltrollhummer förekommer i svenska vatten i norra Skagerrak. Vidare finns den från västra Norge söderut till Marocko samt runt Färöarna och Irland. Den finns dessutom i västra Medelhavet. Arten är även rapporterad från västra Atlanten, t.ex. från Cuba och Mexikanska golfen.

 

Arten har främst associerats med ögonkorall Lophelia pertusa, men studier med fjärrstyrd undervattenskamera, s.k. ROV, har visat att den även kan påträffas på andra lokaler med djupa överhäng. I svenska vatten tycks arten vara helt begränsad till Kosterområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Munidopsis serricornis är en ovanlig men mycket karakteristisk trollhummer. Dess totala utbredning är från västra Norge ner till Marocko, runt Färöarna och Irland, samt i västra Medelhavet. Den förekommer även i västra Atlanten där den är rapporterad från Kuba och Mexikanska golfen. Arten har främst associerats med ögonkorall Lophelia pertusa, men studier med fjärrstyrd undervattenskamera, s k ROV, har visat att den även kan återfinnas på andra lokaler med djupa överhäng. I svenska vatten tycks arten vara helt begränsad till Kosterområdet. Arten återfinns i närheten av revmiljöer (kallvattenskoraller, sjöpennor eller gorgonider) men även på fin sand, på 50-1500 meters djup. Arten har ej påträffats under Svenska artprojektets marina inventering, vilket dock inte är förvånande med tanke på dess habitatkrav. Arten sannolikt inte direkt påverkad av trålning, men sedimentation till följd av bottentrålning kan påverka dess habitat negativt. Vad gäller ögonkorall Lophelia pertusa, så påverkas det enda kvarvarande revet i svenska vatten negativt av sedimentation till följd av såväl övergödning och bottentrålning, samt möjligen även av viss direkt mekanisk skada p g a oförsiktigt fiske i närheten av revet. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-2). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 320 (310-350) km² och förekomstarean (AOO) till 30 (20-50) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Koralltrollhummer påträffas i närheten av revmiljöer (kallvattenskoraller, sjöpennor eller gorgonider), men den finns även på fina sandbottnar.

Djup (generellt) 50–1 500 m.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· hornkoraller
· hornkoraller
· sjöpennor
· sjöpennor
· Ögonkorall
· Ögonkorall
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Munidopsidae (revtrollhumrar), Släkte Munidopsis, Art Munidopsis serricornis (Lovén, 1852) - koralltrollhummer Synonymer Munida tridentatus (Esmark,1857)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Munidopsis serricornis är en ovanlig men mycket karakteristisk trollhummer. Dess totala utbredning är från västra Norge ner till Marocko, runt Färöarna och Irland, samt i västra Medelhavet. Den förekommer även i västra Atlanten där den är rapporterad från Kuba och Mexikanska golfen. Arten har främst associerats med ögonkorall Lophelia pertusa, men studier med fjärrstyrd undervattenskamera, s k ROV, har visat att den även kan återfinnas på andra lokaler med djupa överhäng. I svenska vatten tycks arten vara helt begränsad till Kosterområdet. Arten återfinns i närheten av revmiljöer (kallvattenskoraller, sjöpennor eller gorgonider) men även på fin sand, på 50-1500 meters djup. Arten har ej påträffats under Svenska artprojektets marina inventering, vilket dock inte är förvånande med tanke på dess habitatkrav. Arten sannolikt inte direkt påverkad av trålning, men sedimentation till följd av bottentrålning kan påverka dess habitat negativt. Vad gäller ögonkorall Lophelia pertusa, så påverkas det enda kvarvarande revet i svenska vatten negativt av sedimentation till följd av såväl övergödning och bottentrålning, samt möjligen även av viss direkt mekanisk skada p g a oförsiktigt fiske i närheten av revet. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-2). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 320 (310-350) km² och förekomstarean (AOO) till 30 (20-50) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En mycket ovanlig art i svenska vatten. Finns troligen bara i de djupare delarna av norra Skagerrak på kallvattensrev med ögonkorall Lophelia pertusa eller andra typer av revmiljöer. Känns lätt igen på den ljusa, vitaktigt orange, färgen, det kloförsedda, långa första benparet och den speciella panntaggen med en centralspets som lite längre ner på vardera sidan flankeras av en mindre spets på vardera sidan.

 

Totallängd: Ryggsköld max 20 mm lång. Panntaggen är välutvecklad och lång, till formen brett trekantig med endast en kortare tand på vardera sidan om spetsen. Ryggskölden är avlång och har kanttaggar samt två otydliga fördjupningar bakom tvärfåran på ryggen. Antenntaggen når maximalt till slutet av andra antennens första synliga segment. Ryggsköldens översida har inga taggar men korta hår. Även bakkanten saknar taggar, och de smala fåror man ser över ryggskölden är svaga och otydliga. Ögat, som saknar både pigment och fasetter, har ungefär samma diameter som ögonskaftet.

Första antennens basala segment har två tydliga distala taggar. Antennplatta saknas på andra antennen. Merus (fjärde segmentet räknat utifrån) på tredje paret käkfötter har flera taggar längs med den inre kanten (varav en är större). Den största taggen är medialt placerad, och merus är lika lång som ischium (segmentet närmast innanför).

På första paret gångben (pereopodpar I) är vänster och höger klosax ungefär lika stora. De är normalstora och ovala i tvärsnitt. Klosaxens översida är slät utan taggar eller utskott men med spridda hår. Själva klosaxen är vanligen tydligt kortare än resterande del av klosegmentet. Insidan av carpus har bara en stor tagg längst upp, och carpus är lika lång som eller kortare än merus. Merus saknar taggar längs undersidan. Både merus och carpus har även spridda hår. De övriga benparen (2–4) har en rad taggar på översidan av merus, och både carpus och merus avslutas på översidan med en lång, vass tagg. Det finns också tvärställda korta åsar eller strior på merus av gångbenen. Buksköldarnas segment saknar de ludna smala fåror som finns i släktet Munida. Bakkroppssegment 2–3 har enkla grunda, hårbeklädda fåror på översidan. Inget av kroppssegmenten har det för släktet Munida karakteristiska taggarna i bakkanten, och de har mindre täthet av hår än vad som finns på ryggskölden. Stjärten är löst invikt under kroppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för koralltrollhummer

Länsvis förekomst och status för koralltrollhummer baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för koralltrollhummer

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Koralltrollhummer förekommer i svenska vatten i norra Skagerrak. Vidare finns den från västra Norge söderut till Marocko samt runt Färöarna och Irland. Den finns dessutom i västra Medelhavet. Arten är även rapporterad från västra Atlanten, t.ex. från Cuba och Mexikanska golfen.

 

Arten har främst associerats med ögonkorall Lophelia pertusa, men studier med fjärrstyrd undervattenskamera, s.k. ROV, har visat att den även kan påträffas på andra lokaler med djupa överhäng. I svenska vatten tycks arten vara helt begränsad till Kosterområdet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Anomura - anomurer 
  • Överfamilj
    Galatheoidea  
  • Familj
    Munidopsidae - revtrollhumrar 
  • Släkte
    Munidopsis  
  • Art
    Munidopsis serricornis(Lovén, 1852) - koralltrollhummer
    Synonymer
    Munida tridentatus (Esmark,1857)

Koralltrollhummer påträffas i närheten av revmiljöer (kallvattenskoraller, sjöpennor eller gorgonider), men den finns även på fina sandbottnar.

Djup (generellt) 50–1 500 m.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· hornkoraller - Alcyonacea (Har betydelse)
· sjöpennor - Pennatulacea (Har betydelse)
· Ögonkorall - Lophelia pertusa (Viktig)
Vatten (Viktig)
Inga kända hot föreligger men arten är beroende av att dess livsmiljö upprätthålls. Vad gäller ögonkorall så påverkas det enda kvarvarande revet i svenska vatten negativt av sedimentation till följd av såväl övergödning och bottentrålning, samt möjligen även av viss direkt mekanisk skada p.g.a. oförsiktigt fiske i närheten av revet.


Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Ögonkorallrevet i Kosterområdet är fredat från fiske enligt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:9), och ingår sedan år 2000 i Natura 2000-området Kosterfjorden-Väderöfjorden. Utöver detta bör man också skydda och/eller restaurera områden där ögonkorall eller revliknande miljöer skulle kunna förekomma. En detaljerad kartering av havsbottnen minskar på sikt risken för ett oavsiktligt trålfiske på känsliga områden.
Namngivning: Munidopsis serricornis (Lovén, 1852). De svenska arterna af slägtet Galathea. – Öfversigt af Kongliga Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar, 9: 20–23. Synonymer: Galathea serricornis Lovén, 1852; Galathea tridentata Esmark, 1857; Galathodes rosaceus A. Milne Edwards, 1881; Galathodes serricornis (Lovén, 1852); Galathodes tridentata (Esmark, 1857); Galathodes tridentatus (Esmark, 1857); Munidopsis (Galathodes) serricornis (Lovén, 1852); Munidopsis (Galathodes) tridentata (Esmark, 1857); Munidopsis bahamensis Benedict, 1902; Munidopsis rosacea (A. Milne Edwards, 1857); Munidopsis tenuirostris Benedict, 1902; Munidopsis tridentata (Esmark, 1857); Munidopsis tridentatus (Esmark, 1857).

Etymologi: serricornis = med sågade horn; serra (lat.) = såg; cornus (lat.) = horn. Syftar på den taggiga eller sågtandade panntaggen.

Christiansen, M.E., 1972. Zoologiske Bestemmelsetabeller. Crustacea Decapoda. Tiofotkreps. Universitetsforlaget, Oslo.

Enckell, P.H. 1980. Kräftdjur. Signum i Lund, (8) 685.

Hayward, P.J & Ryland, J.S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press.

Ingle, R.W. & M.E. Christiansen. 2004. Lobsters, Mudshrimps and Anomuran Crabs. Synopsis of the British Fauna 55.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Anomura - anomurer 
  • Överfamilj
    Galatheoidea  
  • Familj
    Munidopsidae - revtrollhumrar 
  • Släkte
    Munidopsis  
  • Art
    Munidopsis serricornis, (Lovén, 1852) - koralltrollhummer
    Synonymer
    Munida tridentatus (Esmark,1857)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006 (naturvårdsinformation).