Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sågtångsräka

Organismgrupp Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur Eualus cranchii
Sågtångsräka Kräftdjur, Marina tiofotade kräftdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vanlig art i algbältet samt även lite djupare ner. Oftast rödspräcklig med ljusare fläckar, men både färg och mönster kan variera. Fördes tidigare till ett eget släkte, Thoralus, som numera är synonymiserat med Eualus. Mycket lik den närbesläktade arten Eualus occultus och kan skiljas från den endast på antalet carpussegment på andra benparet, sex resp. sju.

 

Totallängd: upp till ca 20 mm, vanligen kortare. Panntaggen är rak och når till halva längden av antennskaftet, och det finns 3–4 tänder på översidan (sällan fem eller sex). Spetsen är två- eller trekluven (ibland finns bara en enda spets), och det finns inga tänder på undersidan. Ryggskölden har en antenntagg. Bakkroppen hålls ofta kraftigt uppåtvinklad direkt efter framkroppen när räkan befinner sig i sin naturliga miljö. Antennskaftsfliken (styloceriten) är vasst spetsig och når till två tredjedelar av antennskaftet. Antennplattan har rak eller nästan rak ytterkant, och kanttaggen når nästan fram till toppen av antennplattan. Käkarna har både bit- och tuggutskott men saknar palp. Tredje paret käkfötter, som i utsträckt läge når just förbi antennplattan, har både en kort yttergren och en epipod. Epipoder finns också på de två första benparen och en hårgäle finns på tredje benparet.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första paret är kortare och kraftigare än andra paret. Carpus på andra benparet är uppdelad i sex segment, där det tredje segmentet är det längsta. Övriga tre benpar är normala gångben. Nederdelen av baksidan på merus av tredje benparet har 7–14 taggar hos hanar och 2–5 hos honor. Stjärtplattan har 2–7 par sidotaggar (vanligen fyra par) och tre par ändtaggar.

Färgteckning. Sågtångsräka är halvgenomskinlig med röda eller rödbruna prickar samt ofta med ljusa band och partier på kroppen och benen.
Utbredning
Länsvis förekomst för sågtångsräka Observationer i  Sverige för sågtångsräka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sågtångsräka förekommer längs svenska västkusten ner till söder om Göteborgs skärgård. I Atlanten sträcker sig utbredningen från Vestlandet i Norge och söderut via Brittiska öarna och längs hela den europeiska atlantkusten inklusive Medelhavet. Den finns vidare längs Afrikas kust till Guineabukten och ut till Kap Verde öarna. Arten har hittills inte påträffas vid Färöarna, Svalbard eller Island.

 

I Sverige tycks arten ha gått tillbaka i sitt huvudsakliga habitat algbältet, men det är mycket svårt att uppskatta hur stor artens minskning är, varför arten klassificeras som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Thoralus cranchii är en liten räka som kan bli upp till 20 mm lång. Den är mycket lik den närbesläktade arten Eualus occultus och kan lätt förväxlas med denna. T. cranchii är dock betydligt vanligare än E. occultus. I våra vatten återfinns T. cranchii längs västkusten ned till söder om Göteborgs skärgård. Den påträffas vanligen i algbältet på ca 3-10 meters djup, men har även återfunnits så djupt ned som 100 meter. Den verkar föredra sågtång Fucus serratus, men finns även på sand- eller grusbotten bland lossrivna alger. Under algzonen påträffas den bland nerdrivna alger. Arten tycks ha gått tillbaka i sitt huvudsakliga habitat algbältet, vilket påverkas negativt av den omfattande övergödningen, men det är mycket svårt att uppskatta hur stor minskningen är pga bristen på data. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Sågtångsräka påträffas vanligen i algbältet (på 3–10 meters djup), men den har hittats ner till ca 100 m. Den verkar föredra brunalgen sågtång Fucus serratus, men den finns även på sand/grusbotten bland losslitna alger. Nedanför algzonen påträffas den bland nerdrivna alger. Arten kan vara parasiterad av en gråsugga av hemiarthridtyp, Hemiarthrus abdominalis.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sågtång
· sågtång
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Malacostraca (storkräftor), Ordning Decapoda (tiofotade kräftdjur), Familj Thoridae, Släkte Eualus, Art Eualus cranchii (Leach, 1817) - sågtångsräka Synonymer Thoralus cranchii (Leach, 1817), Hippolyte cranchii Leach, 1814

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Thoralus cranchii är en liten räka som kan bli upp till 20 mm lång. Den är mycket lik den närbesläktade arten Eualus occultus och kan lätt förväxlas med denna. T. cranchii är dock betydligt vanligare än E. occultus. I våra vatten återfinns T. cranchii längs västkusten ned till söder om Göteborgs skärgård. Den påträffas vanligen i algbältet på ca 3-10 meters djup, men har även återfunnits så djupt ned som 100 meter. Den verkar föredra sågtång Fucus serratus, men finns även på sand- eller grusbotten bland lossrivna alger. Under algzonen påträffas den bland nerdrivna alger. Arten tycks ha gått tillbaka i sitt huvudsakliga habitat algbältet, vilket påverkas negativt av den omfattande övergödningen, men det är mycket svårt att uppskatta hur stor minskningen är pga bristen på data. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En vanlig art i algbältet samt även lite djupare ner. Oftast rödspräcklig med ljusare fläckar, men både färg och mönster kan variera. Fördes tidigare till ett eget släkte, Thoralus, som numera är synonymiserat med Eualus. Mycket lik den närbesläktade arten Eualus occultus och kan skiljas från den endast på antalet carpussegment på andra benparet, sex resp. sju.

 

Totallängd: upp till ca 20 mm, vanligen kortare. Panntaggen är rak och når till halva längden av antennskaftet, och det finns 3–4 tänder på översidan (sällan fem eller sex). Spetsen är två- eller trekluven (ibland finns bara en enda spets), och det finns inga tänder på undersidan. Ryggskölden har en antenntagg. Bakkroppen hålls ofta kraftigt uppåtvinklad direkt efter framkroppen när räkan befinner sig i sin naturliga miljö. Antennskaftsfliken (styloceriten) är vasst spetsig och når till två tredjedelar av antennskaftet. Antennplattan har rak eller nästan rak ytterkant, och kanttaggen når nästan fram till toppen av antennplattan. Käkarna har både bit- och tuggutskott men saknar palp. Tredje paret käkfötter, som i utsträckt läge når just förbi antennplattan, har både en kort yttergren och en epipod. Epipoder finns också på de två första benparen och en hårgäle finns på tredje benparet.

De båda första paren gångben är försedda med klosax, första paret är kortare och kraftigare än andra paret. Carpus på andra benparet är uppdelad i sex segment, där det tredje segmentet är det längsta. Övriga tre benpar är normala gångben. Nederdelen av baksidan på merus av tredje benparet har 7–14 taggar hos hanar och 2–5 hos honor. Stjärtplattan har 2–7 par sidotaggar (vanligen fyra par) och tre par ändtaggar.

Färgteckning. Sågtångsräka är halvgenomskinlig med röda eller rödbruna prickar samt ofta med ljusa band och partier på kroppen och benen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sågtångsräka

Länsvis förekomst och status för sågtångsräka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sågtångsräka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sågtångsräka förekommer längs svenska västkusten ner till söder om Göteborgs skärgård. I Atlanten sträcker sig utbredningen från Vestlandet i Norge och söderut via Brittiska öarna och längs hela den europeiska atlantkusten inklusive Medelhavet. Den finns vidare längs Afrikas kust till Guineabukten och ut till Kap Verde öarna. Arten har hittills inte påträffas vid Färöarna, Svalbard eller Island.

 

I Sverige tycks arten ha gått tillbaka i sitt huvudsakliga habitat algbältet, men det är mycket svårt att uppskatta hur stor artens minskning är, varför arten klassificeras som DD.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Alpheoidea  
  • Familj
    Thoridae  
  • Släkte
    Eualus  
  • Art
    Eualus cranchii(Leach, 1817) - sågtångsräka
    Synonymer
    Thoralus cranchii (Leach, 1817)
    Hippolyte cranchii Leach, 1814

Sågtångsräka påträffas vanligen i algbältet (på 3–10 meters djup), men den har hittats ner till ca 100 m. Den verkar föredra brunalgen sågtång Fucus serratus, men den finns även på sand/grusbotten bland losslitna alger. Nedanför algzonen påträffas den bland nerdrivna alger. Arten kan vara parasiterad av en gråsugga av hemiarthridtyp, Hemiarthrus abdominalis.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sågtång - Fucus serratus (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Artens habitat påverkas negativt av den omfattande sedimentationen, samt andra faktorer som förändrar den strandnära havsmiljön.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen till havet fortsätter och intensifieras. Trålning, muddring eller andra mänskliga aktiviteter som leder till ökad sedimentation bör undvikas eller åtminstone minskas i närheten av känsliga biotoper.
Namngivning: Eualus cranchii (Leach, 1817). Originalbeskrivning: Hippolyte cranchii. Malacostraca Podophthalmata Britanniæ; or Descriptions of such British species of the Linnean genus Cancer as have their eyes elevated on footstalks: 1–124, Plates 1–45. London. Synonymer: Palemon microramphos Risso, 1816; Hippolyte cranchii Leach, 1817; Spirontocaris cranchi (Leach, 1817); Thoralus cranchii (Leach, 1817); Hippolyte crassicornis H. Milne Edwards, 1837; Astacus cranchii Moore, 1838; Hippolyte mutila Krøyer, 1841; Hippolyte lovenii Rathke, 1843; Vianellia dorsioculata Nardo, 1847; Hippolyte yarrellii W. Thompson, 1853; Lysippe cranchii Kinahan, 1858; Hippolyte bunseni Neumann, 1878; Spirontocaris cranchii Walker, 1898; Spirontocaris bunseni Galdiano, 1920; Thor bunseni Zariquier 1935.

Etymologi: cranchii = efter Leachs vän, John Cranch (1785–1816), som fann de första exemplaren av arten utanför Plymouth.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Signum i Lund, (8) 685.

Hayward, P.J & Ryland, J.S. 1995. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press. BILD (Fig. 8.44).

Smaldon, G. 1994. Coastal Shrimps and Prawns Keys and Notes for Identification of the Species edition 2. Edited by G Smaldon, LB Holthius and CHJM Fransen Synopsis of the British Fauna. Vol. 15.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren 2006 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Malacostraca - storkräftor 
  • Underklass
    Eumalacostraca  
  • Överordning
    Eucarida  
  • Ordning
    Decapoda - tiofotade kräftdjur 
  • Underordning
    Pleocyemata  
  • Infraordning
    Caridea - egentliga räkor 
  • Överfamilj
    Alpheoidea  
  • Familj
    Thoridae  
  • Släkte
    Eualus  
  • Art
    Eualus cranchii, (Leach, 1817) - sågtångsräka
    Synonymer
    Thoralus cranchii (Leach, 1817)
    Hippolyte cranchii Leach, 1814
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren 2017 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Matz Berggren 2006 (naturvårdsinformation).