Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Actinostola callosa

Organismgrupp Koralldjur Actinostola callosa
  Koralldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En kraftigt byggd havsanemon som blir upp till två decimeter hög och med en munskiva som fullt utslagen når två decimeter i diameter. Kroppsfärgen varierar från orange till blekgul eller laxrosa. Tentaklerna samt den yttre delen av munskivan är orange till blekgula eller vitaktiga. Den inre delen av munskivan är ofta blekare än den yttre delen, medan munnen i mitten är kontrasterande färgad i rödbrunt till orange. Kroppskolumnen är två till fyra gånger högre än bred. Fotskivan är välutvecklad och tydlig. Munskivan är bred och när den är fullt utslagen har den upp till fyra gånger större diameter än kolumnen. Tentaklerna är grova och relativt korta - upp till fem cm hos stora exemplar - och som inte kan dras ihop helt vid störning. Kroppsväggen är förhållandevis tjock. Hos äldre exemplar är kroppens utsida tätt besatt med plattade förhårdnader som är oregelbundet fyrkantiga. Dessa förhårdnader gör kroppen styv och broskartad. I Norge kallas arten därför ”brusksjörose”. Hos unga individer kan dock kroppsväggen vara nästan slät. Anemonen saknar acontier, vilket är ett slags försvarstrådar fullsatta med nässelceller och som kan skjutas ut genom kroppsväggen. Acontier finns hos de flesta andra arter av anemoner.
Utbredning
Länsvis förekomst för Actinostola callosa Observationer i  Sverige för Actinostola callosa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten lever på bottnar under 40 meter och ned till ca 300 meters djup, men har även påträffats så djupt ned som 2000 meter. Oftast sitter den på hårda uppstickande föremål på mjukbotten. Den totala utbredningen är över hela Nordatlanten. Den har även rapporterats från Falklandsöarna i Sydatlanten samt från flera håll i Stilla Havet; vid ryska Sachalin, sydvästra Mexico och Equador. Hos oss finns arten främst i djupare delar av Skagerrak. I kustnära svenska vatten finns den sällsynt i Gullmaren och Kosterfjorden där den dock minskat kraftigt under de senaste 50 åren. Undersökningar med fjärrstyrd undervattenskamera, så kallad ROV, har dock visat att arten fortfarande är relativt vanlig i Säckenområdet i nordligaste delen av Kosterhavet. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten i det djupa och starkt kuperade Brattenområdet utanför Smögen och Sotenäs. De sydligaste fynden gjordes på ca 200 meters djup i höjd med Orust.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En kallvattenlevande boreal art som i svenska vatten förekommer på 40-300 meters djup. Fram till 1970-talet var arten vanlig i Kosterområdet, men har minskat i detta område under senare år. Detta sannolikt till följd av bottentrålning, vilken påverkar arten negativt. Dock tycks arten ha återhämtat sig ngt i Kosterområdet jämfört med 2005 och flera nya observationer har gjorts sedan dess. Goda bestånd i Säcken på 80-90 meters djup. Fynd från Svenska artprojektets marina inventering utökar det tidigare kända utbredningsområdet söderut ned till Måseskär. Arten påträffas förhållandevis ofta i angränsande norska vatten, där den går ned till 1000 meters djup. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (168-1000) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Arten har sexuell fortplantning genom att vara protandrisk hermafrodit - den producerar både ägg och spermier, men inte samtidigt. Färdigutvecklade ägg och spermier släpps fritt i vattnet. Det första larvstadiet är troligen frisimmande. Som flera andra arter av anemoner kan A. callosa ibland även föröka sig asexuellt genom delning på längden.

I Lurefjorden, norr om Bergen i Norge, finns en massförekomst av arten. Där lever den nästan uteslutande av maneten Periphylla periphylla, som också är mycket vanlig i fjorden.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Anthozoa (koralldjur), Ordning Actiniaria (havsanemoner), Familj Actinostolidae, Släkte Actinostola, Art Actinostola callosa (Verrill, 1882) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En kallvattenlevande boreal art som i svenska vatten förekommer på 40-300 meters djup. Fram till 1970-talet var arten vanlig i Kosterområdet, men har minskat i detta område under senare år. Detta sannolikt till följd av bottentrålning, vilken påverkar arten negativt. Dock tycks arten ha återhämtat sig ngt i Kosterområdet jämfört med 2005 och flera nya observationer har gjorts sedan dess. Goda bestånd i Säcken på 80-90 meters djup. Fynd från Svenska artprojektets marina inventering utökar det tidigare kända utbredningsområdet söderut ned till Måseskär. Arten påträffas förhållandevis ofta i angränsande norska vatten, där den går ned till 1000 meters djup. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (168-1000) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
En kraftigt byggd havsanemon som blir upp till två decimeter hög och med en munskiva som fullt utslagen når två decimeter i diameter. Kroppsfärgen varierar från orange till blekgul eller laxrosa. Tentaklerna samt den yttre delen av munskivan är orange till blekgula eller vitaktiga. Den inre delen av munskivan är ofta blekare än den yttre delen, medan munnen i mitten är kontrasterande färgad i rödbrunt till orange. Kroppskolumnen är två till fyra gånger högre än bred. Fotskivan är välutvecklad och tydlig. Munskivan är bred och när den är fullt utslagen har den upp till fyra gånger större diameter än kolumnen. Tentaklerna är grova och relativt korta - upp till fem cm hos stora exemplar - och som inte kan dras ihop helt vid störning. Kroppsväggen är förhållandevis tjock. Hos äldre exemplar är kroppens utsida tätt besatt med plattade förhårdnader som är oregelbundet fyrkantiga. Dessa förhårdnader gör kroppen styv och broskartad. I Norge kallas arten därför ”brusksjörose”. Hos unga individer kan dock kroppsväggen vara nästan slät. Anemonen saknar acontier, vilket är ett slags försvarstrådar fullsatta med nässelceller och som kan skjutas ut genom kroppsväggen. Acontier finns hos de flesta andra arter av anemoner.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Actinostola callosa

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Actinostola callosa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten lever på bottnar under 40 meter och ned till ca 300 meters djup, men har även påträffats så djupt ned som 2000 meter. Oftast sitter den på hårda uppstickande föremål på mjukbotten. Den totala utbredningen är över hela Nordatlanten. Den har även rapporterats från Falklandsöarna i Sydatlanten samt från flera håll i Stilla Havet; vid ryska Sachalin, sydvästra Mexico och Equador. Hos oss finns arten främst i djupare delar av Skagerrak. I kustnära svenska vatten finns den sällsynt i Gullmaren och Kosterfjorden där den dock minskat kraftigt under de senaste 50 åren. Undersökningar med fjärrstyrd undervattenskamera, så kallad ROV, har dock visat att arten fortfarande är relativt vanlig i Säckenområdet i nordligaste delen av Kosterhavet. Under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten i det djupa och starkt kuperade Brattenområdet utanför Smögen och Sotenäs. De sydligaste fynden gjordes på ca 200 meters djup i höjd med Orust.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Underordning
    Nynantheae  
  • Infraordning
    Thenaria  
  • Överfamilj
    Mesomyaria  
  • Familj
    Actinostolidae  
  • Släkte
    Actinostola  
  • Art
    Actinostola callosa(Verrill, 1882)

Arten har sexuell fortplantning genom att vara protandrisk hermafrodit - den producerar både ägg och spermier, men inte samtidigt. Färdigutvecklade ägg och spermier släpps fritt i vattnet. Det första larvstadiet är troligen frisimmande. Som flera andra arter av anemoner kan A. callosa ibland även föröka sig asexuellt genom delning på längden.

I Lurefjorden, norr om Bergen i Norge, finns en massförekomst av arten. Där lever den nästan uteslutande av maneten Periphylla periphylla, som också är mycket vanlig i fjorden.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Många koralldjur har påverkats av den omfattande bottentrålningen, det gäller troligen även A. callosa. Stora exemplar fastnar lätt i trålar. Ökad halt av sedimentationspartiklar i vattnet till följd av övergödning och trålning kan också ha en negativ effekt.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Trålskyddade områden behövs som refugier för arten, såväl som mer kunskap om dess utbredning och förekomst.
Etymologi. Actino-, Gr. ”stråle-”, -stola, Lat.,”dräkt, klänning”, vilket torde syfta generellt på kroppsformen; callosa, Lat. ”den hårda”, alt. ”hon som är full med
förhårdnader”, vilket syftar på kroppsväggens förhårdnader.

Carlgren, O. 1945. Polypdyr III. Koraldyr. Danmarks fauna 51. G.E.G. Gads Forlag.

Fautin, D. 2011.Hexacorallians of the world homepage, http//:hercules.kgs.ku.edu/hexacoral/anemone2/index.cfm

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Moen, F.E. & Svensen, E. 2014. Dyreliv i havet. Nordeuropeisk marin fauna. 6:e upplagan. KOM forlag.

Wood, C. 2005. Seasearch guide to sea anemones and corals of Britain and Ireland. Marine Conservation Society, Ross-on-Wye.

WoRMS, World Register of Marine Species (2015). Actinostola callosa (Verrill, 1882). http://www.marinespecies.org

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2006. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Underordning
    Nynantheae  
  • Infraordning
    Thenaria  
  • Överfamilj
    Mesomyaria  
  • Familj
    Actinostolidae  
  • Släkte
    Actinostola  
  • Art
    Actinostola callosa, (Verrill, 1882)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2006. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.