Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Halcampoides abyssorum

Organismgrupp Koralldjur Halcampoides abyssorum
  Koralldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal och genomskinlig havsanemon med tolv långa och tunna tentakler. I utsträckt tillstånd blir kroppskolumnen ca 10 cm lång och 1 cm bred för en utvuxen individ. I sammandraget tillstånd blir kolumnen 3-4 cm lång och 2,5 cm bred. Kolumnen är genomskinlig med en ljust rosa till orange skiftning upptill, samt med tolv smala, vitaktiga strimmor som löper längs med hela kolumnen. Dessa linjer svarar mot tolv fullständiga radiära kroppsväggar, s.k. mesenterier, inne i kolumnen, vilka är stödjeväggar som löper från kroppsväggen till svalgröret i mitten. Utanpå kolumnen är ytan slät, utan veck eller vårtor. I den nedre änden av kolumnen finns en rundad blåsa, som används för grävning och förankring i mjukbotten. De smala tentaklerna blir decimeterlånga och hänger ofta ut i vattenströmmen. Tentaklerna är till färgen genomskinligt brunaktiga, med röda eller gröna skiftningar. Det råder taxonomisk osäkerhet mellan arterna Halcampoides abyssorum och Halcampoides purpureus.
Utbredning
Länsvis förekomst för Halcampoides abyssorum Observationer i  Sverige för Halcampoides abyssorum
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
H. abyssorum är känd från kusterna kring hela de Brittiska öarna, djupa delar av Nordsjön och Skagerraks djupa ränna, vidare norrut längs norska västkusten och Barents hav upp till Svalbard. Den är huvudsakligen känd från större djup, ned till ca 1100 m, men har även påträffats så grunt som på 20 meters djup i norska fjordar. Artens levnadssätt gör att den endast kan samlas in med grävande redskap som ringskrapa eller liknande. Då det dessutom råder taxonomisk osäkerhet, är det möjligt att arten har en vidare utbredning än man antagit hittills. Förväxlingsarten H. purpureus har en global utbredning i alla världshav. Båda arterna är mycket sparsamt påträffade i svenska vatten, men i Jägerskiölds undersökningar (1921-1938) rapporterades sju fynd av förväxlingsarten H. purpureus. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes ett enda fynd av H. abyssorum, från en lokal på drygt 320 meters djup i Skagerrak, i höjd med Lysekil. Under pockmarks-inventeringen 2012 i Brattenområdet utanför Smögen gjordes ytterligare ett fynd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En grävande och nattaktiv art som är bunden till skalsand. Pga artens levnadssätt svår att hitta med konventionell provtagning - kan endast fås med ringskrapa eller liknande. Ett enda fynd från Svenska artprojektets marina inventering, från en lokal på drygt 320 meters djup i Skagerrak. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporterades 7 fynd av arten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Det är en grävande och nattaktiv art som är bunden till skalsand eller blandad skal- och grusbotten. Den kan dra ihop sig kraftigt och reagerar sekundsnabbt snabbt på ljus och försvinner ned i bottnen vid minsta störning. Den har sexuell fortplantning och troligen ett frisimmande första larvstadium. Mycket lite är dock i övrigt känt om reproduktionen, de olika utvecklingsstadierna och dess övriga ekologi.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Anthozoa (koralldjur), Ordning Actiniaria (havsanemoner), Familj Halcampoididae, Släkte Halcampoides, Art Halcampoides abyssorum Danielssen, 1890 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En grävande och nattaktiv art som är bunden till skalsand. Pga artens levnadssätt svår att hitta med konventionell provtagning - kan endast fås med ringskrapa eller liknande. Ett enda fynd från Svenska artprojektets marina inventering, från en lokal på drygt 320 meters djup i Skagerrak. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporterades 7 fynd av arten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En långsmal och genomskinlig havsanemon med tolv långa och tunna tentakler. I utsträckt tillstånd blir kroppskolumnen ca 10 cm lång och 1 cm bred för en utvuxen individ. I sammandraget tillstånd blir kolumnen 3-4 cm lång och 2,5 cm bred. Kolumnen är genomskinlig med en ljust rosa till orange skiftning upptill, samt med tolv smala, vitaktiga strimmor som löper längs med hela kolumnen. Dessa linjer svarar mot tolv fullständiga radiära kroppsväggar, s.k. mesenterier, inne i kolumnen, vilka är stödjeväggar som löper från kroppsväggen till svalgröret i mitten. Utanpå kolumnen är ytan slät, utan veck eller vårtor. I den nedre änden av kolumnen finns en rundad blåsa, som används för grävning och förankring i mjukbotten. De smala tentaklerna blir decimeterlånga och hänger ofta ut i vattenströmmen. Tentaklerna är till färgen genomskinligt brunaktiga, med röda eller gröna skiftningar. Det råder taxonomisk osäkerhet mellan arterna Halcampoides abyssorum och Halcampoides purpureus.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Halcampoides abyssorum

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Halcampoides abyssorum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



H. abyssorum är känd från kusterna kring hela de Brittiska öarna, djupa delar av Nordsjön och Skagerraks djupa ränna, vidare norrut längs norska västkusten och Barents hav upp till Svalbard. Den är huvudsakligen känd från större djup, ned till ca 1100 m, men har även påträffats så grunt som på 20 meters djup i norska fjordar. Artens levnadssätt gör att den endast kan samlas in med grävande redskap som ringskrapa eller liknande. Då det dessutom råder taxonomisk osäkerhet, är det möjligt att arten har en vidare utbredning än man antagit hittills. Förväxlingsarten H. purpureus har en global utbredning i alla världshav. Båda arterna är mycket sparsamt påträffade i svenska vatten, men i Jägerskiölds undersökningar (1921-1938) rapporterades sju fynd av förväxlingsarten H. purpureus. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes ett enda fynd av H. abyssorum, från en lokal på drygt 320 meters djup i Skagerrak, i höjd med Lysekil. Under pockmarks-inventeringen 2012 i Brattenområdet utanför Smögen gjordes ytterligare ett fynd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Familj
    Halcampoididae  
  • Släkte
    Halcampoides  
  • Art
    Halcampoides abyssorumDanielssen, 1890

Det är en grävande och nattaktiv art som är bunden till skalsand eller blandad skal- och grusbotten. Den kan dra ihop sig kraftigt och reagerar sekundsnabbt snabbt på ljus och försvinner ned i bottnen vid minsta störning. Den har sexuell fortplantning och troligen ett frisimmande första larvstadium. Mycket lite är dock i övrigt känt om reproduktionen, de olika utvecklingsstadierna och dess övriga ekologi.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Många koralldjur har farit illa av den omfattande bottentrålningen och det är möjligt att även H. abyssorum kan ha påverkats negativt. Även ökad sedimentation till följd av trålning och övergödning skulle kunna påverka arten negativt. Då den i svenska vatten befinner sig i sydgränsen av dess totala utbredning är det rimligt att anta att arten kan påverkas negativt av ökande vattentemperatur.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig. Fler undersökningar behövs av de djupare områdena i Skagerrak där arten förekommer.
Etymologi: Halcampoides, Lat. ”liknar Halcampa”, ett närstående släkte av havsanemoner; abyssorum, Lat. ”tillhörande djupet”, vilket syftar på att den är djuplevande.

Carlgren, O. 1945. Polypdyr III. Koraldyr. Danmarks fauna 51. G.E.G. Gads Forlag.

Fautin, D. 2011.Hexacorallians of the world homepage, http//:hercules.kgs.ku.edu/hexacoral/anemone2/index.cfm

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Moen, F.E. & Svensen, E. 2014. Dyreliv i havet. Nordeuropeisk marin fauna. 6:e upplagan. KOM forlag.

Riemann-Zürneck, K. 1993. Redescription of the athenarian sea anemone Halcampoides abyssorum Danielssen, 1890 (Actinaria Halcampoididae). Mitt Hamb Mus Inst, 90, pp. 31-40

Wood, C. 2005. Seasearch guide to sea anemones and corals of Britain and Ireland. Marine Conservation Society, Ross-on-Wye.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin . Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Familj
    Halcampoididae  
  • Släkte
    Halcampoides  
  • Art
    Halcampoides abyssorum, Danielssen, 1890
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin . Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015