Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Edwardsia andresi

Organismgrupp Koralldjur Edwardsia andresi
  Koralldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten havsanemon som lever nedgrävd, med munskivan och tentaklerna stickande upp ur bottensubstratet. Kroppskolumnen är grönaktig, har åtta longitudinella ribbor och är rundad i den nedre änden. Den kan bli upp till 9 cm lång och 1 cm bred. Kolumnen är uppdelad i fyra distinkta partier. Längst ned har den en blåsa, en s.k. physa, som den använder för förankring och för att gräva i bottnen. Därefter följer scapus, scapulum och capitulum närmast munskivan. Scapus utgör större delen av kolumnen och är täckt med ett tunt och genomskinligt hudskikt som kallas periderm. Detta faller lätt av vid beröring. Scapus har en grön grundfärg med fåtaliga gulbruna fläckar. Scapulum saknar periderm och är halvgenomskinligt, utan pigmentering, men med ljusa mesenterier och rosa munrör som kan ses igenom huden. Capitulum är mjölkvitt, men med en ring av små bruna prickar i den övre delen, närmast tentaklerna. Inne i kolumnen finns åtta fullständiga radiella kroppsväggar, s.k. mesentherier, som är synliga som de longitudinella ribborna på kolumnens utsida. Det finns även ett antal ofullständiga kroppsväggar inne i kolumnen, men de syns inte på utsidan. I ytterväggen på scapus sitter små kulformiga inbuktningar som kallas nemathybomer och innehåller nässelkapslar. Hos E. andresi är nemathybomerna små jämfört med andra arter i släktet Edwardsia. De sitter samlade i mitten mellan mesenterie-ribborna, i stråk eller längsräckor, men inte i enkel rad. Munskivan är brunaktig, med ett aningen mörkare brunt svalg. Tentaklerna är vitaktigt genomskinliga, med en brun ring vid basen och en svagt violett spets. Svalget är omgivet av 12 tentakler, i undantagsfall upp till 15, som är placerade om lott i två koncentriska ringar. De sex tentaklerna i den yttre ringen blir upp till ca en centimeter långa och de sex tentaklerna i den inre ringen lite kortare.

Det finns fyra andra arter i släktet Edwardsia i svenska vatten. Ett sätt att skilja dessa åt är att studera nemathybomernas form och placering. Dessa är jämfört med E. andresi både större och mer spridda hos de andra arterna.
Utbredning
Länsvis förekomst för Edwardsia andresi Observationer i  Sverige för Edwardsia andresi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
E. andresi är en kallvattensart som är spridd i nordligaste Atlanten. På den västra sidan av Atlanten är den påträffad längs Grönlands västkust. På den östra sidan av Atlanten finns den från Skagerrak och norra Nordsjön, Island och Färöarna, längs hela Norges västkust upp till Barents hav och vidare norrut till Svalbard. Då arten är djuplevande är det aktuella utbredningsområdet i Sverige litet.

I svenska vatten var arten tidigare känd endast från djupare delar av Skagerrak, men under svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid två lokaler i norra Kosterområdet. Man tog den även ute i Skagerrak på ca 200 meters djup i höjd med Orust.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Arten var tidigare endast känd från de djupare delarna av Skagerrak, men har under senare år observerats mer kustnära i Kosterfjorden. Pga av att arten är djuplevande är det aktuella utbredningsområdet litet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever normalt i sand eller sandblandad botten på mellan 150 och 600 meters djup. I Kosterfjorden har man påträffat den på 220 meters djup. Arten har sexuell fortplantning och troligen ett frisimmande första larvstadium. Mycket lite är dock i övrigt känt om den sexuella reproduktionen och de olika utvecklingsstadierna. Andra arter inom släktet Edwardsia som lever grundare än E. andresi är nattaktiva och reagerar negativt på ljus, möjligen gäller detta även för E. andresi även om den lever på djup dit inget solljus når.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Anthozoa (koralldjur), Ordning Actiniaria (havsanemoner), Familj Edwardsiidae, Släkte Edwardsia, Art Edwardsia andresi Danielssen, 1890 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten var tidigare endast känd från de djupare delarna av Skagerrak, men har under senare år observerats mer kustnära i Kosterfjorden. Pga av att arten är djuplevande är det aktuella utbredningsområdet litet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten havsanemon som lever nedgrävd, med munskivan och tentaklerna stickande upp ur bottensubstratet. Kroppskolumnen är grönaktig, har åtta longitudinella ribbor och är rundad i den nedre änden. Den kan bli upp till 9 cm lång och 1 cm bred. Kolumnen är uppdelad i fyra distinkta partier. Längst ned har den en blåsa, en s.k. physa, som den använder för förankring och för att gräva i bottnen. Därefter följer scapus, scapulum och capitulum närmast munskivan. Scapus utgör större delen av kolumnen och är täckt med ett tunt och genomskinligt hudskikt som kallas periderm. Detta faller lätt av vid beröring. Scapus har en grön grundfärg med fåtaliga gulbruna fläckar. Scapulum saknar periderm och är halvgenomskinligt, utan pigmentering, men med ljusa mesenterier och rosa munrör som kan ses igenom huden. Capitulum är mjölkvitt, men med en ring av små bruna prickar i den övre delen, närmast tentaklerna. Inne i kolumnen finns åtta fullständiga radiella kroppsväggar, s.k. mesentherier, som är synliga som de longitudinella ribborna på kolumnens utsida. Det finns även ett antal ofullständiga kroppsväggar inne i kolumnen, men de syns inte på utsidan. I ytterväggen på scapus sitter små kulformiga inbuktningar som kallas nemathybomer och innehåller nässelkapslar. Hos E. andresi är nemathybomerna små jämfört med andra arter i släktet Edwardsia. De sitter samlade i mitten mellan mesenterie-ribborna, i stråk eller längsräckor, men inte i enkel rad. Munskivan är brunaktig, med ett aningen mörkare brunt svalg. Tentaklerna är vitaktigt genomskinliga, med en brun ring vid basen och en svagt violett spets. Svalget är omgivet av 12 tentakler, i undantagsfall upp till 15, som är placerade om lott i två koncentriska ringar. De sex tentaklerna i den yttre ringen blir upp till ca en centimeter långa och de sex tentaklerna i den inre ringen lite kortare.

Det finns fyra andra arter i släktet Edwardsia i svenska vatten. Ett sätt att skilja dessa åt är att studera nemathybomernas form och placering. Dessa är jämfört med E. andresi både större och mer spridda hos de andra arterna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Edwardsia andresi

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Edwardsia andresi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



E. andresi är en kallvattensart som är spridd i nordligaste Atlanten. På den västra sidan av Atlanten är den påträffad längs Grönlands västkust. På den östra sidan av Atlanten finns den från Skagerrak och norra Nordsjön, Island och Färöarna, längs hela Norges västkust upp till Barents hav och vidare norrut till Svalbard. Då arten är djuplevande är det aktuella utbredningsområdet i Sverige litet.

I svenska vatten var arten tidigare känd endast från djupare delar av Skagerrak, men under svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 påträffades arten vid två lokaler i norra Kosterområdet. Man tog den även ute i Skagerrak på ca 200 meters djup i höjd med Orust.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Familj
    Edwardsiidae  
  • Släkte
    Edwardsia  
  • Art
    Edwardsia andresiDanielssen, 1890

Arten lever normalt i sand eller sandblandad botten på mellan 150 och 600 meters djup. I Kosterfjorden har man påträffat den på 220 meters djup. Arten har sexuell fortplantning och troligen ett frisimmande första larvstadium. Mycket lite är dock i övrigt känt om den sexuella reproduktionen och de olika utvecklingsstadierna. Andra arter inom släktet Edwardsia som lever grundare än E. andresi är nattaktiva och reagerar negativt på ljus, möjligen gäller detta även för E. andresi även om den lever på djup dit inget solljus når.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Många koralldjur har farit illa av den omfattande bottentrålningen och det är möjligt att även E. andresi kan ha påverkats negativt. Även ökad sedimentation till följd av trålning och övergödning skulle kunna påverka arten negativt. Då arten i Sverige befinner sig i sydgränsen av dess totala utbredning är det rimligt att anta att arten påverkas negativt av ökande
vattentemperatur.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig. Vidare undersökningar behövs av de djupare områdena i Skagerrak där arten kan tänkas förekomma.
Etymologi. Edwardsia, tillägnat den franske zoologen Henri Milne Edwards (1800-1885). Andresi, tillägnat den italienske zoologen Angelo Andres (1851-1934).

Carlgren, O. 1945. Polypdyr III. Koraldyr. Danmarks fauna 51. G.E.G. Gads Forlag.

Daly, M. 2002. A systematic revision of Edwardsiidae (Cnidaria, Anthozoa). Invertebrate Biology 121 (3), 212-225.

Fautin, D. 2011.Hexacorallians of the world homepage, http//:hercules.kgs.ku.edu/hexacoral/anemone2/index.cfm

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Familj
    Edwardsiidae  
  • Släkte
    Edwardsia  
  • Art
    Edwardsia andresi, Danielssen, 1890
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin. Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015