Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Paraedwardsia arenaria

Organismgrupp Koralldjur Paraedwardsia arenaria
  Koralldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten och smal havsanemon som lever nedgrävd, med endast munskiva och tentakler synliga vid ytan av bottensubstratet. Kroppskolumnen är inklädd med sandkorn. Längden på kolumnen uppgår till 3,5 cm och bredden till 0,3 cm. Kroppskolumnen är cylindrisk, långsträckt och uppdelad i fyra partier. Längst ned har den en rundad ände med en blåsa, s.k. physa, som den använder för förankring och för att gräva i bottnen. Grävblåsan är dock svagt utvecklad jämfört med andra arter i familjen Edwardsidae. Därefter följer andra delar av kolumnen i följd; scapus, scapulum och capitulum. Scapus utgör större delen av kroppskolumnen och är täckt med ett kutikulärt hudskikt som kallas periderm. På scapus sitter en mängd spridda små papiller, s.k. tenaculi, som är starkt vidhäftande och till vilka sandkorn fäster. Scapus är ockrafärgad, men är ofta helt täckt av sandkorn, vilka kan ha annan färg. Scapulum saknar periderm och kan vara halvgenomskinligt. Capitulum sitter närmast tentaklerna och är vitaktigt färglöst liksom tentaklerna. Inne i kolumnen finns åtta fullständiga radiella kroppsväggar, s.k. mesentherier, som är vagt synliga som åtta longitudinella ribbor på utsidan av scapus. Det finns även ett antal ofullständiga mesenterier, framför allt inuti den nedre delen av kolumnen, men dessa syns inte på utsidan. På munskivan sitter 16 tentakler som är ordnade i två kretsar kring svalget, med 6 tentakler i den inre kretsen och 10 tentakler i den yttre kretsen. De inre tentaklerna är påtagligt längre än de yttre tentaklerna.

Viss förväxlingsrisk finns med arter i släktet Edwardsia. Det finns fem arter i svenska vatten, varav alla är betydligt bredare i förhållande till längden än P. arenaria och dessutom har en tydlig grävblåsa i den nedre änden.
Utbredning
Länsvis förekomst för Paraedwardsia arenaria Observationer i  Sverige för Paraedwardsia arenaria
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är spridd i nordatlanten. Vid den amerikanska östkusten är den påträffad utanför Cape Cod, Massachusetts i norr till North Carolina i söder, främst ute vid randen av kontinentalsockeln. Vid den östra sidan av Atlanten har arten en betydligt nordligare utbredning från norra Nordsjön och Skagerrak, upp längs norska kusten hela vägen norrut till Barents hav. Den finns dessutom även rapporterad från Vita Havet. Ett fåtal fynd har gjorts i svenska vatten. Under Svenska artprojektets marina inventering (2006-2009) fann man den vid fyra lokaler i Skagerrak, varav två i Brattenområdet utanför Smögen och två lite mer söderut i höjd med Orust.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En grävande anemon som närmast förekommer längs norska sydlandet. I svenska vatten föreligger få fynd. I Svenska artprojektets marina inventering gjordes tre observationer av arten, samtliga från Skagerrak. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
P. arenaria är en djuplevande art som lever i sand- eller sandblandad botten i djupintervallet mellan 200 och 640 meter. Arten har sexuell fortplantning och troligen ett frisimmande första larvstadium. Mycket lite är dock i övrigt känt om reproduktionen, de olika utvecklingsstadierna och artens generella ekologi.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Anthozoa (koralldjur), Ordning Actiniaria (havsanemoner), Familj Edwardsiidae, Släkte Paraedwardsia, Art Paraedwardsia arenaria Carlgren, in Nordgaard, 1905 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En grävande anemon som närmast förekommer längs norska sydlandet. I svenska vatten föreligger få fynd. I Svenska artprojektets marina inventering gjordes tre observationer av arten, samtliga från Skagerrak. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten och smal havsanemon som lever nedgrävd, med endast munskiva och tentakler synliga vid ytan av bottensubstratet. Kroppskolumnen är inklädd med sandkorn. Längden på kolumnen uppgår till 3,5 cm och bredden till 0,3 cm. Kroppskolumnen är cylindrisk, långsträckt och uppdelad i fyra partier. Längst ned har den en rundad ände med en blåsa, s.k. physa, som den använder för förankring och för att gräva i bottnen. Grävblåsan är dock svagt utvecklad jämfört med andra arter i familjen Edwardsidae. Därefter följer andra delar av kolumnen i följd; scapus, scapulum och capitulum. Scapus utgör större delen av kroppskolumnen och är täckt med ett kutikulärt hudskikt som kallas periderm. På scapus sitter en mängd spridda små papiller, s.k. tenaculi, som är starkt vidhäftande och till vilka sandkorn fäster. Scapus är ockrafärgad, men är ofta helt täckt av sandkorn, vilka kan ha annan färg. Scapulum saknar periderm och kan vara halvgenomskinligt. Capitulum sitter närmast tentaklerna och är vitaktigt färglöst liksom tentaklerna. Inne i kolumnen finns åtta fullständiga radiella kroppsväggar, s.k. mesentherier, som är vagt synliga som åtta longitudinella ribbor på utsidan av scapus. Det finns även ett antal ofullständiga mesenterier, framför allt inuti den nedre delen av kolumnen, men dessa syns inte på utsidan. På munskivan sitter 16 tentakler som är ordnade i två kretsar kring svalget, med 6 tentakler i den inre kretsen och 10 tentakler i den yttre kretsen. De inre tentaklerna är påtagligt längre än de yttre tentaklerna.

Viss förväxlingsrisk finns med arter i släktet Edwardsia. Det finns fem arter i svenska vatten, varav alla är betydligt bredare i förhållande till längden än P. arenaria och dessutom har en tydlig grävblåsa i den nedre änden.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Paraedwardsia arenaria

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Paraedwardsia arenaria

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är spridd i nordatlanten. Vid den amerikanska östkusten är den påträffad utanför Cape Cod, Massachusetts i norr till North Carolina i söder, främst ute vid randen av kontinentalsockeln. Vid den östra sidan av Atlanten har arten en betydligt nordligare utbredning från norra Nordsjön och Skagerrak, upp längs norska kusten hela vägen norrut till Barents hav. Den finns dessutom även rapporterad från Vita Havet. Ett fåtal fynd har gjorts i svenska vatten. Under Svenska artprojektets marina inventering (2006-2009) fann man den vid fyra lokaler i Skagerrak, varav två i Brattenområdet utanför Smögen och två lite mer söderut i höjd med Orust.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Familj
    Edwardsiidae  
  • Släkte
    Paraedwardsia  
  • Art
    Paraedwardsia arenariaCarlgren, in Nordgaard, 1905

P. arenaria är en djuplevande art som lever i sand- eller sandblandad botten i djupintervallet mellan 200 och 640 meter. Arten har sexuell fortplantning och troligen ett frisimmande första larvstadium. Mycket lite är dock i övrigt känt om reproduktionen, de olika utvecklingsstadierna och artens generella ekologi.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Många koralldjur har farit illa av den omfattande bottentrålningen och det är möjligt att även P. arenaria kan ha påverkats negativt. Även ökad sedimentation till följd av trålning och övergödning skulle kunna påverka arten negativt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig. Vidare undersökningar av de djupare områdena i Skagerrak där arten kan tänkas förekomma behövs.
Etymologi, Para-, Gr. ”nära, liknande”, -edwardsia, namn på ett anemonsläkte tillägnat den franske 1800-talszoologen Henri Milne Edwards. Arenaria, Lat.”tillhörande sand”, vilket syftar på artens livsmiljö.

Carlgren, O. 1945. Polypdyr III. Koraldyr. Danmarks fauna 51. G.E.G. Gads Forlag.

Daly, M. 2002. A systematic revision of Edwardsiidae (Cnidaria, Anthozoa). Invertebrate Biology 121 (3), 212-225.

Fautin, D. 2011.Hexacorallians of the world homepage, http//:hercules.kgs.ku.edu/hexacoral/anemone2/index.cfm

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin. Reviderad Kennet Lundin 2015 © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Cnidaria - nässeldjur 
  • Klass
    Anthozoa - koralldjur 
  • Underklass
    Hexacorallia  
  • Ordning
    Actiniaria - havsanemoner 
  • Familj
    Edwardsiidae  
  • Släkte
    Paraedwardsia  
  • Art
    Paraedwardsia arenaria, Carlgren, in Nordgaard, 1905
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin. Reviderad Kennet Lundin 2015 © ArtDatabanken, SLU 2015.