Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Puncturella noachina

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Puncturella noachina
  Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En karakteristisk liten skålsnäcka som kan bli upp till 7 mm lång, 5 mm bred och 4 mm hög. Det skålformade skalet har en millimeterlång slitsliknande öppning framtill, strax under toppen. Skaltoppen, som också kallas umbo, böjer av bakåt i en svagt klolik form. Längs skalets sidor löper ett 30-tal grova radiära ribbor från umbo ända ned till skalkanten. Skalet har en gräddvit färg och även den mjuka kroppen på snäckan är vitaktig till färgen. Krypsulan är oval men brett avhuggen framtill, med 20-30 korta fottentakler längs kanten vid fotens framände. På huvudet finns två stora tentakler och två ögon på korta stjälkar. Bakom den högra ögonstjälkens bas sitter en fottentakel som är delad i två korta grenar. Det finns ingen motsvarande fottentakel bakom den vänstra ögonstjälken. Ur den smala öppningen på skalet övre framsida avges en vattenström som kommer från det vatten som dras in längs skalets insidor för att syresätta gälarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för Puncturella noachina Observationer i  Sverige för Puncturella noachina
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är spridd i nordligaste delarna av Atlanten och går även upp i Arktiska vatten. På den västra sidan finns den från Massachusetts i USA till Davis Strait och Baffin-ön i Kanada, samt vid Grönland. På den östra sidan finns arten i hela Medelhavet och från Iberiska halvö längs hela den Europeiska atlantkusten, upp till Berings Hav samt även in i Vita Havet.

I svenska vatten är arten känd från hela västkusten, från Öresund till norra Bohuslän. Arten har tidigare varit allmän i Singlefjordsområdet i nordligaste Kosterhavet, men även återfunnits i övriga Kosterområdet. Den har i äldre rapporter angivits som vanlig även i Gullmarsområdet. L.A. Jägerskiöld hittade under sina inventeringar under 1920- och 1930-talen arten vid tolv lokaler längs med västkusten, varav sju i Kosterområdet. Arten återfanns inte alls under Kosterhavsinventeringen 2003. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd i Skagerrak, från en lokal på ca 170 meters djup i höjd med Hamburgsund. Arten har alltså minskat betydligt under senare år.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
En karakteristisk skålsnäcka med punkterad umbo. Kan bli ca 1 cm lång. Lever på hårdbotten, på ca 10-200 meters djup. I svenska vatten känd från hela västkusten, från Öresund till norra Bohuslän. Arten har tidigare varit allmän i Singlefjordsområdet, men även återfunnits i övriga Koster. Har tidigare rapporterats som vanlig från både Tjärnö- och Gullmarsområdet. Jägerskiöld hittade arten på 12 lokaler längs med kusten, varav 7 i Kosterområdet. Under Svenska artprojektets marina inventering gjordes endast ett fynd, från en lokal på ca 170 meters djup i Skagerrak. Arten återfanns inte inom Kosterhavsinventeringen. Det verkar således som att arten minskat betydligt under senare år, men oklart hur mycket och vilken utbredning/förekomst arten har idag. Riktade eftersök på tidigare lokaler vore önskvärt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever på hårdbotten på ca 10-200 meters djup, och är associerad till lokaler med riklig förekomst av svampdjur som troligen utgör dess föda. Snäckan är skildkönad och har ett pelagiskt larvstadium. Artens ekologi är i övrigt föga känd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Familj Fissurellidae (nyckelhålssnäckor), Släkte Puncturella, Art Puncturella noachina (Linnaeus, 1771) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation En karakteristisk skålsnäcka med punkterad umbo. Kan bli ca 1 cm lång. Lever på hårdbotten, på ca 10-200 meters djup. I svenska vatten känd från hela västkusten, från Öresund till norra Bohuslän. Arten har tidigare varit allmän i Singlefjordsområdet, men även återfunnits i övriga Koster. Har tidigare rapporterats som vanlig från både Tjärnö- och Gullmarsområdet. Jägerskiöld hittade arten på 12 lokaler längs med kusten, varav 7 i Kosterområdet. Under Svenska artprojektets marina inventering gjordes endast ett fynd, från en lokal på ca 170 meters djup i Skagerrak. Arten återfanns inte inom Kosterhavsinventeringen. Det verkar således som att arten minskat betydligt under senare år, men oklart hur mycket och vilken utbredning/förekomst arten har idag. Riktade eftersök på tidigare lokaler vore önskvärt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En karakteristisk liten skålsnäcka som kan bli upp till 7 mm lång, 5 mm bred och 4 mm hög. Det skålformade skalet har en millimeterlång slitsliknande öppning framtill, strax under toppen. Skaltoppen, som också kallas umbo, böjer av bakåt i en svagt klolik form. Längs skalets sidor löper ett 30-tal grova radiära ribbor från umbo ända ned till skalkanten. Skalet har en gräddvit färg och även den mjuka kroppen på snäckan är vitaktig till färgen. Krypsulan är oval men brett avhuggen framtill, med 20-30 korta fottentakler längs kanten vid fotens framände. På huvudet finns två stora tentakler och två ögon på korta stjälkar. Bakom den högra ögonstjälkens bas sitter en fottentakel som är delad i två korta grenar. Det finns ingen motsvarande fottentakel bakom den vänstra ögonstjälken. Ur den smala öppningen på skalet övre framsida avges en vattenström som kommer från det vatten som dras in längs skalets insidor för att syresätta gälarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Puncturella noachina

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Puncturella noachina

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är spridd i nordligaste delarna av Atlanten och går även upp i Arktiska vatten. På den västra sidan finns den från Massachusetts i USA till Davis Strait och Baffin-ön i Kanada, samt vid Grönland. På den östra sidan finns arten i hela Medelhavet och från Iberiska halvö längs hela den Europeiska atlantkusten, upp till Berings Hav samt även in i Vita Havet.

I svenska vatten är arten känd från hela västkusten, från Öresund till norra Bohuslän. Arten har tidigare varit allmän i Singlefjordsområdet i nordligaste Kosterhavet, men även återfunnits i övriga Kosterområdet. Den har i äldre rapporter angivits som vanlig även i Gullmarsområdet. L.A. Jägerskiöld hittade under sina inventeringar under 1920- och 1930-talen arten vid tolv lokaler längs med västkusten, varav sju i Kosterområdet. Arten återfanns inte alls under Kosterhavsinventeringen 2003. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes endast ett fynd i Skagerrak, från en lokal på ca 170 meters djup i höjd med Hamburgsund. Arten har alltså minskat betydligt under senare år.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Vetigastropoda  
  • Överfamilj
    Fissurelloidea  
  • Familj
    Fissurellidae - nyckelhålssnäckor 
  • Släkte
    Puncturella  
  • Art
    Puncturella noachina(Linnaeus, 1771)

Arten lever på hårdbotten på ca 10-200 meters djup, och är associerad till lokaler med riklig förekomst av svampdjur som troligen utgör dess föda. Snäckan är skildkönad och har ett pelagiskt larvstadium. Artens ekologi är i övrigt föga känd.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Har betydelse)
Det är möjligt att den omfattande sedimentationen av hårdbottnar till följd av övergödning och intensiv bottentrålning har haft en negativ inverkan på arten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är bristfällig. Riktade eftersök på tidigare fyndlokaler vore önskvärt.
Etymologi, Punctur- Lat. ”punkturering, stickhål” + diminutiv -ella, vilket tillsammans blir ungefär ”lilla stickhålet” vilket syftar på den lilla öppningen framför skalets topp. noachina Lat. ”tillhörande Noak”. Namnet kan ses som ett utslag av Linnés sinne för humor. Arten beskrevs först från fossil och antogs då ha försvunnit med syndafloden. På engelska kallas den fortfarande för ”diluvian puncturella” efter syndafloden.

Graham, A., 1988. Molluscs: Prosobranch and Pyramidellid Gastropods. Synopses of the British fauna (NS), 2: 1-662.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hayward, P.J., Wigham, G.D. & N. Yonow, 1990. Mollusca I: Polyplacophora, Scaphopoda, and Gastropoda. In: The Marine Fauna of the British Isles and North-West Europe. (ed. P.J. Hayward & J.S. Ryland). Clarendon Press, Oxford: 628-730.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2006.Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Vetigastropoda  
  • Överfamilj
    Fissurelloidea  
  • Familj
    Fissurellidae - nyckelhålssnäckor 
  • Släkte
    Puncturella  
  • Art
    Puncturella noachina, (Linnaeus, 1771)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2006.Reviderad Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.