Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sjökanin

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Roxania utriculus
Sjökanin Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd max 18 mm. Skallängd 10 mm. Kroppen är gråvit, ofta med en gulbrun ton på ovansidan. Skalets yta har fina spiralspår som är tydligast vid ändarna. Huvudet är relativt platt med en sköldformig, flat översida. Huvudskölden är rektangulär, 1,5 till 2 gånger så lång som bred. Framkanten är lite urnupen på mitten, och bakkanten har två spetsiga tentakelutskott som ligger över skalets framkant. Foten har stora platta sidolober, som täcker skalets sidor. Manteln täcker inte skalets översida men går baktill ut i en kort och tillplattad lob, som är rundat urnupen i mitten. Skalet är vitt, tjockt och robust, ovalt till formen med jämnt avsmalnande ändar. Skalmynningen är bred och sträcker sig längs med hela skalets längd, förbi den navelformigt nedsänkta spiran. Det finns inga käkar i munhålan. Rasptungan har korta, tätt ställda och tvärgående tandrader. Varje rad består av en liten kort mitt-tand, flankerad på vardera sidan av en brett triangulär sidotand som är krökt i toppen och ofta har fina taggar på insidan. Mitt-tanden har två lober med små tänder. I en krävliknande främre del av magen finns tuggplattor.

Liknande arter: Kan förväxlas med den mycket ovanliga arten bred cigarrsnäcka Cylichna alba, som har rundat triangulära tentakelutskott och saknar lober på foten. Skalen är dock snarlika.
Utbredning
Länsvis förekomst för sjökanin Observationer i  Sverige för sjökanin
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kosterfjorden i Bohuslän till mellersta Kattegatt i Halland. Mycket ovanlig med endast åtta nutida fynd. Den totala utbredningen omfattar Nordostatlanten, från Tromsö i norr söderut längs den norska kusten till Brittiska öarna, vidare längs den övriga europeiska Atlantkusten till Kanarieöarna samt hela Medelhavet. Det finns även ett rapporterat fynd från 530 meters djup utanför New Jersey, USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En liten vit snäcka med kraftigt skal som kan bli upp till 15 mm långt. Arten hittas under littoralzonen ned till 1500 m på ler- och sandbottnar. Den förekommer i Nordvästra Europa, runt Brittiska öarna och ned till Kanarieöarna. I svenska vatten har arten framförallt återfunnits i Gullmarsfjorden, på 1960- och 70-talen. Under senare år har dock ytterligt få levande exemplar observerats. Information från Danmark (Schiötte, muntligen) tyder på att arten är naturligt sällsynt i Kattegatt, men möjligen kan ha gått tillbaka där under senare år. Under Svenska artprojektets marina inventering gjordes ett flertal fynd av arten, framförallt från norra Bohuslän samt utsjöbanken Röde Bank i södra Kattegatt. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (2500-7500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)).
Ekologi
Arten lever grävande i de översta centimetrarna i olika typer av mjukbotten, i Sverige från 25 till 175 meters djup. I områden med oceaniskt vatten påträffas arten från lågvattenlinjen ända ned till 1 500 meters djup. Man vet ingenting om artens födoval och fortplantningsbiologi.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Cephalaspidea (huvudsköldssnäckor), Familj Scaphandridae, Släkte Roxania, Art Roxania utriculus (Brocchi, 1814) - sjökanin Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En liten vit snäcka med kraftigt skal som kan bli upp till 15 mm långt. Arten hittas under littoralzonen ned till 1500 m på ler- och sandbottnar. Den förekommer i Nordvästra Europa, runt Brittiska öarna och ned till Kanarieöarna. I svenska vatten har arten framförallt återfunnits i Gullmarsfjorden, på 1960- och 70-talen. Under senare år har dock ytterligt få levande exemplar observerats. Information från Danmark (Schiötte, muntligen) tyder på att arten är naturligt sällsynt i Kattegatt, men möjligen kan ha gått tillbaka där under senare år. Under Svenska artprojektets marina inventering gjordes ett flertal fynd av arten, framförallt från norra Bohuslän samt utsjöbanken Röde Bank i södra Kattegatt. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (2500-7500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)).
Längd max 18 mm. Skallängd 10 mm. Kroppen är gråvit, ofta med en gulbrun ton på ovansidan. Skalets yta har fina spiralspår som är tydligast vid ändarna. Huvudet är relativt platt med en sköldformig, flat översida. Huvudskölden är rektangulär, 1,5 till 2 gånger så lång som bred. Framkanten är lite urnupen på mitten, och bakkanten har två spetsiga tentakelutskott som ligger över skalets framkant. Foten har stora platta sidolober, som täcker skalets sidor. Manteln täcker inte skalets översida men går baktill ut i en kort och tillplattad lob, som är rundat urnupen i mitten. Skalet är vitt, tjockt och robust, ovalt till formen med jämnt avsmalnande ändar. Skalmynningen är bred och sträcker sig längs med hela skalets längd, förbi den navelformigt nedsänkta spiran. Det finns inga käkar i munhålan. Rasptungan har korta, tätt ställda och tvärgående tandrader. Varje rad består av en liten kort mitt-tand, flankerad på vardera sidan av en brett triangulär sidotand som är krökt i toppen och ofta har fina taggar på insidan. Mitt-tanden har två lober med små tänder. I en krävliknande främre del av magen finns tuggplattor.

Liknande arter: Kan förväxlas med den mycket ovanliga arten bred cigarrsnäcka Cylichna alba, som har rundat triangulära tentakelutskott och saknar lober på foten. Skalen är dock snarlika.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sjökanin

Länsvis förekomst och status för sjökanin baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sjökanin

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kosterfjorden i Bohuslän till mellersta Kattegatt i Halland. Mycket ovanlig med endast åtta nutida fynd. Den totala utbredningen omfattar Nordostatlanten, från Tromsö i norr söderut längs den norska kusten till Brittiska öarna, vidare längs den övriga europeiska Atlantkusten till Kanarieöarna samt hela Medelhavet. Det finns även ett rapporterat fynd från 530 meters djup utanför New Jersey, USA.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Ordning
    Cephalaspidea - huvudsköldssnäckor 
  • Överfamilj
    Philinoidea  
  • Familj
    Scaphandridae  
  • Släkte
    Roxania  
  • Art
    Roxania utriculus(Brocchi, 1814) - sjökanin

Arten lever grävande i de översta centimetrarna i olika typer av mjukbotten, i Sverige från 25 till 175 meters djup. I områden med oceaniskt vatten påträffas arten från lågvattenlinjen ända ned till 1 500 meters djup. Man vet ingenting om artens födoval och fortplantningsbiologi.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten har uppenbarligen sin nordgräns i våra farvatten och dess utbredning kan därför fluktuera starkt med klimatiska variationer.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig.
Etymologi: Släktnamnet Roxania härrör troligen från Grekiska historiens Rhoxane som var dotter till den baktriske fursten Oxyartes; utriculus av uterus = diminutiv av (lat.) = väska, påse; opsis (gr.) = utseende.

Synonymer: Bulla utriculus (Brocchi, 1814); Atys utriculus (Pilsbry, 1893); Bulla cranchii (Fleming, 1828); Bulla utriculus var. oblonga (Jeffreys, 1867); Bulla utriculata (Locard,1886).

Carrassón, M. & Matallanas, J. 2002. Diets of deep-sea macrourid fishes in the western Mediterranean. Marine Ecology Progress Series 234: 215–228.

Demir, M. 2003. Shells of mollusca collected from the seas of Turkey. Turkish Journal of Zoology 27: 101–140.

Hansson, H. G. Marina sydskandinaviska ”Evertebrater” – Ett urval. Upplaga Feb 2004.

Poppe, G. T. & Goto, Y. 1991 European Seashells. Volume I. (Polyplacophora, Caudofoveata, Solenogastres, Gastropoda). Verlag Christa Hemmen,Wiesbaden, Germany. 352 s. (Bild).

Thompson, T. E. 1988. Molluscs: Benthic opistobranchs 2nd edition. Linnean Society of London & The Estuarine and Brackish-water Sciences Association. 356 s. (Bild).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Christoffer Schander 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Ordning
    Cephalaspidea - huvudsköldssnäckor 
  • Överfamilj
    Philinoidea  
  • Familj
    Scaphandridae  
  • Släkte
    Roxania  
  • Art
    Roxania utriculus, (Brocchi, 1814) - sjökanin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Christoffer Schander 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.