Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spetsig riskornssnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Marina snäckor Volvulella acuminata
Spetsig riskornssnäcka Blötdjur, Marina snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd max 4 mm. Skallängd 3 mm. Kroppen är vit och skalet är genomskinligt vitaktig. Huvudet är relativt platt med en sköldformig, flat översida. Huvudskölden har två korta och breda, bakåtriktade tentakler vid bakkanten. Tentaklerna är tillplattade, rundade till triangulära och ligger ofta över skalets framkant. Huvudskölden är kort, cirka en tredjedel av skallängden, och har en inbuktning mitt på framkanten. Ett par ögon är synliga mitt på huvudskölden. Foten är kort och bred, med rundade hörn och slät framkant. Det finns inga sidoflikar på foten. Skalet är fritt och täcks alltså inte av manteln. Det är avlångt och avsmalnande i båda ändar. Skalets bredd är en tredjedel till hälften av dess längd; större exemplar är generellt mer långsmala än mindre exemplar. Skalmynningen är smal och lika lång som skalet, men den vidgas droppformigt i framänden. Skalet är spetsigt i bakänden, men det är änden av skalöppningen, inte spiran, som formar spetsen. Spiran är insjunken och syns inte. Skalet är tunt och bräckligt. Ytan är slät på mitten, men svaga spiral- och tillväxtlinjer syns vid ändarna. Det finns varken käkar, rasptunga eller några tuggplattor i magen.

Liknande arter: Kan eventuellt förväxlas med oval riskornssnäcka Retusa umbilicata, vars skal är avsmalnande i båda ändarna men har mindre påtagligt spetsig bakände.
Utbredning
Länsvis förekomst för spetsig riskornssnäcka Observationer i  Sverige för spetsig riskornssnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bohuslän till Halland. Mycket ovanlig, med ett fåtal äldre svenska fynd från mellersta Kattegatt, Väderöarna och Kosterområdet. Nutida fynd saknas. Den totala utbredningen omfattar Nordostatlanten, i norr från Finnmark och längs den norska kusten, och söderut längs hela den europeiska Atlantkusten till Madeira och Azorerna samt hela Medelhavet. Det finns även obekräftade rapporter om fynd från Västafrika och Angola.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En liten genomskinlig snäcka med karakteristiskt skal som blir upp till 6 mm högt. Arten lever på sublittorala leriga sandbottnar. Övrig ekologi i princip okänd. Arten förekommer från Afrikas kust, längs Medelhavet och norrut längs Atlantkusten. I våra vatten är arten mycket sällsynt förekommande, men den påträffades relativt regelbundet vid Hälsörännan på 70-talet. Har sedan dess inte synts till i detta område. Med tanke på att arten har sin nordliga utbredningsgräns i våra områden, så är den sannolikt känslig för små variationer i både klimat och miljö. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten lever grävande i de översta centimetrarna i blandade mjukbottnar med lera, sand eller grus, i Sverige från 30 till 60 meters djup. I havsområden med oceaniskt vatten finns den från lågvattenlinjen ned till 800 meters djup. Inget är känt om dess födoval, fortplantning eller övriga levnadssätt. Födan bör i alla fall vara något som inte behöver sönderdelas ytterligare, eftersom käkar, rasptunga och tuggplattor saknas.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Cephalaspidea (huvudsköldssnäckor), Familj Rhizoridae, Släkte Volvulella, Art Volvulella acuminata (Bruguière, 1792) - spetsig riskornssnäcka Synonymer Rhizorus acuminatus (Bruguière, 1792), Bulla acuminata Bruguière, 1792

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En liten genomskinlig snäcka med karakteristiskt skal som blir upp till 6 mm högt. Arten lever på sublittorala leriga sandbottnar. Övrig ekologi i princip okänd. Arten förekommer från Afrikas kust, längs Medelhavet och norrut längs Atlantkusten. I våra vatten är arten mycket sällsynt förekommande, men den påträffades relativt regelbundet vid Hälsörännan på 70-talet. Har sedan dess inte synts till i detta område. Med tanke på att arten har sin nordliga utbredningsgräns i våra områden, så är den sannolikt känslig för små variationer i både klimat och miljö. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd max 4 mm. Skallängd 3 mm. Kroppen är vit och skalet är genomskinligt vitaktig. Huvudet är relativt platt med en sköldformig, flat översida. Huvudskölden har två korta och breda, bakåtriktade tentakler vid bakkanten. Tentaklerna är tillplattade, rundade till triangulära och ligger ofta över skalets framkant. Huvudskölden är kort, cirka en tredjedel av skallängden, och har en inbuktning mitt på framkanten. Ett par ögon är synliga mitt på huvudskölden. Foten är kort och bred, med rundade hörn och slät framkant. Det finns inga sidoflikar på foten. Skalet är fritt och täcks alltså inte av manteln. Det är avlångt och avsmalnande i båda ändar. Skalets bredd är en tredjedel till hälften av dess längd; större exemplar är generellt mer långsmala än mindre exemplar. Skalmynningen är smal och lika lång som skalet, men den vidgas droppformigt i framänden. Skalet är spetsigt i bakänden, men det är änden av skalöppningen, inte spiran, som formar spetsen. Spiran är insjunken och syns inte. Skalet är tunt och bräckligt. Ytan är slät på mitten, men svaga spiral- och tillväxtlinjer syns vid ändarna. Det finns varken käkar, rasptunga eller några tuggplattor i magen.

Liknande arter: Kan eventuellt förväxlas med oval riskornssnäcka Retusa umbilicata, vars skal är avsmalnande i båda ändarna men har mindre påtagligt spetsig bakände.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spetsig riskornssnäcka

Länsvis förekomst och status för spetsig riskornssnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spetsig riskornssnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bohuslän till Halland. Mycket ovanlig, med ett fåtal äldre svenska fynd från mellersta Kattegatt, Väderöarna och Kosterområdet. Nutida fynd saknas. Den totala utbredningen omfattar Nordostatlanten, i norr från Finnmark och längs den norska kusten, och söderut längs hela den europeiska Atlantkusten till Madeira och Azorerna samt hela Medelhavet. Det finns även obekräftade rapporter om fynd från Västafrika och Angola.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Ordning
    Cephalaspidea - huvudsköldssnäckor 
  • Överfamilj
    Bulloidea  
  • Familj
    Rhizoridae  
  • Släkte
    Volvulella  
  • Art
    Volvulella acuminata(Bruguière, 1792) - spetsig riskornssnäcka
    Synonymer
    Rhizorus acuminatus (Bruguière, 1792)
    Bulla acuminata Bruguière, 1792

Arten lever grävande i de översta centimetrarna i blandade mjukbottnar med lera, sand eller grus, i Sverige från 30 till 60 meters djup. I havsområden med oceaniskt vatten finns den från lågvattenlinjen ned till 800 meters djup. Inget är känt om dess födoval, fortplantning eller övriga levnadssätt. Födan bör i alla fall vara något som inte behöver sönderdelas ytterligare, eftersom käkar, rasptunga och tuggplattor saknas.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Med tanke på att arten har sin nordliga utbredningsgräns i våra områden, så är den sannolikt känslig för små variationer i både klimat och miljö.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
Det är svårt att föreslå specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status är så bristfällig.
En synonym är Rhizorus acuminatus (Bruguière, 1792). Det råder en viss osäkerhet och oenighet bland forskare om släktnamnen Volvulella eller Rhizorus ska ges prioritet.

Etymologi: acuminatus (lat.) = uddspetsig.

Synonymer: Bulla acuminata Brugière, 1792; Volvulella acuminata Brugière, 1792; Volvula acuminata Brugière, 1792; Rhizorus adelaidis Montfort, 1810.

Anonym 2004. Documenti del gruppo malacologico Livornese. Continuiamo la pubblicazione dei Documenti del Gruppo Malacologico Livornese (GML). In questo numero compare una nota realativa alla famiglia Retusidae e perte della famiglia Cylichnidae. Le iimagimi presentate sono tratte da lavori citati in bibliografia. I generi Acteocina, Cylichna, Retusa, Cylichnina, Pyrunculus e Volvulella nel Mediterraneo. Notiziario S.I.M. 22: 13–24. (Bild).

Chaban, E. M. 2000. Some materials for revision of opistobranchs of the family Retusidae (Mollusca: Cephalaspidea). Annual Reports of the Zoological Institute RAS. http://www.zin.ru/annrep/2000/04.html Hansson, H. G. Marina sydskandinaviska “Evertebrater” – Ett urval. Upplaga Feb 2004.

Jeffreys, J. G. 1869. British Conchology; or an account of the mollusca which now inhabit the British Isles and the surrounding seas. V. London. (Bild).

Lemche, H. 1948. Northern and Arctic Techibranch gastropods. I. The Larval shells. II. A revision of the Cephalaspid species. Det Konglige Danske Videnskabernes Selskab. Biologiske skrifter Bind 5(3): 1–136.

Pilsbry, H. A. 1893. Actaeonidae, Tornatinidae, Scaphandridae, Bullidae, Akeridae, Hydatinidae, Ringiculidae.

I: Tryon, (red.). Manual of Conchology XV. Philadelphia. (Bild).

Thompson, T. E. 1988. Molluscs: Benthic Opisthobranchs (Mollusca: Gastropoda). Synopses of the British Fauna (New Series). Kermack, D. M. & Barnes, R. S. K. (Eds.). No 8. The Linnean Society of London, E.

J. Brill/Dr W. Backhuys, Leiden, New York, København, Köln. 356 s. (Bild).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Christoffer Schander 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Ordning
    Cephalaspidea - huvudsköldssnäckor 
  • Överfamilj
    Bulloidea  
  • Familj
    Rhizoridae  
  • Släkte
    Volvulella  
  • Art
    Volvulella acuminata, (Bruguière, 1792) - spetsig riskornssnäcka
    Synonymer
    Rhizorus acuminatus (Bruguière, 1792)
    Bulla acuminata Bruguière, 1792
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Christoffer Schander 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.