Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Scrobicularia plana

Organismgrupp Blötdjur, Marina musslor Scrobicularia plana
  Blötdjur, Marina musslor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd upp till 65 mm. Vänster och höger skalhalvor lika, skal ovalt, bucklan precis framför mittlinjen, bak och framände likformigt rundade. Plana skalhalvor. Mantelbukter lika i båda skalhalvorna. Skulptur svaga koncentriska linjer. Periostracum tunt, ljusbrunt, skalfärg vit, gul till ljusbrun. Låständerna är små och lateraltänder saknas helt. Mantelbukten på skalets insida är djup och avrundad, nedtill smälter den delvis samman med mantelranden. Mantelbukten når framtill i linje med skalbucklan. Foten är relativt stor. Sifonerna (”andningsrören”) är långa och åtskilda. De kan sträckas ut till 5-6 gånger skalets längd, till omkring 25-30 cm.

Arten kan eventuellt förväxlas med musslan Macoma calcarea, som lever i liknande bottnar men något djupare, och har skalhalvor som är aningen skeva och dessutom inte helt plana.
Utbredning
Länsvis förekomst för Scrobicularia plana Observationer i  Sverige för Scrobicularia plana
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En brackvattenshärdig art som ofta finns i estuarier och längst in i vikar och fjordar. Djuputbredning är från 1 till 10 meter. Arten finns längs hela svenska västkusten och går ned i sydöstra delen av Östersjön till Tyskland. Den totala utbredningen är i Nordöstra Atlanten från västafrikas kust ända upp till Norge, samt i Medelhavet. Arten verkar ha minskat i både Östersjön och i Nordsjön och klassas som sårbar (VU) i HELCOM´s rödlista. L.A. Jägerskiöld fann arten på 1930-talet i Falkenbergs hamn, i Kungsbackafjorden samt vid mynningen av Göta Älv i Göteborg. Under 2000-talet har arten enbart rapporterats från de inre delarna av Kungsbackafjorden och Kalvöfjorden på södra Orust. Musslan är troligen förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
S. plana har rapporterats i större omfattning från västra Östersjön (Danmark och Tyskland) än från den svenska kusten. Arten verkar dock ha minskat kraftigt på senare år, både i Östersjön och i Nordsjön. I övrigt förekommer den från Västafrika, förbi Medelhavet och upp till Norge. S. plana lever på grunda, skyddade bottnar i sediment med hög halt av organiskt material. De tolererar låga salthalter och förekommer därför i estuarier och tidvattenområden. Musslan gräver sig ner till ca 20 centimeters djup och kännetecknas av sina stjärnformade märken på ytan runt sifonen. Trots att den varit eftersökt på gamla fyndplatser i Tyskland har man inte hittat den mer än två gånger på senare år. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Artens ekologi är dåligt känd. Den lever djupt nedgrävd i grunda mjukbottnar (1-10 m djup), med de långa sifonerna ledande upp till bottenytan, där inloppssifonen suger in sediment från bottenytan likt en dammsugare, efterlämnande spår som ekrar i ett hjul. Musslan ligger ofta på snedden eller helt på tvären i sedimentet, med ena skalhalvan nedåt. Arten är skildkönad, men tvåkönade exemplar förekommer.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Filtrerare
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bivalvia (musslor), Ordning Veneroida, Familj Semelidae, Släkte Scrobicularia, Art Scrobicularia plana (da Costa, 1778) Synonymer Scrobicularia piperata (Poiret, 1786)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation S. plana har rapporterats i större omfattning från västra Östersjön (Danmark och Tyskland) än från den svenska kusten. Arten verkar dock ha minskat kraftigt på senare år, både i Östersjön och i Nordsjön. I övrigt förekommer den från Västafrika, förbi Medelhavet och upp till Norge. S. plana lever på grunda, skyddade bottnar i sediment med hög halt av organiskt material. De tolererar låga salthalter och förekommer därför i estuarier och tidvattenområden. Musslan gräver sig ner till ca 20 centimeters djup och kännetecknas av sina stjärnformade märken på ytan runt sifonen. Trots att den varit eftersökt på gamla fyndplatser i Tyskland har man inte hittat den mer än två gånger på senare år. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd upp till 65 mm. Vänster och höger skalhalvor lika, skal ovalt, bucklan precis framför mittlinjen, bak och framände likformigt rundade. Plana skalhalvor. Mantelbukter lika i båda skalhalvorna. Skulptur svaga koncentriska linjer. Periostracum tunt, ljusbrunt, skalfärg vit, gul till ljusbrun. Låständerna är små och lateraltänder saknas helt. Mantelbukten på skalets insida är djup och avrundad, nedtill smälter den delvis samman med mantelranden. Mantelbukten når framtill i linje med skalbucklan. Foten är relativt stor. Sifonerna (”andningsrören”) är långa och åtskilda. De kan sträckas ut till 5-6 gånger skalets längd, till omkring 25-30 cm.

Arten kan eventuellt förväxlas med musslan Macoma calcarea, som lever i liknande bottnar men något djupare, och har skalhalvor som är aningen skeva och dessutom inte helt plana.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Scrobicularia plana

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Scrobicularia plana

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En brackvattenshärdig art som ofta finns i estuarier och längst in i vikar och fjordar. Djuputbredning är från 1 till 10 meter. Arten finns längs hela svenska västkusten och går ned i sydöstra delen av Östersjön till Tyskland. Den totala utbredningen är i Nordöstra Atlanten från västafrikas kust ända upp till Norge, samt i Medelhavet. Arten verkar ha minskat i både Östersjön och i Nordsjön och klassas som sårbar (VU) i HELCOM´s rödlista. L.A. Jägerskiöld fann arten på 1930-talet i Falkenbergs hamn, i Kungsbackafjorden samt vid mynningen av Göta Älv i Göteborg. Under 2000-talet har arten enbart rapporterats från de inre delarna av Kungsbackafjorden och Kalvöfjorden på södra Orust. Musslan är troligen förbisedd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Semelidae  
  • Släkte
    Scrobicularia  
  • Art
    Scrobicularia plana(da Costa, 1778)
    Synonymer
    Scrobicularia piperata (Poiret, 1786)

Artens ekologi är dåligt känd. Den lever djupt nedgrävd i grunda mjukbottnar (1-10 m djup), med de långa sifonerna ledande upp till bottenytan, där inloppssifonen suger in sediment från bottenytan likt en dammsugare, efterlämnande spår som ekrar i ett hjul. Musslan ligger ofta på snedden eller helt på tvären i sedimentet, med ena skalhalvan nedåt. Arten är skildkönad, men tvåkönade exemplar förekommer.

Ekologisk grupp: Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Artens livsmiljö - grunda skyddade havsvikar - är utsatt för stor negativ miljöpåverkan, som bland annat övergödning från jordbruket och utbyggnad av marinor för fritidsbåtar. Kunskapen om artens utbredning och status i svenska vatten är dock synnerligen begränsad.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att miljömålsarbetet med att minska tillförseln av näringsämnen och miljögifter till havet fortsätter och intensifieras. Det är dock svårt att föreslå mer specifika åtgärder eftersom kunskapen om artens utbredning och status i dagsläget är synnerligen bristfällig.
Etymologi, Scrobicularia, från Lat. scrobiculus = liten fåra, Lat. -aria = -lik, vilket syftar på de svaga koncentriska linjerna på skalet. plana Lat. den plattade, vilket syftar på att skalhalvorna är plana.

English name: Peppery furrow shell.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. (Webb-upplaga.

www.tmbl.gu.se/staff/HansGHanssonP.html [http://www.tmbl.gu.se/staff/HansGHanssonP.html])

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Hubendick, B., Hyle, G. & Svärd, S. (Eds.). Acta regiae societatis scientiarum et litterarum gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

[http://www.helcom.fi/Red%20List%20Species%20Information%20Sheet/HELCOM%20Red%20List%20Scrobicularia%20plana.pdf]

Illustration

Hayward, P. J., Wigham, G.D. & Yunow, N. 2002. Molluscs (Phylum Mollusca). In: Hayward, P. J. & Ryland, J.S. (Eds.). Handbook of the marine fauna of north-west Europe. Fig.10.38, s.613.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Bivalvia - musslor 
  • Underklass
    Heterodonta  
  • Ordning
    Veneroida  
  • Familj
    Semelidae  
  • Släkte
    Scrobicularia  
  • Art
    Scrobicularia plana, (da Costa, 1778)
    Synonymer
    Scrobicularia piperata (Poiret, 1786)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015. Fredrik Pleijel och Malin Strand 2016.