Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pilblad

Organismgrupp Kärlväxter Sagittaria sagittifolia
Pilblad Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pilblad är en perenn, upp till en meter hög vattenväxt som vanligen har karakteristiskt, vasst pillika och upp till 25 cm långa bladskivor på de blad som sticker upp ovanför vattenytan. Den har flytblad som är mer ovalt pillika och, främst i djupare rinnande vatten, undervattensblad som är linjära och upp till 2 cm breda. Blommorna är tretaliga, som hos alla svaltingväxter, och sitter tre och tre i våningsställda kransar med vita, drygt centimeterlånga kronblad med rödlila bas. Honblommorna, som slår ut först, sitter nedanför hanblommorna. Pilblad blommar under juli till början av september.
Pilblad kan förväxlas med den nordliga släktingen trubbpilblad S. natans med vilken den ofta hybridiserar. Trubbpilblad saknar pilbladets uppstående blad, har flytblad som är mer smalt ovala med avrundad till kilformad bas eller med korta och trubbiga, bakåtriktade basalflikar. Trubbpilblad har något mindre kronblad och nötter än pilblad samt har hanblommor med gula ståndarknappar medan pilblad har rödlila. Hybriden mellanpilblad S. natans × sagittifolia saknar uppstående blad och har flytblad som är intermediära i formen mellan pilblad och trubbpilblad, med mer eller mindre spetsiga bakåtriktade basalflikar (Mossberg & Stenberg 2003). De linjära undervattensbladen kan vara svåra att skilja från dem hos säv Schoenoplectus lacustris och igelknoppar Sparganium spp.
Utbredning
Länsvis förekomst för pilblad Observationer i  Sverige för pilblad
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Pilblad finns i södra Sverige upp till Medelpad, med den nordligaste säkerställda lokalen i Norafjärden, Kramfors i Ångermanland (Mascher 1990). Arten är vanligast i Svealands och norra Götalands slättområden, men saknas på Öland, Gotland och i stora delar av Småland. Från norra Svealand till mellersta Norrland är hybriden mellanpilblad det vanligaste pilbladstaxonet (se t.ex. Mascher 1990, Lidberg & Lindström 2010), medan samtliga fynd av ”pilblad” i norra Norrland (Hultén 1971, Artportalen 2015) troligen utgörs av hybriden (jämför Stenberg 2010). Pilblad är en art med boreo-tempererad utbredning som förekommer i hela Europa, utom längst i söder och norr, till västra Sibirien (Hultén & Fries 1986), medan den i Norge bara förekommer längst i sydöst (Hultén 1971, Artsobservasjoner 2015).
Den beräknade minskningstakten (Sundberg 2015) är drygt 30% av lokalerna under 30 år i Skåne och Bohuslän, medan det rör sig om en liten men signifikant minskning (ca 7%) i Uppland, baserad på data från mitten av 1900- till början av 2000-talet (Tyler & Olsson 1997, Maad m.fl. 2009, Blomgren m.fl. 2011). Pilblad klassas som Starkt hotad (EN) i Schweiz (Moser m.fl. 2002), Italien (Rossi m.fl. 2013) och Luxemburg (Colling 2005), som Nära hotad (NT; ”Vorvarnliste”) i Tyskland (Ludwig & Schnittler 1996) och som Nationellt utdöd (RE) i Spanien (Moreno 2008).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2abc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Pilblad växer sparsamt i gles vegetation längs kanten av relativt näringsrika vattendrag, sjöar och brackvattenstränder i södra Sverige, upp till mellersta Norrland. Arten saknas på Öland och Gotland och är sällsynt i Småland. Från Hälsingland och norrut ersätts den "rena" arten till stor del av hybriden mellan pilblad och trubbpilblad. Pilblad har minskat, sannolikt till följd av tätnande strandvegetation orsakad av vattenståndsreglering, minskad hävd och expansion av jättegröe. Data över minskningstakten härrör från två tidsmässigt jämförbara landskapsflorainventeringar i Skåne, Bohuslän och Uppland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 1200 (800-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-35) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc).
Ekologi
Pilblad växer främst på grunt vatten, längs stränder av naturligt näringsrika, basiska sjöar och lugnt flytande vattendrag, mer sällan i dammar och större diken.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Småvatten
Småvatten
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Alismataceae (svaltingväxter), Släkte Sagittaria (pilbladssläktet), Art Sagittaria sagittifolia L. - pilblad Synonymer Vanligt pilblad

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2abc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Pilblad växer sparsamt i gles vegetation längs kanten av relativt näringsrika vattendrag, sjöar och brackvattenstränder i södra Sverige, upp till mellersta Norrland. Arten saknas på Öland och Gotland och är sällsynt i Småland. Från Hälsingland och norrut ersätts den "rena" arten till stor del av hybriden mellan pilblad och trubbpilblad. Pilblad har minskat, sannolikt till följd av tätnande strandvegetation orsakad av vattenståndsreglering, minskad hävd och expansion av jättegröe. Data över minskningstakten härrör från två tidsmässigt jämförbara landskapsflorainventeringar i Skåne, Bohuslän och Uppland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 1200 (800-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-35) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc).
Pilblad är en perenn, upp till en meter hög vattenväxt som vanligen har karakteristiskt, vasst pillika och upp till 25 cm långa bladskivor på de blad som sticker upp ovanför vattenytan. Den har flytblad som är mer ovalt pillika och, främst i djupare rinnande vatten, undervattensblad som är linjära och upp till 2 cm breda. Blommorna är tretaliga, som hos alla svaltingväxter, och sitter tre och tre i våningsställda kransar med vita, drygt centimeterlånga kronblad med rödlila bas. Honblommorna, som slår ut först, sitter nedanför hanblommorna. Pilblad blommar under juli till början av september.
Pilblad kan förväxlas med den nordliga släktingen trubbpilblad S. natans med vilken den ofta hybridiserar. Trubbpilblad saknar pilbladets uppstående blad, har flytblad som är mer smalt ovala med avrundad till kilformad bas eller med korta och trubbiga, bakåtriktade basalflikar. Trubbpilblad har något mindre kronblad och nötter än pilblad samt har hanblommor med gula ståndarknappar medan pilblad har rödlila. Hybriden mellanpilblad S. natans × sagittifolia saknar uppstående blad och har flytblad som är intermediära i formen mellan pilblad och trubbpilblad, med mer eller mindre spetsiga bakåtriktade basalflikar (Mossberg & Stenberg 2003). De linjära undervattensbladen kan vara svåra att skilja från dem hos säv Schoenoplectus lacustris och igelknoppar Sparganium spp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för pilblad

Länsvis förekomst och status för pilblad baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pilblad

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Pilblad finns i södra Sverige upp till Medelpad, med den nordligaste säkerställda lokalen i Norafjärden, Kramfors i Ångermanland (Mascher 1990). Arten är vanligast i Svealands och norra Götalands slättområden, men saknas på Öland, Gotland och i stora delar av Småland. Från norra Svealand till mellersta Norrland är hybriden mellanpilblad det vanligaste pilbladstaxonet (se t.ex. Mascher 1990, Lidberg & Lindström 2010), medan samtliga fynd av ”pilblad” i norra Norrland (Hultén 1971, Artportalen 2015) troligen utgörs av hybriden (jämför Stenberg 2010). Pilblad är en art med boreo-tempererad utbredning som förekommer i hela Europa, utom längst i söder och norr, till västra Sibirien (Hultén & Fries 1986), medan den i Norge bara förekommer längst i sydöst (Hultén 1971, Artsobservasjoner 2015).
Den beräknade minskningstakten (Sundberg 2015) är drygt 30% av lokalerna under 30 år i Skåne och Bohuslän, medan det rör sig om en liten men signifikant minskning (ca 7%) i Uppland, baserad på data från mitten av 1900- till början av 2000-talet (Tyler & Olsson 1997, Maad m.fl. 2009, Blomgren m.fl. 2011). Pilblad klassas som Starkt hotad (EN) i Schweiz (Moser m.fl. 2002), Italien (Rossi m.fl. 2013) och Luxemburg (Colling 2005), som Nära hotad (NT; ”Vorvarnliste”) i Tyskland (Ludwig & Schnittler 1996) och som Nationellt utdöd (RE) i Spanien (Moreno 2008).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Alismataceae - svaltingväxter 
  • Släkte
    Sagittaria - pilbladssläktet 
  • Art
    Sagittaria sagittifoliaL. - pilblad
    Synonymer
    Vanligt pilblad

Pilblad växer främst på grunt vatten, längs stränder av naturligt näringsrika, basiska sjöar och lugnt flytande vattendrag, mer sällan i dammar och större diken.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand, Småvatten, Sjöar, Vattendrag

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Det är inte fastlagt vad som har orsakat tillbakagången hos pilblad. Troliga orsaker är minskad hävd av stränder och minskade naturliga vattenståndsfluktuationer. Avsaknad av dessa störningar leder till att mer högvuxna gräs som vass Phragmites australis och jättegröe Glyceria maxima tar över. Sänkning eller utdikning av grunda sjöar har sannolikt också bidragit till artens tillbakagång.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
Naturliga vattenståndsfluktuationer och strandhävd genom bete eller slåtter ut på grunt vatten är åtgärder som bör gynna pilblad. Restaureringsprojekt där man luckrar upp täta vassbälten och gör dem mer mosaikartade, med öppna vattenytor, är sannolikt också gynnsamma åtgärder.
Pilblad har ätliga, stärkelserika rotknölar vilka troligen användes som föda under den europeiska stenåldern (Kubiak-Martens 1996).

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-09-17].

Artsobservasjoner. 2015. Rapportsystem för arter. Artsdatabanken, Trondheim, Norge. [https://artsobservasjoner.no/] [uttag 2015-09-17].

Blomgren, E., Falk, E. & Herloff, B. (red.) 2011. Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora, Uddevalla.

Colling, G. 2005. Red list of the vascular plants of Luxembourg - Pteridophyta and Spermatophyta. [https://ps.mnhn.lu/recherche/redbook/vascplants/default.htm].

Hultén, E. 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. 2:a uppl. Generalstabens litografiska anstalts förlag, Stockholm.

Hultén, E. & Fries, M. 1986. Atlas of North European vascular plants north of the Tropic of Cancer. Koeltz Scientific Books. Königstein.

Kubiak-Martens, L. 1996. Evidence for possible use of plant foods in Palaeolithic and Mesolithic diet from the site of Calowanie in the central part of the Polish Plain. Vegetation History and Archaeobotany 5: 33-38.

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010. Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Maad, J., Sundberg, S., Stolpe, P. & Jonsell, L. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet - en analys från Projekt Upplands flora. Svensk Botanisk Tidskrift 103: 67-104. [http://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2013/10/maad_l.pdf], [http://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2013/10/maad_appendix.pdf]

Mascher, J.W. 1990. Ångermanlands flora. SBT-redaktionen, Lund.

Moreno, J.C. 2008. 2008 red list of Spanish vascular flora. Dirección General de Medio Natural y Política Forestal (Ministerio de Medio Ambiente, y Medio Rural y Marino, y Sociedad Española de Biología de la Conservación de Plantas), Madrid.

Moser, D.M., Gygax, A., Bäumler, B. & Wyler, N. 2002. Rote Liste der gefährdeten Arten der Schweiz. Farn- und Blütenpflanzen. Bundesamt für Umwelt, Wald und Landschaft, Bern.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Rossi, G. m.fl. (red.) 2013. Lista Rossa IUCN della flora Italiana. 1. Policy species et altre specie minacciate. Comitato Italiano IUCN e Ministero dell’Ambiente e della Tutela del Territorio e del Mare.

Stenberg, L. 2010. Norrbottens flora II. SBF-förlaget, Uppsala.

Sundberg, S. 2015. Vad är rödlistan och hur bedöms växter och svampar? Svensk Botanisk Tidskrift 109: 208-218. [http://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2013/10/Sundberg_2015_SBT.pdf]

Tyler, T. & Olsson, K.-A. 1997. Förändringar i Skånes flora under perioden 1938-1996 - statistisk analys av resultat från två inventeringar. Svensk Botanisk Tidskrift 91: 143-185.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sebastian Sundberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Alismataceae - svaltingväxter 
  • Släkte
    Sagittaria - pilbladssläktet 
  • Art
    Sagittaria sagittifolia, L. - pilblad
    Synonymer
    Vanligt pilblad
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sebastian Sundberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015