Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klasefibbla

Organismgrupp Kärlväxter Crepis praemorsa
Klasefibbla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klasefibbla är en upp till 6 dm hög korgblommig ört med bladlös, mjukhårig stjälk som bär talrika, ca 2 cm breda holkar med ljusgula blommor ordnade i en klase. De 8-15 cm långa, helbräddade bladen är gulaktigt gröna och samlade i en basal rosett. Klasefibblan blommar i maj-juli och får ca 5 mm långa, ljusbruna frukter med släta ribbor och vit hårpensel. Med sin bladlösa stjälk och korgarna ordnade i klasar, är klasefibblan en lätt art att känna igen.
Utbredning
Länsvis förekomst för klasefibbla Observationer i  Sverige för klasefibbla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klasefibbla förekommer med många utbredningsluckor i södra och mellersta Sverige norrut till Dalarna och Gästrikland. Vanligast förefaller den vara i de nordöstra delarna av sitt svenska utbredningsområde. I många landskap är den kraftigt minskande men på Gotland tycks den fortfarande ha stabila förekomster. Minskningstakten i Sverige har beräknats uppgå till omkring 15 % inom 30 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. I både Danmark och Norge är klasefibbla en ovanlig art som klassats som Sårbar (VU) i de nationella rödlistorna. I Finland växer arten på Åland samt på några få fastlandslokaler. I övrigt har klasefibbla en östlig utbredning i Europa som sträcker sig från östra Frankrike och norra Italien till de centrala delarna av Ryssland. I Asien når den i öster till Manchuriet och Altai.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Förekommer i de södra och mellersta delarna av landet samt på Öland och Gotland. Växer i öppen, frisk mark såsom lövängar, naturbetesmarker, slåtterängar. Under en 30 årsperiod har arten minskat kraftigt på grund av igenväxning till följd av minskande bete och annan hävd. På Gotland minskar den troligen inte i dagsläget. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Klasefibbla är en kalkgynnad art som växer på relativt torr till fuktig, ogödslad mark, framför allt i beteshagar och slåtterängar. Ibland förekommer den också längs vägkanter, stigar och skogsvägar i lövskog samt i betade lövskogar och hässlen. På Öland växer den även i tokfuktängar. Arten tål viss igenväxning och förekommer även i bryn och glesa skogar. Då klasefibbla är en starkt slåttergynnad art rör det sig i dessa fall ofta om restbestånd som minner om den tidigare markanvändningen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Crepis (jämnfibblor), Art Crepis praemorsa (L.) Walther - klasefibbla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i de södra och mellersta delarna av landet samt på Öland och Gotland. Växer i öppen, frisk mark såsom lövängar, naturbetesmarker, slåtterängar. Under en 30 årsperiod har arten minskat kraftigt på grund av igenväxning till följd av minskande bete och annan hävd. På Gotland minskar den troligen inte i dagsläget. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Konventioner Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR)), Typisk art i 6270 Silikatgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6510 Slåtterängar i låglandet (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Klasefibbla är en upp till 6 dm hög korgblommig ört med bladlös, mjukhårig stjälk som bär talrika, ca 2 cm breda holkar med ljusgula blommor ordnade i en klase. De 8-15 cm långa, helbräddade bladen är gulaktigt gröna och samlade i en basal rosett. Klasefibblan blommar i maj-juli och får ca 5 mm långa, ljusbruna frukter med släta ribbor och vit hårpensel. Med sin bladlösa stjälk och korgarna ordnade i klasar, är klasefibblan en lätt art att känna igen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klasefibbla

Länsvis förekomst och status för klasefibbla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klasefibbla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klasefibbla förekommer med många utbredningsluckor i södra och mellersta Sverige norrut till Dalarna och Gästrikland. Vanligast förefaller den vara i de nordöstra delarna av sitt svenska utbredningsområde. I många landskap är den kraftigt minskande men på Gotland tycks den fortfarande ha stabila förekomster. Minskningstakten i Sverige har beräknats uppgå till omkring 15 % inom 30 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. I både Danmark och Norge är klasefibbla en ovanlig art som klassats som Sårbar (VU) i de nationella rödlistorna. I Finland växer arten på Åland samt på några få fastlandslokaler. I övrigt har klasefibbla en östlig utbredning i Europa som sträcker sig från östra Frankrike och norra Italien till de centrala delarna av Ryssland. I Asien når den i öster till Manchuriet och Altai.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Crepis - jämnfibblor 
  • Art
    Crepis praemorsa(L.) Walther - klasefibbla

Klasefibbla är en kalkgynnad art som växer på relativt torr till fuktig, ogödslad mark, framför allt i beteshagar och slåtterängar. Ibland förekommer den också längs vägkanter, stigar och skogsvägar i lövskog samt i betade lövskogar och hässlen. På Öland växer den även i tokfuktängar. Arten tål viss igenväxning och förekommer även i bryn och glesa skogar. Då klasefibbla är en starkt slåttergynnad art rör det sig i dessa fall ofta om restbestånd som minner om den tidigare markanvändningen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Klasefibbla är en slåttergynnad art som minskar och försvinner på alltför intensivt betade marker. Inte minst är tidigt betespåsläpp ett hot mot den. Å andra sidan försvinner den med tiden om vegetationen blir alltför tät och hög. Vidare är konstgödning och luftburet kvävenedfall konkreta hot mot arten. Många lokaler har spolierats sedan mitten av 1900-talet när naturbetesmarker planterats och omvandlats till kulturgranskogar. När klasefibbla växer på kalkfuktängar och i rikkärrskanter missgynnas den av dikningar och andra förändringar av hydrologin.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Dess växtplatser måste hävdas genom ett relativt extensivt bete eller helst genom slåtter och gödsling måste undvikas. Där arten växer i reservat eller områden som omfattas av biotopskydd och skötselavtal, bör åtgärder som gynnar arten tas upp i de föreskrifter och avtal som upprättas. Sådana åtgärder bör även skrivas in i de åtagandeplaner som upprättas för marker med högre miljöersättningar. På växtplatser som vuxit igen till följd av upphörd hävd kan arten ofta räddas genom restaurering och återupptagen hävd. Ett sent betespåsläpp gynnar arten.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 57: 136.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Crepis - jämnfibblor 
  • Art
    Crepis praemorsa, (L.) Walther - klasefibbla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25