Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerrättika

Organismgrupp Kärlväxter Raphanus raphanistrum
Åkerrättika Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Åkerrättika är en korsblommig växt, som i allmänhet är ettårig, men kan vara tvåårig. Den kan bli ganska högvuxen, upp emot en meter, och grenig. Hela växten är mer eller mindre sträv av små utskott. De nedre bladen är lyrformade, d.v.s. djupt parflikiga med en stor, rundad ändflik och mindre sidoflikar. De övre bladen är mindre och hela, men ibland något loberade eller sågade. Liksom hos andra korsblommiga är blomställningen en klase, som i frukt kan bli långt utdragen. Kronbladen är 1-2 cm långa och blekgula, sällan vita och ofta med mörkviolett ådring. Frukten är en ledskida, d.v.s. en skida som är insnörd mellan fröna och vid mognaden delar sig i enfröiga segment. Skidan slutar med spröt. Hela växten luktar rädisa då man mosar den. – Åkerrättikan skiljer sig från från andra gulblommiga brassicacéer på att den har en ledskida och från odlad rättika och rädisa på att dessa har en förtjockad rot och på att skidan inte öppnar sig eller delas i småbitar, utan faller av oöppnad.
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerrättika Observationer i  Sverige för åkerrättika
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkerrättikan förekommer i hela Europa. Den är känd från alla svenska landskap, men är tillfällig i lappmarkerna. Sedan mitten av 1900-talet har den minskat kraftigt. Sammanlagt beräknas det nu finnas ungefär 3000 förekomster i landet, främst i skogsbygder i de södra och sydvästra delarna upp till södra Norrland. Förekomsterna är oftast individfattiga och extremt fluktuerande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2abc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Åkerättika förekommer från södra delarna av landet upp till Västerbotten. Åkerrrättika är en gammal kulturföljeslagare. Som åkerogräs förkommer den mest bland vårsådda grödor på lätta jordar i områden med extensivt jordbruk. Den undviker kalk, är ljuskrävande och konkurrenssvag. Tidigare var den mycket vanlig i åkrar, trädesåkrar och potatisland, men nu finner man den ofta på skräpmark av varierande typ som ruderatfält, bangårdar, fabriks- och hamnplaner, jordhögar och soptippar. Det intensiva moderna jordbruket med tätvuxna grödor, ogräsbesprutning och frörensning har drabbat åkerrättikan hårt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (250-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (1000-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 35 (25-45) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2abc).
Ekologi
Åkerrrättika är en gammal kulturföljeslagare. Som åkerogräs förkommer den mest bland vårsådda grödor på lätta jordar i områden med extensivt jordbruk. Den undviker kalk, är ljuskrävande och konkurrenssvag. Tidigare var den mycket vanlig i åkrar, trädesåkrar och potatisland, men nu finner man den ofta på skräpmark av varierande typ som ruderatfält, bangårdar, fabriks- och hamnplaner, jordhögar och soptippar. Från Blekinge finns även fynd på fågelgödslade skärgårdsöar. I södra Norrland förekommer den fortfarande främst som åkerogräs.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Brassicales (kålordningen), Familj Brassicaceae (korsblommiga), Släkte Raphanus (rättikor), Art Raphanus raphanistrum L. - åkerrättika Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2abc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Åkerättika förekommer från södra delarna av landet upp till Västerbotten. Åkerrrättika är en gammal kulturföljeslagare. Som åkerogräs förkommer den mest bland vårsådda grödor på lätta jordar i områden med extensivt jordbruk. Den undviker kalk, är ljuskrävande och konkurrenssvag. Tidigare var den mycket vanlig i åkrar, trädesåkrar och potatisland, men nu finner man den ofta på skräpmark av varierande typ som ruderatfält, bangårdar, fabriks- och hamnplaner, jordhögar och soptippar. Det intensiva moderna jordbruket med tätvuxna grödor, ogräsbesprutning och frörensning har drabbat åkerrättikan hårt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (250-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (1000-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 35 (25-45) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2abc).
Åkerrättika är en korsblommig växt, som i allmänhet är ettårig, men kan vara tvåårig. Den kan bli ganska högvuxen, upp emot en meter, och grenig. Hela växten är mer eller mindre sträv av små utskott. De nedre bladen är lyrformade, d.v.s. djupt parflikiga med en stor, rundad ändflik och mindre sidoflikar. De övre bladen är mindre och hela, men ibland något loberade eller sågade. Liksom hos andra korsblommiga är blomställningen en klase, som i frukt kan bli långt utdragen. Kronbladen är 1-2 cm långa och blekgula, sällan vita och ofta med mörkviolett ådring. Frukten är en ledskida, d.v.s. en skida som är insnörd mellan fröna och vid mognaden delar sig i enfröiga segment. Skidan slutar med spröt. Hela växten luktar rädisa då man mosar den. – Åkerrättikan skiljer sig från från andra gulblommiga brassicacéer på att den har en ledskida och från odlad rättika och rädisa på att dessa har en förtjockad rot och på att skidan inte öppnar sig eller delas i småbitar, utan faller av oöppnad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerrättika

Länsvis förekomst och status för åkerrättika baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerrättika

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkerrättikan förekommer i hela Europa. Den är känd från alla svenska landskap, men är tillfällig i lappmarkerna. Sedan mitten av 1900-talet har den minskat kraftigt. Sammanlagt beräknas det nu finnas ungefär 3000 förekomster i landet, främst i skogsbygder i de södra och sydvästra delarna upp till södra Norrland. Förekomsterna är oftast individfattiga och extremt fluktuerande.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Raphanus - rättikor 
  • Art
    Raphanus raphanistrumL. - åkerrättika

Åkerrrättika är en gammal kulturföljeslagare. Som åkerogräs förkommer den mest bland vårsådda grödor på lätta jordar i områden med extensivt jordbruk. Den undviker kalk, är ljuskrävande och konkurrenssvag. Tidigare var den mycket vanlig i åkrar, trädesåkrar och potatisland, men nu finner man den ofta på skräpmark av varierande typ som ruderatfält, bangårdar, fabriks- och hamnplaner, jordhögar och soptippar. Från Blekinge finns även fynd på fågelgödslade skärgårdsöar. I södra Norrland förekommer den fortfarande främst som åkerogräs.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Det intensiva moderna jordbruket med tätvuxna grödor, ogräsbesprutning och frörensning har drabbat åkerrättikan hårt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Man bör ha förekomsterna under uppsikt och sträva efter att bevara dem genom att reducera konkurrensen av grödor och vegetation, genom att låta dem stå kvar och sätta frö i ruderatmark och genom att undvika kemisk ogräsbekämpning. I åkrar där åkerrättikan förekommer bör man lämna en obesådd kantzon, där den kan få en möjlighet att utvecklas. Åkerrättikan bör odlas bland andra sällsynta ettåriga ogräs i allmogeåkrar.
Utländska namn – NO åkerreddik, DK Radis, Radikke, FI peltoretikka, GB Wild Radish. Den underart som förekommer i Sverige är ssp. raphanistrum, vanlig åkerrättika. Linné ansåg att det var åkerrättikan som förorsakade ”krampsjuka” eller ”dragsjuka”, d.v.s. ergotism. Linnés namn på dragsjukan var därför Raphania. Något senare stod det dock klart att det är den på stråsäd parasiterande mjöldrygan som förorsakar sjukdomen.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Ekström S. 1993. Mjöldrygan i medicin- och kulturhistorien. Rindi 13: 46–49.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Mascher, J. W. 1990. Ångermanlands flora. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Raphanus - rättikor 
  • Art
    Raphanus raphanistrum, L. - åkerrättika
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.