Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  silvermålla

Organismgrupp Kärlväxter Atriplex rosea
Silvermålla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Silvermålla är ettårig och kan bli upp till 100 cm hög. Hela växten är silvergrå och ofta rikt förgrenad. Bladen har framträdande nerver, är ovala till rombiska, tandade i kanten och mäter 3-6 cm. Blomknippena utgår från bladvecken. De två förbladen som omger den mognande frukten är till formen triangulära till rombiska och sammanväxta till drygt mitten. I kanten är förbladen tandade med utskott på ryggsidan. Silvermålla kan förväxlas med axmålla Atriplex tatarica och sandmålla Atriplex laciniata. Axmålla har en bladlös blomställning och förbladen är otandade i kanten. Sandmålla har förblad som är 3-loberade och tydligt bredare än långa.
Utbredning
Länsvis förekomst för silvermålla Observationer i  Sverige för silvermålla
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Silvermålla har sannolikt inkommit till Skåne före 1749 och är senast uppgiven från landskapet 1947 i Stora Harrie. Arten förefaller ha varit bofast i Sverige på havsstränder under 1800-talets första hälft. På Öland noterades den vid flera tillfällen mellan 1824 och 1880 både på havsstränder och ruderatmark. I Småland finns flera fynd från Kalmar dit arten troligen inkom med sjöfarten i början av 1800-talet. Den höll sig kvar några decennier och uppträdde i hamnområden och på havsstränder. Från Göteborg finns några fynd mellan 1896 och 1953. I övriga Sverige har spridda fynd gjorts, det nordligaste i Säbrå i Ångermanland 1852. Silvermålla sågs senast i Sverige 1965 i Uddevalla hamn. I övriga Norden finns några fynd från Danmark och enstaka från Norge och Finland. I Europa finns arten i Medelhavsområdet och Mellaneuropa österut till Ryssland, och når södra Östersjökusten i Polen, Kaliningradområdet och Lettland. Den är också ursprunglig i norra Afrika och i centrala delarna av Asien. I Nordamerika och Australien är den inkommen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
Sannolikt inkommen före 1749 i Skåne, förefaller har varit bofast på havsstränder under 1800-talets första hälft. Senast uppgiven 1947. Öland först noterad 1824, sist samlad i Färjestaden 1880. Småland, första uppgiften är från 1818, noterad under en 40-års period därefter ej sedd. Orsak till försvinnandet okänd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1947.
Ekologi
Silvermålla växer i människoskapade miljöer såsom hamnar, stadsmiljöer, industrimark och annan ruderatmark. Den kan också växa på havsstränder.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Amaranthaceae (amarantväxter), Släkte Atriplex (fetmållor), Art Atriplex rosea L. - silvermålla Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Sannolikt inkommen före 1749 i Skåne, förefaller har varit bofast på havsstränder under 1800-talets första hälft. Senast uppgiven 1947. Öland först noterad 1824, sist samlad i Färjestaden 1880. Småland, första uppgiften är från 1818, noterad under en 40-års period därefter ej sedd. Orsak till försvinnandet okänd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1947.
Silvermålla är ettårig och kan bli upp till 100 cm hög. Hela växten är silvergrå och ofta rikt förgrenad. Bladen har framträdande nerver, är ovala till rombiska, tandade i kanten och mäter 3-6 cm. Blomknippena utgår från bladvecken. De två förbladen som omger den mognande frukten är till formen triangulära till rombiska och sammanväxta till drygt mitten. I kanten är förbladen tandade med utskott på ryggsidan. Silvermålla kan förväxlas med axmålla Atriplex tatarica och sandmålla Atriplex laciniata. Axmålla har en bladlös blomställning och förbladen är otandade i kanten. Sandmålla har förblad som är 3-loberade och tydligt bredare än långa.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för silvermålla

Länsvis förekomst och status för silvermålla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för silvermålla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Silvermålla har sannolikt inkommit till Skåne före 1749 och är senast uppgiven från landskapet 1947 i Stora Harrie. Arten förefaller ha varit bofast i Sverige på havsstränder under 1800-talets första hälft. På Öland noterades den vid flera tillfällen mellan 1824 och 1880 både på havsstränder och ruderatmark. I Småland finns flera fynd från Kalmar dit arten troligen inkom med sjöfarten i början av 1800-talet. Den höll sig kvar några decennier och uppträdde i hamnområden och på havsstränder. Från Göteborg finns några fynd mellan 1896 och 1953. I övriga Sverige har spridda fynd gjorts, det nordligaste i Säbrå i Ångermanland 1852. Silvermålla sågs senast i Sverige 1965 i Uddevalla hamn. I övriga Norden finns några fynd från Danmark och enstaka från Norge och Finland. I Europa finns arten i Medelhavsområdet och Mellaneuropa österut till Ryssland, och når södra Östersjökusten i Polen, Kaliningradområdet och Lettland. Den är också ursprunglig i norra Afrika och i centrala delarna av Asien. I Nordamerika och Australien är den inkommen.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Atriplex - fetmållor 
  • Art
    Atriplex roseaL. - silvermålla

Silvermålla växer i människoskapade miljöer såsom hamnar, stadsmiljöer, industrimark och annan ruderatmark. Den kan också växa på havsstränder.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Silvermålla sågs senast i Sverige 1965 i Uddevalla hamn. Den anses som nationellt utdöd då det är sannolikt att arten upphört att reproducera sig inom landet. Orsaken till artens försvinnande är okänt.
Då silvermålla anses nationellt utdöd är inga åtgärder aktuella. Arten skulle åter kunna uppträda inom Sveriges gränser om en spridning från det övriga utbredningsområdet i Europa sker.
Utländska namn - NO: Rosemelde, FI: Hopeamaltsa, GB: Tumbling saltweed

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Jalas, J. & Suominen, J. 1980. Atlas Florae Europaeae 5. Chenopodiaceae to Basellaceae. Helsinki.

Jonsell, B. (red.) 2001. Flora Nordica 2. Stockholm.

Tutin, T.G. m.fl. (red.) 1993. Flora Europaea Vol. 1 ed. 2. Cambridge.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-14

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Atriplex - fetmållor 
  • Art
    Atriplex rosea, L. - silvermålla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-14