Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ask

Organismgrupp Kärlväxter Fraxinus excelsior
Ask Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ask är ett högväxt träd, upp till 30 m men normalt kring 20 m högt. Stammen är på unga träd slät och grågrön, men blir med tiden uppsprucken och grå. Bladen är stora och sammansatta med 4-7 bladpar och ett uddblad. Få andra svenska träd har sammansatta blad. Asken har motsatta grenar och detta tillsammans med att grenspetsarna är grova och båglikt uppböjda gör den lätt att känna igen även under vintern. Även de matta svartbruna vinterknopparna som påminner om hjortklövar gör asken lätt igenkännbar under vintern. Asken är det träd som har kortast växtsässong av alla svenska träd, löven kommer sist, ofta så sent som i början av juni, och de faller först, ibland redan i september. Asken är vindpollinerad och blommar före lövsprickningen, men först när trädet blivit omkring 30 år. Blommorna sitter i mångblommiga knippen. Frukterna är vingade nötter. De är tre till fyra centimeter långa, utdraget elliptiska och sitter ofta kvar under vintern. Arten är dioik, vilket betyder skilda han- och honindivid
Utbredning
Länsvis förekomst för ask Observationer i  Sverige för ask
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Asken är i dag ett av de vanligaste ädla lövträd i södra och mellersta Sverige, inklusive Gotland och Öland. Dess naturliga nordgräns följer "Limes Norrlandicus" genom landskapen Värmland, Dalarna, Gästrikland upp till södra Hälsinglands kustland. De nordligaste naturliga förekomsterna finns i Hudiksvall. Arten förekommer i Norden i Norge efter kusten norrut till Trondheim, sydligaste Finland (främst Åland och Ålands skärgård) samt Danmark. I övrig förekommer den i större delen av Europa samt Turkiet och mellan Svarta och Kaspiska havet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3ce+4ce
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Asken är kraftigt drabbad av den vindspridda askskottsjukan, som upptäcktes i Sverige 2001. Även om en liten andel askar har en förstärkt motståndskraft så är inga helt resistenta träd kända. Både unga och gamla askar drabbas. Det medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet. I Litauen, där sjukdomen först upptäcktes (samtidigt som i Polen), har omkring 60% av askpopulationen dött på 10 år. I en undersökning över hela Götaland åren 2009-2010 var ca 7% döda och 23% svårt skadade (= 60-99% kronutglesning). Askskottsjukan är än så länge mest spridd och aktiv i södra Sveriges östra delar. Asken måste klassas som åtminstone starkt hotad i landet på sikt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (10-35) % under de senaste 100 åren. Under de kommande 100 åren förväntas minskningstakten uppgå till 60 (40-95) %. Under en tidsperiod om 100 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-95) %. Bedömningen baseras på direkt observation, minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3ce+4ce).
Ekologi
Ask växer naturligt på frisk till fuktig, näringsrik, mullrik mark, gärna med rörligt ytnära grundvatten. Rena askskogar är ovanliga men förekommer bland annat i Stockholms skärgård, kring Mälaren och en del andra större sjöar, och vid de större vattendragen norrut till nedre Dalälven. Det är vanligt med planterade askar, som vårdträd och i alléer. Ofta har man gynnat askar i betes- och slåttermarker där de hamlats för lövfoder.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Oleaceae (syrenväxter), Släkte Fraxinus (askar), Art Fraxinus excelsior L. - ask Synonymer European ash

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3ce+4ce
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Asken är kraftigt drabbad av den vindspridda askskottsjukan, som upptäcktes i Sverige 2001. Även om en liten andel askar har en förstärkt motståndskraft så är inga helt resistenta träd kända. Både unga och gamla askar drabbas. Det medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet. I Litauen, där sjukdomen först upptäcktes (samtidigt som i Polen), har omkring 60% av askpopulationen dött på 10 år. I en undersökning över hela Götaland åren 2009-2010 var ca 7% döda och 23% svårt skadade (= 60-99% kronutglesning). Askskottsjukan är än så länge mest spridd och aktiv i södra Sveriges östra delar. Asken måste klassas som åtminstone starkt hotad i landet på sikt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (10-35) % under de senaste 100 åren. Under de kommande 100 åren förväntas minskningstakten uppgå till 60 (40-95) %. Under en tidsperiod om 100 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-95) %. Bedömningen baseras på direkt observation, minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3ce+4ce).
Ask är ett högväxt träd, upp till 30 m men normalt kring 20 m högt. Stammen är på unga träd slät och grågrön, men blir med tiden uppsprucken och grå. Bladen är stora och sammansatta med 4-7 bladpar och ett uddblad. Få andra svenska träd har sammansatta blad. Asken har motsatta grenar och detta tillsammans med att grenspetsarna är grova och båglikt uppböjda gör den lätt att känna igen även under vintern. Även de matta svartbruna vinterknopparna som påminner om hjortklövar gör asken lätt igenkännbar under vintern. Asken är det träd som har kortast växtsässong av alla svenska träd, löven kommer sist, ofta så sent som i början av juni, och de faller först, ibland redan i september. Asken är vindpollinerad och blommar före lövsprickningen, men först när trädet blivit omkring 30 år. Blommorna sitter i mångblommiga knippen. Frukterna är vingade nötter. De är tre till fyra centimeter långa, utdraget elliptiska och sitter ofta kvar under vintern. Arten är dioik, vilket betyder skilda han- och honindivid

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ask

Länsvis förekomst och status för ask baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ask

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Asken är i dag ett av de vanligaste ädla lövträd i södra och mellersta Sverige, inklusive Gotland och Öland. Dess naturliga nordgräns följer "Limes Norrlandicus" genom landskapen Värmland, Dalarna, Gästrikland upp till södra Hälsinglands kustland. De nordligaste naturliga förekomsterna finns i Hudiksvall. Arten förekommer i Norden i Norge efter kusten norrut till Trondheim, sydligaste Finland (främst Åland och Ålands skärgård) samt Danmark. I övrig förekommer den i större delen av Europa samt Turkiet och mellan Svarta och Kaspiska havet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Oleaceae - syrenväxter 
  • Släkte
    Fraxinus - askar 
  • Art
    Fraxinus excelsiorL. - ask
    Synonymer
    European ash

Ask växer naturligt på frisk till fuktig, näringsrik, mullrik mark, gärna med rörligt ytnära grundvatten. Rena askskogar är ovanliga men förekommer bland annat i Stockholms skärgård, kring Mälaren och en del andra större sjöar, och vid de större vattendragen norrut till nedre Dalälven. Det är vanligt med planterade askar, som vårdträd och i alléer. Ofta har man gynnat askar i betes- och slåttermarker där de hamlats för lövfoder.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Asken är kraftigt drabbad av askskottsjukan, och även om vissa askar har en förstärkt motståndskraft så är inga resistenta träd kända. Detta medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet. I Sverige finns få undersökningar av situationen för asken, varför vi i dagsläget inte vet hur allvarlig situationen är. Bedömningen är gjord utifrån en , det är mycket troligt att situationen är betydligt värre. Många askträd är idag angripna av svampen eller har redan dött. Askpopulationen kommer att minska kraftigt till följd av sjukdomen. Askskottsjuka orsakas av svampen Chalara fraxinea vars sporer sprids med hjälp av vinden. Svampen angriper först de unga skotten. Angreppen liknar frostskador och sprider sig senare ned längs grenarna. Angreppen på grenarna växer in till stammen och orsakar stamnekroser, dvs. sår på stammen. När såren når runt stammen dör den del av trädet som finns ovanför såret. Angreppen kan leda till att såväl små plantor som stora träd dör. Askskottsjukan började i Polen och Litauen för tio år sedan. Nu är ungefär 60-80% av askbeståndet i dessa länder döda. Askskottsjukan sprider sig i norra Europa och har nu påvisats i Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike, Slovenien, Finland och Norge. I Sverige är asken kraftigt drabbad av askskottsjuka som angriper asken i hela dess utbredningsområde. Det medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet. Asken är mycket viktig för den biologiska mångfalden som helhet. En rad hotade arter är knutna till asken t.ex. askpraktbaggen, askvårtlav, askticka och asknätfjäril. Andra arter har asken som sitt huvudsakliga substrat. När askpopulationen minskar finns en ökad risk att dessa arter försvinner.

Påverkan
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
För askskottsjukan finns ännu inga verksamma motåtgärder. Det viktigaste i dagsläget är att samla in information om askpopulationer som visar förhöjd motståndskraft mot sjukdomen, för att förhoppningsvis kunna hitta resistenta askar. Angripna askar bör bara avverkas av säkerhetsskäl då många andra arter är knutna till asken. Eftersom sjukdomen är vindspridd så finns den redan överallt där det finns askar, och till skillnad från almsjukan så förhindrar eller försvårar man ej spridningen genom att ta bort träd.
Utländska namn – NO: Ask, DK: Ask, FI: Lehtosaarni, Saarni, GB: Ash.

Johansson, S., Stenlid, J. Barklund, P. och Visaitis R. 2009. Svampen bakom askskottsjukan – biologi och genetik FAKTA SKOG Rön från Sveriges Lantbruksuniversitet Nr 3, 2009

Lampinen, R. & Lahti, T. 2010: Växtatlas 2009. -- Helsingfors Universitet, Naturhistoriska centralmuseet, Botaniska museet, Helsingfors. Utbredningskartorna på addressen http://www.luomus.fi/vaxtatlas.

Ødum, S. 1968. Udbredelsen af træer og buske i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 1–118.

Skovgaard, J. P., Thomsen, I. B. och Barklund, P. 2009 - Skötsel av bestånd med askskottsjuka. FAKTA SKOG Rön från Sveriges Lantbruksuniversitet Nr 13, 2009

Virtuella floran http://linnaeus.nrm.se/flora/di/olea/fraxi/fraxexc.html

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2010. ©ArtDatabanken, SLU 2010-11-15.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Oleaceae - syrenväxter 
  • Släkte
    Fraxinus - askar 
  • Art
    Fraxinus excelsior, L. - ask
    Synonymer
    European ash
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2010. ©ArtDatabanken, SLU 2010-11-15.