Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  knärot

Organismgrupp Kärlväxter Goodyera repens
Knärot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Knärot är en lågvuxen orkidé med krypande, grenig jordstam och blomställning som kan bli ett par dm hög. Blommorna är små, vita med håriga kalkblad. De sitter i ett ca 5 cm långt, ensidigt eller något spiralvridet ax. De mörkgröna, ett par cm långa bladen är karaktäristiskt nätådriga och sitter i basala, mattbildande rosetter som är vintergröna. Knärot blommar i juli-augusti. Den kan knappast förväxlas med någon annan svensk art.
Utbredning
Länsvis förekomst för knärot Observationer i  Sverige för knärot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Knärot är utbredd över större delen av landet men ovanligare längst i norr och längst i söder. Minskningstakten i Sverige har beräknats ha uppgått till omkring 15 % under de senaste 60 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. I Danmark är den en ovanlig växt liksom i Norge där den dock har spridda lokaler över hela landet. I Finland är knärot en relativt vanlig växt framförallt i de södra och mellersta delarna av landet. Knärot är en art som har en nästan cirkumpolar utbredning på norra jordklotet. Den förekommer öven en stor del av de norra delarna av Europa, Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Förekommer i stora delar av landet förutom på kalfjället. Växer främst i äldre barrskog, från fuktig, mossig granskog till torr tallskog på åssluttningar. Knärot har minskat och kommer även fortsättningsvis minska på grund av ett alltför intensivt skogsbruk. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-20) % under de senaste 60 åren. Under de kommande 60 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-30) %. Under en tidsperiod om 60 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Växer främst i mossrika barrskogar med lång kontinuitet, från friska-fuktiga granskogar till torra sandtallskogar. I den norra delen av Sverige kan man även hitta knärot i björkskog. Knäroten är, liksom de flesta andra orkidéer, beroende av mykorrhiza för sitt näringsupptag.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asparagales (sparrisordningen), Familj Orchidaceae (orkideer), Släkte Goodyera (knärötter), Art Goodyera repens (L.) R. Br. - knärot Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Förekommer i stora delar av landet förutom på kalfjället. Växer främst i äldre barrskog, från fuktig, mossig granskog till torr tallskog på åssluttningar. Knärot har minskat och kommer även fortsättningsvis minska på grund av ett alltför intensivt skogsbruk. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-20) % under de senaste 60 åren. Under de kommande 60 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-30) %. Under en tidsperiod om 60 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Konventioner CITES bilaga B, Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9050 Näringsrik granskog (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Knärot är en lågvuxen orkidé med krypande, grenig jordstam och blomställning som kan bli ett par dm hög. Blommorna är små, vita med håriga kalkblad. De sitter i ett ca 5 cm långt, ensidigt eller något spiralvridet ax. De mörkgröna, ett par cm långa bladen är karaktäristiskt nätådriga och sitter i basala, mattbildande rosetter som är vintergröna. Knärot blommar i juli-augusti. Den kan knappast förväxlas med någon annan svensk art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för knärot

Länsvis förekomst och status för knärot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för knärot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Knärot är utbredd över större delen av landet men ovanligare längst i norr och längst i söder. Minskningstakten i Sverige har beräknats ha uppgått till omkring 15 % under de senaste 60 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. I Danmark är den en ovanlig växt liksom i Norge där den dock har spridda lokaler över hela landet. I Finland är knärot en relativt vanlig växt framförallt i de södra och mellersta delarna av landet. Knärot är en art som har en nästan cirkumpolar utbredning på norra jordklotet. Den förekommer öven en stor del av de norra delarna av Europa, Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Goodyera - knärötter 
  • Art
    Goodyera repens(L.) R. Br. - knärot

Växer främst i mossrika barrskogar med lång kontinuitet, från friska-fuktiga granskogar till torra sandtallskogar. I den norra delen av Sverige kan man även hitta knärot i björkskog. Knäroten är, liksom de flesta andra orkidéer, beroende av mykorrhiza för sitt näringsupptag.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Knärot missgynnas kraftigt av modernt skogsbruk. Den försvinner snabbt på kalhyggen när de grunt växande jordstammarna exponeras för solljus som torkar upp marken. Detsamma sker på stormfällen. Exempelvis har svåra stormar som Gudrun och Per spolierat många växtplatser för knärot i södra Sverige under 2000-talet. Även kvävenedfall som gynnar gräs och kvävegynnade växter är ett uppenbart hot mot arten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Knärotens växtplatser bör undantas från modernt skogsbruk, vilket även skulle gynna andra ovanliga ”gammelskogsarter”, liksom skyddsvärda lavar, mossor och svampar. För rika förekomster är reservatsbildning eller biotopskydd lämpliga åtgärder för att skydda knärot. Markägare bör informeras om knärotens växtplatser och om möjligt förmås ta nödvändig hänsyn till arten.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Cameron, D.D., Leake J.R. & Read D.J. 2006. Mutualistic mycorrhiza in orchids: evidence from plant-fungus carbon and nitrogen transfers in the green-leaved terrestrial orchid Goodyera repens. New Phytol. 171: 405-416.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.). 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Gröntved, J. 1948. Orchidéernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 47: 304-306.

Jonsell, L. (red.). 2010. Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Tyler, T. m.fl. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Goodyera - knärötter 
  • Art
    Goodyera repens, (L.) R. Br. - knärot
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011.