Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ävjebrodd

Organismgrupp Kärlväxter Limosella aquatica
Ävjebrodd Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ävjebrodd är en ettårig oansenlig art med bladrosetter av smalt spatelformade blad och ovanjordiska rotslående utlöpare. Den liknar strandranunkel och skiljs säkrast från denna art på de vita femflikiga blommorna som sitter på korta skaft i mitten på bladrosetten. Plantor under vattenytan har ofta trådsmala blad och blommor som inte öppnar sig.
Utbredning
Länsvis förekomst för ävjebrodd Observationer i  Sverige för ävjebrodd
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ävjebroddens utbredning är cirkumpolär och omfattar stora delar av det norra halvklotet. Arten finns spridd över större delen av den Skandinaviska halvön men är sällsynt i Norge. Den är påträffad i alla svenska landskap men med en koncentration till kusterna, de större sjöarna och vissa älvdalar. Ävjebrodden har på många håll gått starkt tillbaka, t ex i Uppland, Gästrikland, på Öland och i Västergötland. Längs västkusten där arten växer i hällkar i havsbandet och längs Bottenvikskusten har den klarat sig bättre. Här finns fortfarande stora populationer utan tecken på tillbakagång.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Förekommer från Halland och Småland upp till Norrbotten. Ävjebrodd förekommer på grunda leriga-sandiga sedimentstränder i botten av djupa havsvikar, vid mynningsområden till större vattendrag eller på regelbundet blottade bottnar vid större sjöar eller älvar. Arten gynnas av kontinuerlig sedimenttillförsel eller omrörning. Efter västkusten förekommer ävjebrodden främst i hällkar som torkar ut med jämna mellanrum, på Öland växer den i större vätar som periodvis är vattenfyllda. Upphörande strandbete och igenväxning är akuta hot på många lokaler. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1000-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Ävjebrodden förekommer på grunda leriga-sandiga sedimentstränder i botten av djupa havsvikar, vid mynningsområden till större vattendrag eller på regelbundet blottade bottnar vid större sjöar eller älvar. Arten gynnas av kontinuerlig sedimenttillförsel eller omrörning. Ävjebrodden gror på land men kan fortsätta blomning och frösättning under vatten (självbefruktad). Den gynnas av stora naturliga vattenståndsväxlingar med blottlagda bottnar och iserosion som undanrörjer vass och annan hög, tät vegetation. På många lokaler med mindre vattenståndsväxlingar är strandbete en förutsättning för att konkurrerande vegetation skall hållas undan. Efter västkusten förekommer ävjebrodden ganska allmänt i hällkar som torkar ut med jämna mellanrum. Den kan variera starkt i antal mellan torra och fuktiga somrar.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Havsstrand
Havsstrand
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Scrophulariaceae (flenörtsväxter), Släkte Limosella (ävjebroddar), Art Limosella aquatica L. - ävjebrodd Synonymer Dyört

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Förekommer från Halland och Småland upp till Norrbotten. Ävjebrodd förekommer på grunda leriga-sandiga sedimentstränder i botten av djupa havsvikar, vid mynningsområden till större vattendrag eller på regelbundet blottade bottnar vid större sjöar eller älvar. Arten gynnas av kontinuerlig sedimenttillförsel eller omrörning. Efter västkusten förekommer ävjebrodden främst i hällkar som torkar ut med jämna mellanrum, på Öland växer den i större vätar som periodvis är vattenfyllda. Upphörande strandbete och igenväxning är akuta hot på många lokaler. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1000-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 3150 Naturligt näringsrika sjöar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 1150 Laguner (Boreal region (BOR)), Typisk art i 3210 Större vattendrag (Boreal region (BOR))
Ävjebrodd är en ettårig oansenlig art med bladrosetter av smalt spatelformade blad och ovanjordiska rotslående utlöpare. Den liknar strandranunkel och skiljs säkrast från denna art på de vita femflikiga blommorna som sitter på korta skaft i mitten på bladrosetten. Plantor under vattenytan har ofta trådsmala blad och blommor som inte öppnar sig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ävjebrodd

Länsvis förekomst och status för ävjebrodd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ävjebrodd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ävjebroddens utbredning är cirkumpolär och omfattar stora delar av det norra halvklotet. Arten finns spridd över större delen av den Skandinaviska halvön men är sällsynt i Norge. Den är påträffad i alla svenska landskap men med en koncentration till kusterna, de större sjöarna och vissa älvdalar. Ävjebrodden har på många håll gått starkt tillbaka, t ex i Uppland, Gästrikland, på Öland och i Västergötland. Längs västkusten där arten växer i hällkar i havsbandet och längs Bottenvikskusten har den klarat sig bättre. Här finns fortfarande stora populationer utan tecken på tillbakagång.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Scrophulariaceae - flenörtsväxter 
  • Släkte
    Limosella - ävjebroddar 
  • Art
    Limosella aquaticaL. - ävjebrodd
    Synonymer
    Dyört

Ävjebrodden förekommer på grunda leriga-sandiga sedimentstränder i botten av djupa havsvikar, vid mynningsområden till större vattendrag eller på regelbundet blottade bottnar vid större sjöar eller älvar. Arten gynnas av kontinuerlig sedimenttillförsel eller omrörning. Ävjebrodden gror på land men kan fortsätta blomning och frösättning under vatten (självbefruktad). Den gynnas av stora naturliga vattenståndsväxlingar med blottlagda bottnar och iserosion som undanrörjer vass och annan hög, tät vegetation. På många lokaler med mindre vattenståndsväxlingar är strandbete en förutsättning för att konkurrerande vegetation skall hållas undan. Efter västkusten förekommer ävjebrodden ganska allmänt i hällkar som torkar ut med jämna mellanrum. Den kan variera starkt i antal mellan torra och fuktiga somrar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Havsstrand, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sjöar, Småvatten, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Vatten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Upphörande strandbete och igenväxning är akuta hot på många lokaler. Vattenreglering och överdämning har tidigare förstört åtskilliga lokaler. Övergödning med långsiktiga vegetationsförändringar i form av igenväxning kan också vara ett allvarligt hot på sikt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Artens utveckling bör följas och rikliga lokaler bör skyddas då de ofta innehåller andra rödlistade arter som t.ex. rödlånke, fyrling, ävjepilört och slamkrypor. Det är viktigt att en bra beteshävd upprätthålls på lokaler där detta är en förutsättning för ävjebroddens trivsel.
Utländska namn – DK: Dyndurt, NO: Evjebrodd, FI: Mutayrtti, GB: Mudwort.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Mascher, J. W. 1990. Ångermanlands flora. Lund.

Malmgren, U. 1982. Västmanlands Flora. Motala.

Rydberg, H & Wanntorp, H-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Scrophulariaceae - flenörtsväxter 
  • Släkte
    Limosella - ävjebroddar 
  • Art
    Limosella aquatica, L. - ävjebrodd
    Synonymer
    Dyört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Peter Ståhl 2005. © ArtDatabanken, SLU 2006.