Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bergjohannesört

Organismgrupp Kärlväxter Hypericum montanum
Bergjohannesört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bergjohannesört är en flerårig, drygt halvmeter hög ört med kal, rund stjälk. De avlångt rundade, upp till 5 cm långa bladen sitter motsatta på stjälken som i toppen har en ganska tät samling av blekt gula blommor där kronbladen är minst dubbelt så långa som de spetsiga foderbladen. Bergjohannesört blommar i juli-augusti. Förutom bergjohannesört är det den sällsynta hedjohannesörten H. pulchrum som har kal, rund stjälk. Hedjohannesört är emellertid småbladig, har klargula blommor och trubbiga foderblad.
Utbredning
Länsvis förekomst för bergjohannesört Observationer i  Sverige för bergjohannesört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bergjohannesört förekommer sällsynt upp till Mälarlandskapen. Den minskar i många landskap men tycks ha ökat något på Gotland troligen till följd av minskat utmarksbete. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 15 % under de senaste 30 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta. I Danmark är bergjohannesört spridd över hela landet över hela landet medan utbredningen i Norge är inskränkt till de södra och sydöstra delarna av landet. I Danmark och Norge är arten inte rödlistad. I Finland är den en mycket sällsynt art. I övrigt växer bergjohannesört över större delen av centrala och södra Europa samt i de västra delarna av Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Förekommer sällsynt och spritt i södra delarna av landet. Växer på torr, solvarm, lite kalkhaltig, grusig eller stenig mark såsom klippor, bergbranter och i kratt. Minskar i de flesta landskap som hyser arten förutom på Gotland, där en viss ökning skett tack vare minskat utmarksbete. Arten kräver tillgång på ljus och gynnas av störningar som gör att vegetationen inte blir för sluten. Det kan även finnas andra orsaker till att arten under samma tidsperiod minskat inom ett stort sammanhängande geografiskt område. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Bergjohannesört är något kalkgynnad och växer på torr, solvarm, stenig mark som t.ex. klippor, bergbranter och steniga-grusiga snår, gärna i gles skog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Hypericaceae (johannesörtsväxter), Släkte Hypericum (johannesörter), Art Hypericum montanum L. - bergjohannesört Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer sällsynt och spritt i södra delarna av landet. Växer på torr, solvarm, lite kalkhaltig, grusig eller stenig mark såsom klippor, bergbranter och i kratt. Minskar i de flesta landskap som hyser arten förutom på Gotland, där en viss ökning skett tack vare minskat utmarksbete. Arten kräver tillgång på ljus och gynnas av störningar som gör att vegetationen inte blir för sluten. Det kan även finnas andra orsaker till att arten under samma tidsperiod minskat inom ett stort sammanhängande geografiskt område. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Bergjohannesört är en flerårig, drygt halvmeter hög ört med kal, rund stjälk. De avlångt rundade, upp till 5 cm långa bladen sitter motsatta på stjälken som i toppen har en ganska tät samling av blekt gula blommor där kronbladen är minst dubbelt så långa som de spetsiga foderbladen. Bergjohannesört blommar i juli-augusti. Förutom bergjohannesört är det den sällsynta hedjohannesörten H. pulchrum som har kal, rund stjälk. Hedjohannesört är emellertid småbladig, har klargula blommor och trubbiga foderblad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bergjohannesört

Länsvis förekomst och status för bergjohannesört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bergjohannesört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bergjohannesört förekommer sällsynt upp till Mälarlandskapen. Den minskar i många landskap men tycks ha ökat något på Gotland troligen till följd av minskat utmarksbete. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 15 % under de senaste 30 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta. I Danmark är bergjohannesört spridd över hela landet över hela landet medan utbredningen i Norge är inskränkt till de södra och sydöstra delarna av landet. I Danmark och Norge är arten inte rödlistad. I Finland är den en mycket sällsynt art. I övrigt växer bergjohannesört över större delen av centrala och södra Europa samt i de västra delarna av Nordafrika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Hypericaceae - johannesörtsväxter 
  • Släkte
    Hypericum - johannesörter 
  • Art
    Hypericum montanumL. - bergjohannesört

Bergjohannesört är något kalkgynnad och växer på torr, solvarm, stenig mark som t.ex. klippor, bergbranter och steniga-grusiga snår, gärna i gles skog.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Bergjohannesört kräver ganska öppna, varma växtplatser och hotas främst av igenväxning, granskogsplanteringar och troligen av försurning. Den gynnas av viss markstörning som motverkar en alltför sluten vegetation.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
De växtplatser för bergjohannesört som växer igen bör röjas så att ljusinsläppet ökar. Viss markstörning av växtplatserna gynnar utan tvekan arten. Där bergjohannesört växer inom reservat eller områden som omfattas av biotopskydd och skötselavtal, bör åtgärder som gynnar den tas upp i de föreskrifter som upprättas.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L. 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Blomgren, E., Falk, E. & Herloff, B. (red.). 2011. Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora, Göteborg.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.). 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Tyler, T. m.fl. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Hypericaceae - johannesörtsväxter 
  • Släkte
    Hypericum - johannesörter 
  • Art
    Hypericum montanum, L. - bergjohannesört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2012. © ArtDatabanken, SLU 2012.