Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödsäv

Organismgrupp Kärlväxter Blysmus rufus
Rödsäv Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rödsäv är ett 10-30 cm högt halvgräs med 3-7 småax som sitter i två rader och bildar ett något plattat 1-2 cm långt, toppställt ax. Axfjällen är ca 5 mm långa, trubbiga och svartbruna. Nöten är gulbrun och omkring 3 mm lång, med inga eller få, korta kalkborst. Bladen är 1-2 mm breda släta. Rödsäv liknar sin nära släkting plattsäv B. compressus som dock har 10-15 småax i ett 2-5 cm långt ax och ca 3 mm långa, spetsiga, rödbruna axfjäll. Plattsävens nöt är omkring 2 mm lång och har 3-6 långa kalkborst, medan bladen är 2-4 mm breda och sträva.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödsäv Observationer i  Sverige för rödsäv
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rödsäv växer på havsnära lokaler från Bohuslän till de norra delarna av Uppland. I åtskilliga landskap har arten gått kraftigt tillbaka. I både Skåne och Uppland förefaller den ha försvunnit från omkring 50 % av sina lokaler sedan mitten av 1900-talet. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 20 % på 30 år och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. Även i Danmark, Norge och de södra delarna av Finland växer rödsäv frekvent utmed kusterna. Den är inte rödlistad i dessa länder. I Europa finns rödsäv enbart i de norra delarna av kontinenten, ofta med stora utbredningsluckor. I övrigt växer den även i delar av centrala Asien och i de nordligaste delarna av Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Förekommer sällsynt på leriga eller dyiga havsstränder, från Bohuslän till norra Uppland samt på Öland och Gotland, men kan sällsynt påträffas även i inlandet. Växer i miljöer som havstrandängar, betesmark, dynsänkor och rikkärr. Kraftig minskning i flera landskap, ändrade brukningsmetoder och ohävd har missgynnat arten starkt. Statistik från Uppland, Skåne och Bohuslän visar att den har minskat med 40-60% under 40-65 år (liknande minskning även i finska Skärgårdshavet). Även på Gotland och Öland bedöms den ha minskat. Arten är dock fortfarande vanlig och bedöms vara relativt stabil på strandängar i sydöstra Småland och Blekinge. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (15-30) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Rödsäv växer på välhävdade, basrika havsstrandängar som oftast är mer eller mindre starkt saltpåverkade.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Blysmus (plattsävssläktet), Art Blysmus rufus (Huds.) Link - rödsäv Synonymer Scirpus rufus (Huds.) Schrad., Rödag

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer sällsynt på leriga eller dyiga havsstränder, från Bohuslän till norra Uppland samt på Öland och Gotland, men kan sällsynt påträffas även i inlandet. Växer i miljöer som havstrandängar, betesmark, dynsänkor och rikkärr. Kraftig minskning i flera landskap, ändrade brukningsmetoder och ohävd har missgynnat arten starkt. Statistik från Uppland, Skåne och Bohuslän visar att den har minskat med 40-60% under 40-65 år (liknande minskning även i finska Skärgårdshavet). Även på Gotland och Öland bedöms den ha minskat. Arten är dock fortfarande vanlig och bedöms vara relativt stabil på strandängar i sydöstra Småland och Blekinge. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (15-30) % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Konventioner Typisk art i 1630 Strandängar vid Östersjön (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 1330 Salta strandängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Rödsäv är ett 10-30 cm högt halvgräs med 3-7 småax som sitter i två rader och bildar ett något plattat 1-2 cm långt, toppställt ax. Axfjällen är ca 5 mm långa, trubbiga och svartbruna. Nöten är gulbrun och omkring 3 mm lång, med inga eller få, korta kalkborst. Bladen är 1-2 mm breda släta. Rödsäv liknar sin nära släkting plattsäv B. compressus som dock har 10-15 småax i ett 2-5 cm långt ax och ca 3 mm långa, spetsiga, rödbruna axfjäll. Plattsävens nöt är omkring 2 mm lång och har 3-6 långa kalkborst, medan bladen är 2-4 mm breda och sträva.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödsäv

Länsvis förekomst och status för rödsäv baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödsäv

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rödsäv växer på havsnära lokaler från Bohuslän till de norra delarna av Uppland. I åtskilliga landskap har arten gått kraftigt tillbaka. I både Skåne och Uppland förefaller den ha försvunnit från omkring 50 % av sina lokaler sedan mitten av 1900-talet. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 20 % på 30 år och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. Även i Danmark, Norge och de södra delarna av Finland växer rödsäv frekvent utmed kusterna. Den är inte rödlistad i dessa länder. I Europa finns rödsäv enbart i de norra delarna av kontinenten, ofta med stora utbredningsluckor. I övrigt växer den även i delar av centrala Asien och i de nordligaste delarna av Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Blysmus - plattsävssläktet 
  • Art
    Blysmus rufus(Huds.) Link - rödsäv
    Synonymer
    Scirpus rufus (Huds.) Schrad.
    Rödag

Rödsäv växer på välhävdade, basrika havsstrandängar som oftast är mer eller mindre starkt saltpåverkade.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Rödsäv är en liten och konkurrenssvag art som försvinner om dess växtplatser växer igen till följd av utebliven eller dålig hävd. Åtgärder som kan påverka hydrologin på strandängarna är ytterligare ett hot mot denna art. Vissa havsstrandängar, åtminstone i södra Sverige, blir intensivt betade och gödslade av rastande gäss.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Rödsävens växtplatser måste hävdas genom ett relativt intensivt bete. Markägare bör informeras om artens förekomst och behov av skötsel. Där den växer inom reservat eller områden som omfattas av biotopskydd och skötselavtal, bör åtgärder som gynnar rödsäv tas upp i de föreskrifter och avtal som upprättas. Sådana åtgärder bör även skrivas in i de åtagandeplaner som upprättas för marker med högre miljöersättningar. Vissa havsstrandängar, åtminstone i södra Sverige, blir intensivt betade och gödslade av rastande gäss tidigt på växtsäsongen. Det borde utredas hur detta påverkar havsstrandängens flora.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Jonsell, L. (red.). 2010. Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Wiinstedt, K. 1943 Cyperaceernes udbredelse i Danmark. I. Scirpoideae. Bot. Tidsskr. 47: 45.

Tyler, T. m.f. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Blysmus - plattsävssläktet 
  • Art
    Blysmus rufus, (Huds.) Link - rödsäv
    Synonymer
    Scirpus rufus (Huds.) Schrad.
    Rödag
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-25