Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klapperstarr

Organismgrupp Kärlväxter Carex glareosa
Klapperstarr Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klapperstarr är en av de småvuxna starr-arterna. Den bildar små, löst sammanfogade tuvor med smala blad. Stråna är betydligt längre än bladen och veka, så att de böjer sig ner till marken efter blomningen. Axsamlingen består av 2-3 tätt sittande ax, som alla ser likadana ut och till färgen är ljusbruna. Toppaxet bär både han- och honblommor med hanblommorna sittande nedtill, medan de övriga axen är rent honliga. Fruktgömmena har tydliga nerver och en kort näbb. Axfjällen är hinnkantade. Klapperstarr är till sitt allmänna utseende mest lik ripstarr, men denna förekommer endast i eller nära fjällen.
Utbredning
Länsvis förekomst för klapperstarr Observationer i  Sverige för klapperstarr
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klapperstarr förekommer längs Nordeuropas Atlantkust i Norge, Island, norra Ryssland och på Spetsbergen. Dessutom förekommer den isolerat i norra delen av Östersjöbassängen. Den svenska utbredningen sträcker sig från Östergötland till Norrbotten. I Uppland och på Åland har man dokumenterat en kraftig minskning av antalet populationer och deras storlek.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Förekommer på havsstränder, strandängar från Östergötland (sällsynt) till Norrbotten. Igenväxning på grund av ohävd missgynnar arten kraftigt. Minskar troligen också mer i södra delen av utbredningsområdet än i norr på grund av landhöjningen som gynnar artens livsmiljöer och därmed också dess fortlevnad. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Under en tidsperiod om 30 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Klapperstarr är i Sverige en havsstrandväxt, som växer på landstrandens övre del, d.v.s. nedanför högvattenlinjen. Den förekommer på strandängar med låg vegetation, finkorniga stenstränder och klapperstensstränder. I många områden är dess huvudsakliga miljö numera klippskrevor intill hällkar, vanligen på strandens mellersta del. Förekomsterna är ofta små och består ibland bara av enstaka tuvor. Klapperstarr är en av skärgårdens vårväxter. Den kan börja blomma redan i april/maj, har satt frukt redan vid midsommar och kan i juli vara svår att upptäcka.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Havsstrand
Havsstrand
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Carex (starrar), Art Carex glareosa Wahlenb. - klapperstarr Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer på havsstränder, strandängar från Östergötland (sällsynt) till Norrbotten. Igenväxning på grund av ohävd missgynnar arten kraftigt. Minskar troligen också mer i södra delen av utbredningsområdet än i norr på grund av landhöjningen som gynnar artens livsmiljöer och därmed också dess fortlevnad. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 30 åren. Under de kommande 30 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Under en tidsperiod om 30 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Klapperstarr är en av de småvuxna starr-arterna. Den bildar små, löst sammanfogade tuvor med smala blad. Stråna är betydligt längre än bladen och veka, så att de böjer sig ner till marken efter blomningen. Axsamlingen består av 2-3 tätt sittande ax, som alla ser likadana ut och till färgen är ljusbruna. Toppaxet bär både han- och honblommor med hanblommorna sittande nedtill, medan de övriga axen är rent honliga. Fruktgömmena har tydliga nerver och en kort näbb. Axfjällen är hinnkantade. Klapperstarr är till sitt allmänna utseende mest lik ripstarr, men denna förekommer endast i eller nära fjällen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klapperstarr

Länsvis förekomst och status för klapperstarr baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klapperstarr

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klapperstarr förekommer längs Nordeuropas Atlantkust i Norge, Island, norra Ryssland och på Spetsbergen. Dessutom förekommer den isolerat i norra delen av Östersjöbassängen. Den svenska utbredningen sträcker sig från Östergötland till Norrbotten. I Uppland och på Åland har man dokumenterat en kraftig minskning av antalet populationer och deras storlek.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex glareosaWahlenb. - klapperstarr

Klapperstarr är i Sverige en havsstrandväxt, som växer på landstrandens övre del, d.v.s. nedanför högvattenlinjen. Den förekommer på strandängar med låg vegetation, finkorniga stenstränder och klapperstensstränder. I många områden är dess huvudsakliga miljö numera klippskrevor intill hällkar, vanligen på strandens mellersta del. Förekomsterna är ofta små och består ibland bara av enstaka tuvor. Klapperstarr är en av skärgårdens vårväxter. Den kan börja blomma redan i april/maj, har satt frukt redan vid midsommar och kan i juli vara svår att upptäcka.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Havsstrand, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Det mest uppenbara hotet utgörs av igenväxning av strandängar därför av att betet har upphört eller på grund av att högvuxna arter av andra skäl kommit att dominera. Rörsvingel, bladvass och andra kraftiga, kvävegynnade arter gör att klapperstarr och andra lågvuxna arter konkurreras ut. Mera svårtolkat är att klapperstarr på många ställen försvinner även från lokaler där bete aldrig förekommit, såsom i skrevor på ganska exponerade strandklippor.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Klapperstarrens förekomster bör dokumenteras med uppföljning. Förutsättningarna för dess överlevnad bör undersökas. Strandängsbete bör prioriteras på lokaler med klapperstarrsförekomster.
Utländska namn - NO grusstorr, FI somersara.
Två varieteter har urskiljts, var. amphigena med mörkbruna axfjäll och fruktgömmen med kort näbb, och var. glareosa med bruna axfjäll och fruktgömmen med lång näbb. Det saknas dock kunskap om dessa varieteters taxonomiska värde och deras förekomst i det svenska utbredningsområdet.

Haeggström, C.-A. & Haeggström, E. 2008. Ålands flora. - Mariehamn.

Maad, J. m.fl. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet - en analys från Projekt Upplands flora. Svensk Bot. Tidskr. 103: 67-104.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-22

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex glareosa, Wahlenb. - klapperstarr
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-22