Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tovsippa

Organismgrupp Kärlväxter Anemone sylvestris
Tovsippa Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tovsippan är en ranunkelväxt som hör till samma grupp av sippor som vitsippan och gulsippan. Den har liksom dessa en krypande jordstam, varifrån bladen och de upprätta fertila skotten utgår, varigenom den kommer att bilda utbredda bestånd. Bladen är långskaftade och femfingrade med flikiga småblad. Likartade, men mindre blad finns på de blommande skotten, vilka avlutas med en ensam blomma. Blomfärgen är vit och blommorna stora (3–7 cm i diameter) med täta samlingar av ståndare och pistiller i stort antal. Frukten är en tätt hårig nöt med kort spröt. – Tovsippan ser ut som en vitblommig prydnadsanemon och kan inte förväxlas med någon annan växt.
Utbredning
Länsvis förekomst för tovsippa Observationer i  Sverige för tovsippa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tovsippan är inhemsk på Öland och Gotland. Den odlas mycket som prydnadsväxt och förvildas stundom genom fröspridning eller trädgårdsutkast. På Gotland finns den på ett 70-tal lokaler, mest i norr (Fårö, Fleringe, Bunge, Rute, Hall och Hangvar socknar), mera sällsynt på de mellersta delarna. På Öland finns den nu på 6 lokaler, av vilka en del kan vara odlingsrester. Förekomsterna i Föra, Källa, Alböke och Löt socknar har betraktats som ursprungliga, möjligen även de i Räpplinge och Gärdslösa. Arten var på Öland förr vanlig i odling på kyrkogårdar som gravprydnad. Som odlingsrest förekommer tovsippan på åtskilliga ställen i Sverige i norr upp till Jämtland. På Gotland ökade tovsippan från mitten av 1900-talet, då den på grund av minskat betestryck kunde få bättre möjligheter att utvecklas och blomma. Då iakttogs den även på talrika nya lokaler. Nu är den emellertid åter minskande. Antalet öländska lokaler har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Ingen långväga nyspridning har kunnat konstateras.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii,iv,v); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Tovsippa är inhemsk på Öland och Gotland. Förvildade/kvarstående förekomster finns i andra landskap, ej inräknade här. De naturligt förekommande populationerna hör hemma på kalkrika marker i glesa, ljusöppna tallskogar och enbuskmarker samt på örtrika torrängar och alvarmark. Tovsippan behöver ljusa och varma växtplatser. Därför utgör alla former av igenväxning ett hot, både när skogen och buskvegetationen tätnar och när kvävegynnade örter och gräs konkurrerar. Alltför hårt bete kan också skada bestånden. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (5000-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6500 (5500-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (50-350) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2b(iii,iv,v); C2a(i)).
Ekologi
De naturligt förekommande populationerna hör hemma på kalkrika marker i glesa, ljusöppna tallskogar och enbuskmarker samt på örtrika torrängar och alvarmark. Den är värmeälskande och mest rikblommande i omedelbar närhet till solreflekterande stenblock. Den förekommer även i skogsbryn, åkerrenar och vägkanter, en miljö som är vanlig för de förvildade populationerna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Ranunculales (ranunkelordningen), Familj Ranunculaceae (ranunkelväxter), Släkte Anemone (sippor), Art Anemone sylvestris L. - tovsippa Synonymer Vildanemon

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii,iv,v); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Tovsippa är inhemsk på Öland och Gotland. Förvildade/kvarstående förekomster finns i andra landskap, ej inräknade här. De naturligt förekommande populationerna hör hemma på kalkrika marker i glesa, ljusöppna tallskogar och enbuskmarker samt på örtrika torrängar och alvarmark. Tovsippan behöver ljusa och varma växtplatser. Därför utgör alla former av igenväxning ett hot, både när skogen och buskvegetationen tätnar och när kvävegynnade örter och gräs konkurrerar. Alltför hårt bete kan också skada bestånden. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (5000-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 6500 (5500-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (50-350) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2b(iii,iv,v); C2a(i)).

Fridlysning Tovsippa (Anemone sylvestris) är fridlyst enligt 8 § på Öland i Kalmar län. Undantag (12 §): Trots förbudet i 8 § får markägaren och den som har nyttjanderätt till marken skörda exemplar av mistel för försäljning, om 1. det sker för att vårda värdträdet, och 2. den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. I fråga om tovsippa gäller förbudet i 8 § inte markägaren eller den som har nyttjanderätt till marken.
Tovsippan är en ranunkelväxt som hör till samma grupp av sippor som vitsippan och gulsippan. Den har liksom dessa en krypande jordstam, varifrån bladen och de upprätta fertila skotten utgår, varigenom den kommer att bilda utbredda bestånd. Bladen är långskaftade och femfingrade med flikiga småblad. Likartade, men mindre blad finns på de blommande skotten, vilka avlutas med en ensam blomma. Blomfärgen är vit och blommorna stora (3–7 cm i diameter) med täta samlingar av ståndare och pistiller i stort antal. Frukten är en tätt hårig nöt med kort spröt. – Tovsippan ser ut som en vitblommig prydnadsanemon och kan inte förväxlas med någon annan växt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tovsippa

Länsvis förekomst och status för tovsippa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tovsippa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tovsippan är inhemsk på Öland och Gotland. Den odlas mycket som prydnadsväxt och förvildas stundom genom fröspridning eller trädgårdsutkast. På Gotland finns den på ett 70-tal lokaler, mest i norr (Fårö, Fleringe, Bunge, Rute, Hall och Hangvar socknar), mera sällsynt på de mellersta delarna. På Öland finns den nu på 6 lokaler, av vilka en del kan vara odlingsrester. Förekomsterna i Föra, Källa, Alböke och Löt socknar har betraktats som ursprungliga, möjligen även de i Räpplinge och Gärdslösa. Arten var på Öland förr vanlig i odling på kyrkogårdar som gravprydnad. Som odlingsrest förekommer tovsippan på åtskilliga ställen i Sverige i norr upp till Jämtland. På Gotland ökade tovsippan från mitten av 1900-talet, då den på grund av minskat betestryck kunde få bättre möjligheter att utvecklas och blomma. Då iakttogs den även på talrika nya lokaler. Nu är den emellertid åter minskande. Antalet öländska lokaler har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Ingen långväga nyspridning har kunnat konstateras.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Ranunculaceae - ranunkelväxter 
  • Släkte
    Anemone - sippor 
  • Art
    Anemone sylvestrisL. - tovsippa
    Synonymer
    Vildanemon

De naturligt förekommande populationerna hör hemma på kalkrika marker i glesa, ljusöppna tallskogar och enbuskmarker samt på örtrika torrängar och alvarmark. Den är värmeälskande och mest rikblommande i omedelbar närhet till solreflekterande stenblock. Den förekommer även i skogsbryn, åkerrenar och vägkanter, en miljö som är vanlig för de förvildade populationerna.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Tovsippan behöver ljusa och varma växtplatser. Därför utgör alla former av igenväxning ett hot, både när skogen och buskvegetationen tätnar och när kvävegynnade örter och gräs konkurrerar. Alltför hårt bete kan skada bestånden. Eftersom tovsippan är lättodlad och omtyckt som prydnadsväxt, kan den även drabbas av uppgrävning för odling. Ett annat problem med odlade exemplar av arten kan vara att de är av en annan härkomst och man kan få en genetisk förorening av våra inhemska populationer.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
Speciellt de öländska förekomsterna bör hållas under uppsikt. Gallring av skog och buskvegetation bör kunna gynna både bestånden som helhet och deras blomningfrekvens. Konkurrerande örter och gräs bör hållas undan. Om bete förekommer på lokalerna måste man bevaka att det inte är så hårt att bestånden skadas. Allmänheten bör i lämpliga sammanhang informeras om växtens sårbarhet.
Utländska namn – NO filtsymre, DK Sommer-Anemone, FI arovuokko. Stundom odlas former med helt fyllda blommor. Även dessa kan uppträda som förvildade.

Johansson B. G. & Rosvall T. 1993. Projekt Gotlands flora rapporterar. Rindi 13: 35–45.

Jonsell B. (ed.) 2001. Flora Nordica 2. Stockholm.

Pettersson B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40.

Sterner R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Ranunculaceae - ranunkelväxter 
  • Släkte
    Anemone - sippor 
  • Art
    Anemone sylvestris, L. - tovsippa
    Synonymer
    Vildanemon
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.