Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  citronkrusmossa

Organismgrupp Mossor Weissia longifolia
Citronkrusmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar luckra, 0,2-1 cm höga, gulgröna tuvor. Fuktiga blad är rakt utstående eller svagt tillbakaböjda, smala och rännformiga med kort udd som består av bladets långt utlöpande nerv. Nerven är ca 50 µm bred vid bladets bas. De översta bladen är cirka dubbelt så långa som de nedre, åtminstone på fertila skott. Torra blad är inåtkrökta och vridna så att bladen korsar varandra ungefär som en sax. Cellerna i bladens övre halva är små, kvadratiska och tätt papillösa. Arten är samkönad. Kapslar förekommer nästan alltid. Kapseln är klotrund till oval och dold av bladen. Den öppnas inte med lock. Kapselskaftet är ytterst kort, endast ca 0,5 mm långt. Sporerna är 15-20 µm i diameter, bruna och papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Övriga arter i släktet Weissia har längre kapselskaft och smalare blad även i toppen av skottet så arten kan snarast förväxlas andra arter med kort kapselskaft. Knopptuss Tortula acaulon har bredare blad utan invikt bladkant. Sylmossa Pleuridium subulatum har bredare nerv och mycket långspetsade blad.
Utbredning
Länsvis förekomst för citronkrusmossa Observationer i  Sverige för citronkrusmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mindre vanlig i Skåne och även lokalt i trakter med kalkrik lera som i Falbygden och på Uppsalaslätten. I resten av landet är arten sällsynt. Den är spridd även i delar av Danmark och är sällsynt i södra Norge och sydligaste Finland. Utbredningen i Europa är sydlig och sträcker sig österut till Ryssland och Ukraina och västerut till Spanien och Irland. Citronkrusmossa är även funnen i Nordafrika och i delar av Främre Asien. Arten är även rödlistad i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten förekommer S om Dalälven på bar lera i jordbrukslandskapet. Arten växer ofta i randmiljöer som bryn, åkerholmskanter samt betesmarker. En fortgående minsknings bedöms utifrån att kvaliteten på betesmarker har minskat över de senaste decenniet (Jordbruksverket Rapport 2013:32) och att randmiljöerna fortsatt kommer att minska. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (200-31000). Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (40-6200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Citronkrusmossa växer på fuktig, naken, lerig och framför allt kalkrik jord i solvarma miljöer som ofta torkar upp, såsom torrängar, sydvända ängsbackar, lerslänter, åkerkanter och hällmarker med tunt jordtäcke. Den finns ofta på betesmark och då i kanten av djurstigar och andra platser där marken utsätts för upprepade störningar. Arten växer framför allt på subneutrala till svagt basiska jordar (pH 6,2 respektive 6,0-7,4 ) (Krusenstjerna 1945, Waldheim 1947). Arten växer ofta tillsammans med gruskammossa Abietinella abietina, stor neonmossa Barbula unguiculata, blek fickmossa Fissidens dubius, kalklockmossa Homalothecium lutescens och knopptuss Tortula acaulon. Kapslarna mognar på våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Weissia (krusmossor), Art Weissia longifolia Mitt. - citronkrusmossa Synonymer Weissia longifolium, Astomum crispum (Hedw.) Hampe, Phascum crispum Hedw.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten förekommer S om Dalälven på bar lera i jordbrukslandskapet. Arten växer ofta i randmiljöer som bryn, åkerholmskanter samt betesmarker. En fortgående minsknings bedöms utifrån att kvaliteten på betesmarker har minskat över de senaste decenniet (Jordbruksverket Rapport 2013:32) och att randmiljöerna fortsatt kommer att minska. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (200-31000). Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (40-6200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Arten bildar luckra, 0,2-1 cm höga, gulgröna tuvor. Fuktiga blad är rakt utstående eller svagt tillbakaböjda, smala och rännformiga med kort udd som består av bladets långt utlöpande nerv. Nerven är ca 50 µm bred vid bladets bas. De översta bladen är cirka dubbelt så långa som de nedre, åtminstone på fertila skott. Torra blad är inåtkrökta och vridna så att bladen korsar varandra ungefär som en sax. Cellerna i bladens övre halva är små, kvadratiska och tätt papillösa. Arten är samkönad. Kapslar förekommer nästan alltid. Kapseln är klotrund till oval och dold av bladen. Den öppnas inte med lock. Kapselskaftet är ytterst kort, endast ca 0,5 mm långt. Sporerna är 15-20 µm i diameter, bruna och papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Övriga arter i släktet Weissia har längre kapselskaft och smalare blad även i toppen av skottet så arten kan snarast förväxlas andra arter med kort kapselskaft. Knopptuss Tortula acaulon har bredare blad utan invikt bladkant. Sylmossa Pleuridium subulatum har bredare nerv och mycket långspetsade blad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för citronkrusmossa

Länsvis förekomst och status för citronkrusmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för citronkrusmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mindre vanlig i Skåne och även lokalt i trakter med kalkrik lera som i Falbygden och på Uppsalaslätten. I resten av landet är arten sällsynt. Den är spridd även i delar av Danmark och är sällsynt i södra Norge och sydligaste Finland. Utbredningen i Europa är sydlig och sträcker sig österut till Ryssland och Ukraina och västerut till Spanien och Irland. Citronkrusmossa är även funnen i Nordafrika och i delar av Främre Asien. Arten är även rödlistad i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Weissia - krusmossor 
  • Art
    Weissia longifoliaMitt. - citronkrusmossa
    Synonymer
    Weissia longifolium
    Astomum crispum (Hedw.) Hampe
    Phascum crispum Hedw.

Citronkrusmossa växer på fuktig, naken, lerig och framför allt kalkrik jord i solvarma miljöer som ofta torkar upp, såsom torrängar, sydvända ängsbackar, lerslänter, åkerkanter och hällmarker med tunt jordtäcke. Den finns ofta på betesmark och då i kanten av djurstigar och andra platser där marken utsätts för upprepade störningar. Arten växer framför allt på subneutrala till svagt basiska jordar (pH 6,2 respektive 6,0-7,4 ) (Krusenstjerna 1945, Waldheim 1947). Arten växer ofta tillsammans med gruskammossa Abietinella abietina, stor neonmossa Barbula unguiculata, blek fickmossa Fissidens dubius, kalklockmossa Homalothecium lutescens och knopptuss Tortula acaulon. Kapslarna mognar på våren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Borttagande av småbiotoper och ett alltför intensivt jordbruk som missgynnar denna art och andra mossor som kräver störning men missgynnas av stark kvävebelastning. Igenväxning av betesmarker och brynmiljöer i jordbrukslandskapet är ett annat hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Att bibehålla en mängd av randmiljöer i jordbrukslandskapet i form av åkerholmar, öppna bryn och lerslänter och öppna diken är viktigt för att arten ska kunna finnas kvar i landskapet. Att spara en zon som plöjs ibland men som inte besprutas med herbicider och gödslas samt att hävda betesmarker med lerinslag är två åtgärder som kan skapa lämpliga växtmiljöer. Trädesbruk torde också gynna arten.
Etymologi: longifolius = långbladig; longus (lat.) = lång; folium (lat.) = blad.
Uttal: [Weissia longifólia]

key facts Crisp Beardless-moss. Shoots 0.2-1 cm high, forming lax, yellowish-green tufts. Width of costa at leaf-base c. 50 µm. Autoicous, capsules common, immersed. Capsule spherical to ovoid, indehiscent. Seta c. 0.5 mm. Spores 15-20 µm, brown, papillose. - Grows on bare, clayey and above all calcareous soil. Typically found in sun-exposed habitats that frequently dry out, such as dry meadows, flatrock areas with a thin soil cover and south-facing pastures, notably where the soil is trampled or otherwise disturbed.

Guerra, J., M. J. Cano, and R. M. Ros. 2006. Flora Briofítica Ibérica. 3, Pottiales?: Pottiaceae, Encalyptales?: Encalyptaceae. Universidad de Murcia, Murcia.

Hallingbäck, T., N. Lönnell, H. Weibull, P. von Knorring, M. Korotynska, C. Reisborg, and M. Birgersson. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 24-36], Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor?: Bryophyta?: Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Hodgetts, N. G. 2015. Checklist and country status of European bryophytes - towards a new Red List for Europe. National Parks and Wildlife Service, Department of Arts, Heritage and the Gaeltacht, Ireland.

Krusenstjerna, E. von. 1945. Bladmossvegetation och bladmossflora i Uppsalatrakten. Acta Phytogeographica Suecica 19.

Nyholm, E. 1989. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 2, Pottiaceae - Splachnaceae - Schistostegaceae. The Nordic Bryological Society, Copenhagen.

Waldheim, S. 1947. Kleinmoosgesellschaften und Bodenverhältnisse in Schonen. Botaniska Notiser Supplement 1:1.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Niklas Lönnell 2015, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Weissia - krusmossor 
  • Art
    Weissia longifolia, Mitt. - citronkrusmossa
    Synonymer
    Weissia longifolium
    Astomum crispum (Hedw.) Hampe
    Phascum crispum Hedw.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Niklas Lönnell 2015, 2016.