Urtica urens
Etternässla
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Urticaceae (nässelväxter), Släkte Urtica (nässlor), Art Urtica urens L. - etternässla Synonymer
Kriterier A2ab
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Livskraftig (LC)
Dokumentation Etternässla förekommer sparsamt i främst näringsrika rabatter och odlingar. Arten har en sydlig tyngdpunkt i sin utbredning i landet, men förekommer sällsynt i norra Sverige, och verkar ha minskat rejält under 1900-talet och början av 2000-talet. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 3000 (1000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-20) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ab).
Länsvis förekomst och status för etternässla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Etternässla förekommer ganska sparsamt till sällsynt i hela landet men är avgjort mest frekvent i söder. I Norrland förekommer den främst längs kusten medan den i Jämtland räknas som tillfälligt förekommande. Arten är utbredd i hela Europa, inklusive de nordiska länderna, och österut till nordöstra Asien, samt i Nordafrika och Nordamerika (Hultén & Fries 1986).
Arten har minskat sedan mitten av 1900-talet, och i Bohuslän var den beräknade minskningstakten av antalet lokaler (Sundberg 2015) omkring 45% per decennium (Blomgren m.fl. 2011). Etternässla är rödlistad som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Tjeckien (Grulich 2012), som Nära hotad (NT) i Schweiz (Moser m.fl. 2002), och som Nationellt utdöd (RE) i Luxemburg (Colling 2005).
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningRosales - rosordningen
-
FamiljUrticaceae - nässelväxter
-
SläkteUrtica - nässlor
-
ArtUrtica urensL. - etternässla
Etternässla är en näringsgynnad växt som främst förekommer på lätta jordar i rabatter och grönsaksodlingar, potatis- och majsåkrar samt på skräpmark kring gårdar. I Halland och på Öland förekommer den även på havsstränder (Georgson m.fl. 1997, Ulla-Britt Andersson i brev). Då den är ettårig och konkurrenskänslig kräver den årlig omröring eller plöjning av marken för att gro och etablera sig.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö
Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand
Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land
Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand
Substrat/Föda:Påverkan
- Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
- Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
Blomgren, E., Falk, E. & Herloff, B. (red.) 2011. Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora, Uddevalla.
Colling, G. 2005. Red List of the vascular plants of Luxembourg - Pteridophyta and Spermatophyta. [https://ps.mnhn.lu/recherche/redbook/vascplants/default.htm].
Georgson, K., Johansson, B., Johansson, Y., Kuylenstierna, J, Lenfors, I & Nilsson, N.-G. (red.) 1997. Hallands flora. SBT-redaktionen, Lund.
Grulich, V. 2012. Red List of vascular plants of the Czech Republic: 3rd edition. Preslia 84: 631-645.
Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.
Hultén, E. & Fries, M. 1986. Atlas of North European vascular plants north of the Tropic of Cancer. Koeltz Scientific Books. Königstein.
Moser, D.M., Gygax, A., Bäumler, B. & Wyler, N. 2002. Rote Liste der gefährdeten Arten der Schweiz. Farn- und Blütenpflanzen. Bundesamt für Umwelt, Wald und Landschaft, Bern.
Sundberg, S. 2015. Vad är rödlistan och hur bedöms växter och svampar? Svensk Botanisk Tidskrift 109: 208-218. [http://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2013/10/Sundberg_2015_SBT.pdf]
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sebastian Sundberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningRosales - rosordningen
-
FamiljUrticaceae - nässelväxter
-
SläkteUrtica - nässlor
-
ArtUrtica urens, L. - etternässla
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sebastian Sundberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015