Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerkoppmossa

Organismgrupp Mossor Entosthodon fascicularis
Åkerkoppmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar omkring 5 mm höga skott. Skotten växer enstaka eller i glesa tuvor. Bladen är bredast strax ovanför mitten, varifrån de gradvis avsmalnar mot spetsen. Bladkanten är kraftigt tandad i övre delen av bladet. Bladet har något smalare celler i kanten, men dessa bildar ingen tydlig kantlist. Nerven upphör strax nedanför eller i spetsen av bladet. Kapselskaftet är flera millimeter långt, så att kapseln, som är rak och symmetrisk, hamnar långt ovanför bladen. Innan sporerna släpps är kapseln omvänt päronformig, men som tömd och torr är den mer bägarformig. Peristom saknas eller är endast svagt utvecklat. Locket är något välvt och saknar spröt eller har ett otydligt sådant. Cellerna i mitten av locket sitter i spiralvridna rader. Mössan är asymmetrisk och har ett långt, sidoställt spröt. Sporerna är 22-30 µm i diameter med tydliga men trubbiga papiller.
Åkerkoppmossa är mycket lik stor huvmossa Physcomitrium pyriforme, vilken dock har en symmetrisk mössa, ett tydligt spröt på locket av kapseln och pigglika papiller på sporerna. Hos P. pyriforme sitter dessutom cellerna i mitten av locket i raka eller något sneda rader. Pyramidmossa Pyramidula tetragona har en stor, något kantig mössa som täcker hela den mogna kapseln och mer långspetsade blad som saknar tänder i bladkanten. Spåmossa Funaria hygrometrica har en asymmetrisk kapsel och bredare blad med otydliga tänder i kanten.
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerkoppmossa Observationer i  Sverige för åkerkoppmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkerkoppmossa förekommer sällsynt i Götaland och Svealand. Merparten av fynden är mycket gamla och endast ett fåtal fynd är gjorda efter 1990. Den är även spridd i Danmark och är uppgiven från Åland men ej återfunnen. Världsutbredningen omfattar övriga Europa, Nordafrika och västligaste Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Växer på bar lerjord i kanten av åker etc. Många äldre fynd i åkerkanter och i kalkbrott i Skåne men nästan inga moderna fynd. Igenväxning och borttagning av lämpliga miljöer i jordbrukslandskapet gör att en fortgående minskning bedöms. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (320-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (36-2500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Arten växer i öppna miljöer på bar lera, såsom i diken och i kanter av åkrar, stigar och vägar. Den kan även förekomma på störd mark i skuggigare miljöer. Den påträffas främst i trakter med kalkrik lera. Mogna kapslar påträffas framförallt på våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Funariales, Familj Funariaceae, Släkte Entosthodon (koppmossor), Art Entosthodon fascicularis (Hedw.) Müll.Hal. - åkerkoppmossa Synonymer Entosthodon fascicularis (Hedw.) C. Müll., Gymnostomum fasciculare Hedw., Funaria fascicularis (Hedw.) Lindb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Växer på bar lerjord i kanten av åker etc. Många äldre fynd i åkerkanter och i kalkbrott i Skåne men nästan inga moderna fynd. Igenväxning och borttagning av lämpliga miljöer i jordbrukslandskapet gör att en fortgående minskning bedöms. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (320-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (36-2500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2ab(iii); C2a(i)).
Arten bildar omkring 5 mm höga skott. Skotten växer enstaka eller i glesa tuvor. Bladen är bredast strax ovanför mitten, varifrån de gradvis avsmalnar mot spetsen. Bladkanten är kraftigt tandad i övre delen av bladet. Bladet har något smalare celler i kanten, men dessa bildar ingen tydlig kantlist. Nerven upphör strax nedanför eller i spetsen av bladet. Kapselskaftet är flera millimeter långt, så att kapseln, som är rak och symmetrisk, hamnar långt ovanför bladen. Innan sporerna släpps är kapseln omvänt päronformig, men som tömd och torr är den mer bägarformig. Peristom saknas eller är endast svagt utvecklat. Locket är något välvt och saknar spröt eller har ett otydligt sådant. Cellerna i mitten av locket sitter i spiralvridna rader. Mössan är asymmetrisk och har ett långt, sidoställt spröt. Sporerna är 22-30 µm i diameter med tydliga men trubbiga papiller.
Åkerkoppmossa är mycket lik stor huvmossa Physcomitrium pyriforme, vilken dock har en symmetrisk mössa, ett tydligt spröt på locket av kapseln och pigglika papiller på sporerna. Hos P. pyriforme sitter dessutom cellerna i mitten av locket i raka eller något sneda rader. Pyramidmossa Pyramidula tetragona har en stor, något kantig mössa som täcker hela den mogna kapseln och mer långspetsade blad som saknar tänder i bladkanten. Spåmossa Funaria hygrometrica har en asymmetrisk kapsel och bredare blad med otydliga tänder i kanten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerkoppmossa

Länsvis förekomst och status för åkerkoppmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerkoppmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkerkoppmossa förekommer sällsynt i Götaland och Svealand. Merparten av fynden är mycket gamla och endast ett fåtal fynd är gjorda efter 1990. Den är även spridd i Danmark och är uppgiven från Åland men ej återfunnen. Världsutbredningen omfattar övriga Europa, Nordafrika och västligaste Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Funariidae  
  • Ordning
    Funariales  
  • Familj
    Funariaceae  
  • Släkte
    Entosthodon - koppmossor 
  • Art
    Entosthodon fascicularis(Hedw.) Müll.Hal. - åkerkoppmossa
    Synonymer
    Entosthodon fascicularis (Hedw.) C. Müll.
    Gymnostomum fasciculare Hedw.
    Funaria fascicularis (Hedw.) Lindb.

Arten växer i öppna miljöer på bar lera, såsom i diken och i kanter av åkrar, stigar och vägar. Den kan även förekomma på störd mark i skuggigare miljöer. Den påträffas främst i trakter med kalkrik lera. Mogna kapslar påträffas framförallt på våren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Borttagande av småbiotoper i jordbrukslandskapet utgör troligtvis det största hotet mot arten.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Arten bör eftersökas framför allt i Skåne, Gotland och Öland för att få en uppfattning om artens nuvarande populationsstorlek. Generella åtgärder för skydd av småbiotoper i jordbrukslandskapet bör vara positivt för arten. På riktigt rikliga lokaler bör riktade åtgärder övervägas.
Utländska namn - DK: Knippe-skjultand, FI: Piennarsammal, GB: Hasselquist Hyssop.

Etymologi: fascicularis = gyttrad, som växer i knippen,
buntar, klungor; fascis (lat.) = knippa; diminutivsuffixet -culus (lat.); suffixet -aris (lat.).
Uttal: [Entóstodon fasikuláris]

key facts Hasselquist’s Hyssop. Shoots, up to 5 mm long, growing scattered or forming lax tufts. Leaves oblanceolate (i.e. widest above the middle), margin distinctly dentate above, marginal cells somewhat narrower than the rest. Capsules common, pyriform, cup-shaped when dry, exserted. Peristome absent or imperfect. Calyptra asymmetrical, with a long beak. Seta several millimetres long. Spores 24-30 µm, papillose, mature in spring. - Grows on bare, predominately calcareous clay in open habitats, e.g. in arable fields, and along tracks and roadsides. Rare, in the southern regions.

Lönnell, N. 2006. Entosthodon fascicularis åkerkoppmossa s. 76. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.Möller, H. 1936. Löfmossornas utbredning i Sverige XIII, Ephemeraceae, Schistostegaceae, Oedipodiaceae, Disceliaceae, Funariaceae, Meeseaceae och Aulacomniaceae. Arkiv för Botanik band 28A, Nr 4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 2005. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterad 2010

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Funariidae  
  • Ordning
    Funariales  
  • Familj
    Funariaceae  
  • Släkte
    Entosthodon - koppmossor 
  • Art
    Entosthodon fascicularis, (Hedw.) Müll.Hal. - åkerkoppmossa
    Synonymer
    Entosthodon fascicularis (Hedw.) C. Müll.
    Gymnostomum fasciculare Hedw.
    Funaria fascicularis (Hedw.) Lindb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 2005. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterad 2010