Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggorangelav

Organismgrupp Lavar Caloplaca lucifuga
Skuggorangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skuggorangelav är en skorplav med bålen insänkt i substratet och runda, små soral (0,15–0,40 mm i diameter) vilka vanligen är mörkt lejongula men ibland när den vuxit mycket skuggigt gulgrå. Soralen är flata till konvexa och kan sitta nära varandra men de är sällan sammanflytande. Apothecier är inte kända. Arten kan vara svår att upptäcka då bålen är insänkt och har en färg som inte kontrasterar tydligt mot barkens färg. Arten är mest lik den rödlistade alléorangelav Caloplaca chrysophthalma men denna har en tydlig, inte insänkt, ljusare bål och apothecier är ganska vanliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggorangelav Observationer i  Sverige för skuggorangelav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skuggorangelav är känd från Skåne till Hälsingland. Arten beskrevs först 1988 och den tidigare utbredningen är därför otillräckligt känd. Praktiskt taget alla fynd har gjorts på 1980- och 1990-talen och arten finns troligen kvar på de flesta av dessa lokaler. I övriga Norden är den känd från Danmark (rödlistad), sydöstra Norge och sydvästra Finland (rödlistad), men den är överallt sällsynt. I övrigt är skuggorangelav sällsynt funnen i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer främst på gamla grova ekar i halvöppna lägen. Antalet lämpliga ekar har minskat och fortsätter att minska då landskapet sluter sig. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1600-8000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Skuggorangelav växer främst på stora ekar (>1–2 m i diameter) eller mer sällan på ask, lind, hästkastanj eller lönn i halvöppet till slutet läge, särskilt i skogar av hagmarkskaraktär eller på träd i vägkanter. Den växer vanligen inne i djupa barksprickor och förekommer ofta tillsammans med rostfläck Arthonia vinosa, gulpudrad spiklav Calicium adspersum, grön spiklav C. viride, grå nållav Chaenotheca trichialis och bitterlav Pertusaria amara. Ibland förekommer den med andra rödlistade lavar som ekpricklav Arthonia byssacea, brun nållav Chaenotheca phaeocephala, grå skärelav Schismatomma decolorans och rosa skärelav S. pericleum.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Caloplaca, Art Caloplaca lucifuga G.Thor - skuggorangelav Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer främst på gamla grova ekar i halvöppna lägen. Antalet lämpliga ekar har minskat och fortsätter att minska då landskapet sluter sig. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1600-8000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Skuggorangelav är en skorplav med bålen insänkt i substratet och runda, små soral (0,15–0,40 mm i diameter) vilka vanligen är mörkt lejongula men ibland när den vuxit mycket skuggigt gulgrå. Soralen är flata till konvexa och kan sitta nära varandra men de är sällan sammanflytande. Apothecier är inte kända. Arten kan vara svår att upptäcka då bålen är insänkt och har en färg som inte kontrasterar tydligt mot barkens färg. Arten är mest lik den rödlistade alléorangelav Caloplaca chrysophthalma men denna har en tydlig, inte insänkt, ljusare bål och apothecier är ganska vanliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggorangelav

Länsvis förekomst och status för skuggorangelav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggorangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skuggorangelav är känd från Skåne till Hälsingland. Arten beskrevs först 1988 och den tidigare utbredningen är därför otillräckligt känd. Praktiskt taget alla fynd har gjorts på 1980- och 1990-talen och arten finns troligen kvar på de flesta av dessa lokaler. I övriga Norden är den känd från Danmark (rödlistad), sydöstra Norge och sydvästra Finland (rödlistad), men den är överallt sällsynt. I övrigt är skuggorangelav sällsynt funnen i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Caloplaca  
  • Art
    Caloplaca lucifugaG.Thor - skuggorangelav

Skuggorangelav växer främst på stora ekar (>1–2 m i diameter) eller mer sällan på ask, lind, hästkastanj eller lönn i halvöppet till slutet läge, särskilt i skogar av hagmarkskaraktär eller på träd i vägkanter. Den växer vanligen inne i djupa barksprickor och förekommer ofta tillsammans med rostfläck Arthonia vinosa, gulpudrad spiklav Calicium adspersum, grön spiklav C. viride, grå nållav Chaenotheca trichialis och bitterlav Pertusaria amara. Ibland förekommer den med andra rödlistade lavar som ekpricklav Arthonia byssacea, brun nållav Chaenotheca phaeocephala, grå skärelav Schismatomma decolorans och rosa skärelav S. pericleum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas av att gamla ekar som vuxit upp i öppen mark skadas eller dör p.g.a. igenväxning samt genom att arealen trädbevuxen, traditionellt brukad slåtter- och betesmark minskar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
En försiktig gallring eller röjning runt gamla ekar i igenväxande marker är gynnsamt för arten. På lokaler med skuggorangelav måste ett tillräckligt antal unga träd tillåtas bli mycket gamla för att på lång sikt ersätta de nuvarande gammelträden.
Utländska namn – DK: Lyssky orangelav, FI: Jalokultajäkälä.

Bratli, H. & Haugan, R. 1997. Caloplaca lucifuga new to Norway. Graphis Scripta 8: 41–43.

Thor, G. 1988. Caloplaca lucifuga: a new lichen species from Europe. Lichenologist 20: 175–178.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Caloplaca  
  • Art
    Caloplaca lucifuga, G.Thor - skuggorangelav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.