Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Lysippe labiata

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Lysippe labiata
  Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten rörlevande havsborstmask med lång, smal och cylindrisk framkropp, samt en avlång och koniskt avsmalnande bakkropp. Kroppsfärgen är ljusröd, kroppslängden upp till 33 mm. Vid ”nacken” bakom huvudet sitter åtta långa, fingerformade gälar.

Huvudpartiet består av ett prostomium och ett peristomium, varav det senare omsluter munöppningen. Prostomiet bildar en framåtriktad huv över munnen och den främre nederdelen av peristomiet. Det har två små ögonpunkter. I framänden har prostomiet tre rundade lober. Under prostomiet, vid munöppningen, finns många tunna muntentakler som är mycket tänjbara och som kan sträckas ut för att samla in mat. Tentaklerna kan dras in helt i munnen. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Längs munnens undersida och på dess sidor, bildar peristomiet en bred läpp. Denna läpp har många längsgående veck på undersidan. Peristomiet är baktill sammansmält med kroppsegment I-III. På ryggsidan av segment III finns framåtriktade, hårformiga grävborst (paléer) som dock är reducerade och mycket korta och tunna jämfört med de ”ordinarie” ryggborsten på bakåt följande kroppssegment. Strax bakom huvudet, på ryggsidan, sitter två grupper med långa och kraftiga gälar. Det är fyra gälar i var grupp. De sitter i en tvärgående, nästan rak rad med ett litet mellanrum mellan de två grupperna mitt på ryggsidan. Gälarna är förhållandevis tjocka men jämnt avsmalnande och spetsiga i toppen. Alla gälar är vid den främre basen förenande med ett membran som även leder till grävborsten.

Själva kroppen är tydligt uppdelad i en framkropp (thorax) med hårformiga ryggborst och platta bukborst, samt en bakkropp (abdomen), som i huvudsak har bukborst. Totalt har hela kroppen 30-31 borstbärande segment, förutom de reducerade grävborsten på segment III. Framkroppen har ryggborst på 16 segment och även bukborst, förutom på de tre första av borstbärande segmenten (IV-VI) som saknar bukborst. Bakkroppen har bukborst på 14-15 segment. Några av bakkroppssegmenten har även rudimentära ryggborst. Borsten sitter på enkla parapodier som låga upphöjningar. De som bär ryggborsten, sk notopodier, är rundade, medan de som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av vertikala åsar. Ryggborsten är hårformiga med en bred längsgående list. Bukborsten består av en vertikal rad med mycket små, korta tvärställda plattor som i sig har rader av små krokformiga tänder av olika storlek. Bukborsten på framkroppen har två rader med fyra till sex tänder, medan de på bakkroppen har tre rader med upp till tio tänder i varje rad. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen, har ett kort litet utskott på var sida. Röret är koniskt, tunnväggigt och består av fina lerpartiklar med enstaka sandkorn.
Utbredning
Länsvis förekomst för Lysippe labiata Observationer i  Sverige för Lysippe labiata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens totala utbredning är cirkumpolär. Den är känd från många lokaler i Arktis, samt de nordliga delarna av Altanten och Stilla Havet. I svenska vatten är arten sällsynt och känd från enstaka äldre fynd i djupare områden i Kattegatt (50 m) och i Kosterområdet i Skagerrak. Under senare år föreligger ett fåtal svenska fynd, som enbart är från Kosterområdet. Inga fynd har gjorts under de större undersökningar av marin bottenfauna som utförts längs västkusten under 1900- och 2000-talen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten ingår i en familj småvuxna mjukbottenlevande havsborstmaskar, vilka är depositionsätare och bygger sköra lerrör som de lever i. Utbredningen är snarast arktisk och inkluderar norska kusten upp till Norra Finnmark, Island, Grönland samt Spetsbergen och Barents hav. Närmast rapporterad från Kattegatt (Fredrikshavn), i svenska vatten känd från Kattegatt och Skagerrak. Under senare år föreligger dock endast fynd från Kosterområdet. Arten kan pga sitt levnadssätt och storlek möjligen vara förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
L. labiata är en rörlevande depositionsätare som lever på mjukbottnar med ren marin lera eller blandad med sand, skal grus eller liknande på 50-1500 meters djup. I våra vatten från 50 till omkring 200 meter. Den äter fina partiklar som fallit ned på bottnen. Röret är nedgrävt, medan huvudet når upp till bottenytan så att tentaklerna kan sträckas ut för att samla in föda. Troligen är den skildkönad. I övrigt är artens ekologi dåligt känd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Terebellida, Familj Ampharetidae (guldgrävarmaskar), Släkte Lysippe, Art Lysippe labiata Malmgren, 1866 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten ingår i en familj småvuxna mjukbottenlevande havsborstmaskar, vilka är depositionsätare och bygger sköra lerrör som de lever i. Utbredningen är snarast arktisk och inkluderar norska kusten upp till Norra Finnmark, Island, Grönland samt Spetsbergen och Barents hav. Närmast rapporterad från Kattegatt (Fredrikshavn), i svenska vatten känd från Kattegatt och Skagerrak. Under senare år föreligger dock endast fynd från Kosterområdet. Arten kan pga sitt levnadssätt och storlek möjligen vara förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten rörlevande havsborstmask med lång, smal och cylindrisk framkropp, samt en avlång och koniskt avsmalnande bakkropp. Kroppsfärgen är ljusröd, kroppslängden upp till 33 mm. Vid ”nacken” bakom huvudet sitter åtta långa, fingerformade gälar.

Huvudpartiet består av ett prostomium och ett peristomium, varav det senare omsluter munöppningen. Prostomiet bildar en framåtriktad huv över munnen och den främre nederdelen av peristomiet. Det har två små ögonpunkter. I framänden har prostomiet tre rundade lober. Under prostomiet, vid munöppningen, finns många tunna muntentakler som är mycket tänjbara och som kan sträckas ut för att samla in mat. Tentaklerna kan dras in helt i munnen. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Längs munnens undersida och på dess sidor, bildar peristomiet en bred läpp. Denna läpp har många längsgående veck på undersidan. Peristomiet är baktill sammansmält med kroppsegment I-III. På ryggsidan av segment III finns framåtriktade, hårformiga grävborst (paléer) som dock är reducerade och mycket korta och tunna jämfört med de ”ordinarie” ryggborsten på bakåt följande kroppssegment. Strax bakom huvudet, på ryggsidan, sitter två grupper med långa och kraftiga gälar. Det är fyra gälar i var grupp. De sitter i en tvärgående, nästan rak rad med ett litet mellanrum mellan de två grupperna mitt på ryggsidan. Gälarna är förhållandevis tjocka men jämnt avsmalnande och spetsiga i toppen. Alla gälar är vid den främre basen förenande med ett membran som även leder till grävborsten.

Själva kroppen är tydligt uppdelad i en framkropp (thorax) med hårformiga ryggborst och platta bukborst, samt en bakkropp (abdomen), som i huvudsak har bukborst. Totalt har hela kroppen 30-31 borstbärande segment, förutom de reducerade grävborsten på segment III. Framkroppen har ryggborst på 16 segment och även bukborst, förutom på de tre första av borstbärande segmenten (IV-VI) som saknar bukborst. Bakkroppen har bukborst på 14-15 segment. Några av bakkroppssegmenten har även rudimentära ryggborst. Borsten sitter på enkla parapodier som låga upphöjningar. De som bär ryggborsten, sk notopodier, är rundade, medan de som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av vertikala åsar. Ryggborsten är hårformiga med en bred längsgående list. Bukborsten består av en vertikal rad med mycket små, korta tvärställda plattor som i sig har rader av små krokformiga tänder av olika storlek. Bukborsten på framkroppen har två rader med fyra till sex tänder, medan de på bakkroppen har tre rader med upp till tio tänder i varje rad. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen, har ett kort litet utskott på var sida. Röret är koniskt, tunnväggigt och består av fina lerpartiklar med enstaka sandkorn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Lysippe labiata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Lysippe labiata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens totala utbredning är cirkumpolär. Den är känd från många lokaler i Arktis, samt de nordliga delarna av Altanten och Stilla Havet. I svenska vatten är arten sällsynt och känd från enstaka äldre fynd i djupare områden i Kattegatt (50 m) och i Kosterområdet i Skagerrak. Under senare år föreligger ett fåtal svenska fynd, som enbart är från Kosterområdet. Inga fynd har gjorts under de större undersökningar av marin bottenfauna som utförts längs västkusten under 1900- och 2000-talen.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Ampharetidae - guldgrävarmaskar 
  • Släkte
    Lysippe  
  • Art
    Lysippe labiataMalmgren, 1866

L. labiata är en rörlevande depositionsätare som lever på mjukbottnar med ren marin lera eller blandad med sand, skal grus eller liknande på 50-1500 meters djup. I våra vatten från 50 till omkring 200 meter. Den äter fina partiklar som fallit ned på bottnen. Röret är nedgrävt, medan huvudet når upp till bottenytan så att tentaklerna kan sträckas ut för att samla in föda. Troligen är den skildkönad. I övrigt är artens ekologi dåligt känd.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten är sårbar då den har begränsad förekomst i svenska vatten och lever här på sydgränsen av sitt utbredningsområde i ostatlanten. Eftersom det är en arktisk art så påverkas den troligen negativt av ökade vattentemperaturer.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs. Artens nutida fyndlokaler i svenska vatten bör om möjligt skyddas från aktiviteter som förstör havsbotten eller rör upp mycket sediment.
Etymologi: Lysippe kommer från grekisk mytologi där det finns flera gestalter med det namnet, bland annat en av kung Proteus döttrar, men kanske mest känt är en Amazondrottning och general i Svarta Havs-området, vars namn i sig lär betyda ”Hon som släpper hästarna fria”; labiata, Lat. ”den läppförsedda, hon med läppen”, vilket syftar på den prominenta underläppen.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Holthe, T. 1986. Polychaeta Terebellomorpha. Marine Invertebrates of Scandinavia 7. Universitetsforlaget, Oslo. 194 pp.

Jirkov, I.A. & Leontovich, M.K. 2013. Identification keys for Terebellomorpha (Polychaeta) of the eastern Atlantic and the North Polar Basin. Invertebrate Zoology 10(2): 217-243.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Kirkegaard, J.B. 1996 Havbørsteorme. II. Sedentaria. Danmarks fauna 86: 1-451.

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Ampharetidae - guldgrävarmaskar 
  • Släkte
    Lysippe  
  • Art
    Lysippe labiata, Malmgren, 1866
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.