Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ampharete octocirrata

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Ampharete octocirrata
  Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten rörlevande havsborstmask med lång, smal och cylindrisk framkropp, samt en avlång och koniskt avsmalnande bakkropp. Kroppsfärgen är gul till rödgul, kroppslängden upp till 13 mm. Vid ”nacken” bakom huvudet sitter en rad med åtta långa, fingerformade gälar som är ljusgröna till färgen.

Huvudpartiet består av ett prostomium och ett peristomium, varav det senare omsluter munöppningen. Prostomiet bildar en framåtriktad huv över munnen och den främre nederdelen av peristomiet. Det har två små ögonpunkter. I framänden har prostomiet tre rundade lober. Under prostomiet, vid munöppningen, finns många tunna muntentakler som är mycket tänjbara och som kan sträckas ut för att samla in mat. Tentaklerna kan dras in helt i munnen. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Längs munnens undersida och på dess sidor, bildar peristomiet en bred läpp. Peristomiet är baktill sammansmält med kroppsegment I-III. På ryggsidan av segment III finns framåtriktade, hårformiga grävborst (paléer) som dock är reducerade och kortare än de ”ordinarie” ryggborsten på bakåt följande kroppssegment. Strax bakom huvudet, på ryggsidan, sitter två grupper med långa och kraftiga gälar. Det är fyra gälar i var grupp. De sitter i en tvärgående, nästan rak rad med ett mellanrum mellan de två grupperna mitt på ryggsidan. Gälarna är förhållandevis tjocka men jämnt avsmalnande och spetsiga i toppen.

Själva kroppen är tydligt uppdelad i en framkropp (thorax) med hårformiga ryggborst och platta bukborst, samt en bakkropp (abdomen), med bukborst. Totalt har hela kroppen 28-31 borstbärande segment, förutom de fina grävborsten på.segment III. Framkroppen har ryggborst på 13 segment och även bukborst, förutom på de två första av de borstbärande segmenten (IV-V) som saknar bukborst. Bakkroppen har bukborst på 15-18 segment. Borsten sitter på enkla parapodier som låga upphöjningar. De som bär ryggborsten, sk notopodier, är rundade, medan de som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av vertikala åsar. Neuropodierna på bakre segmenten på bakkroppen är försedda med en liten cirrus vid överkanten. Ryggborsten är hårformiga med en smal längsgående list. Bukborsten består av en vertikal rad med mycket små, korta tvärställda plattor som i sig har rader av små krokformiga tänder av olika storlek. Bukborsten på framkroppen har en rad med tre till fyra tänder i varje rad, medan bukborsten på bakkroppen har två till tre rader med omkring åtta tänder i varje rad. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret.
Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen, har två cirrer som sitter på sidorna.

Röret är smalt och cylindriskt. Det är tunnväggigt och består av stelnat slem med inkrusterade lerpartiklar. Röret är oftast fäst till en sten eller liknande hårt material
Utbredning
Länsvis förekomst för Ampharete octocirrata Observationer i  Sverige för Ampharete octocirrata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer vid stora delar kustlinjerna i Atlanten. På den västra sidan finns den längs den amerikanska och kanadensiska östkusten. På den östra sidan av Atlanten finns arten från Sydafrika till Nordnorge och östra Grönland.
I svenska vatten finns den längs hela västkusten ned till Öresund. Under L.A. Jägerskiölds undersökningar av bottenfauna längs svenska västkusten 1921-1938, påträffades arten vid 32 lokaler längs hela kusten. Under senare år tycks arten ha blivit mer ovanlig, framförallt i Kattegatt, varifrån det föreligger enstaka fynd från 1970-talet. Ett fynd gjordes dock i Öresundsområdet 2004. Arten påträffades vid tre lokaler i Kosterområdet under Kosterhavsinventeringen 2006. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes sju fynd, varav fyra i norra Kattegatt och tre i djupare utsjöområden i Skagerrak. Ytterligare ett fynd gjordes i det djupa och kuperade Brattenområdet 2012 under Pockmarksinventeringen,
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Ingår i en familj småvuxna mjukbottenlevande havsborstmaskar, vilka är depositionsätare och bygger fragila lerrör som de lever i. Känd från Öresund - Bohuslän - Lofoten. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) gjordes många fynd, även i Kattegatt. Under senare år tycks arten ha blivit mer ovanlig. Detta framförallt i Kattegatt, såvitt är känt föreligger endast enstaka fynd från 1970-talet från detta område. Arten återfanns på tre lokaler inom Kosterhavsinventeringen. Dess status är mycket svårbedömbar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
A. octocirrata är en rörlevande depositionsätare som lever på mjukbottnar som kan vara lera, sand eller blandbottnar på djup ned till 500 meters djup. I våra vatten har den påträffats från 20 till 390 meter. Den äter fina partiklar som fallit ned på bottnen. Röret är mer eller mindre nedgrävt, medan huvudet når upp till bottenytan så att tentaklerna kan sträckas ut för att samla in föda. Troligen är den skildkönad. I övrigt är artens ekologi dåligt känd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Terebellida, Familj Ampharetidae (guldgrävarmaskar), Släkte Ampharete, Art Ampharete octocirrata (M. Sars, 1835) Synonymer Sabella octocirrata M. Sars, 1835, Heterobranchus speciosus Wagner, 1885, Sabellides octocirrata (M. Sars, 1835)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Ingår i en familj småvuxna mjukbottenlevande havsborstmaskar, vilka är depositionsätare och bygger fragila lerrör som de lever i. Känd från Öresund - Bohuslän - Lofoten. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) gjordes många fynd, även i Kattegatt. Under senare år tycks arten ha blivit mer ovanlig. Detta framförallt i Kattegatt, såvitt är känt föreligger endast enstaka fynd från 1970-talet från detta område. Arten återfanns på tre lokaler inom Kosterhavsinventeringen. Dess status är mycket svårbedömbar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten rörlevande havsborstmask med lång, smal och cylindrisk framkropp, samt en avlång och koniskt avsmalnande bakkropp. Kroppsfärgen är gul till rödgul, kroppslängden upp till 13 mm. Vid ”nacken” bakom huvudet sitter en rad med åtta långa, fingerformade gälar som är ljusgröna till färgen.

Huvudpartiet består av ett prostomium och ett peristomium, varav det senare omsluter munöppningen. Prostomiet bildar en framåtriktad huv över munnen och den främre nederdelen av peristomiet. Det har två små ögonpunkter. I framänden har prostomiet tre rundade lober. Under prostomiet, vid munöppningen, finns många tunna muntentakler som är mycket tänjbara och som kan sträckas ut för att samla in mat. Tentaklerna kan dras in helt i munnen. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Längs munnens undersida och på dess sidor, bildar peristomiet en bred läpp. Peristomiet är baktill sammansmält med kroppsegment I-III. På ryggsidan av segment III finns framåtriktade, hårformiga grävborst (paléer) som dock är reducerade och kortare än de ”ordinarie” ryggborsten på bakåt följande kroppssegment. Strax bakom huvudet, på ryggsidan, sitter två grupper med långa och kraftiga gälar. Det är fyra gälar i var grupp. De sitter i en tvärgående, nästan rak rad med ett mellanrum mellan de två grupperna mitt på ryggsidan. Gälarna är förhållandevis tjocka men jämnt avsmalnande och spetsiga i toppen.

Själva kroppen är tydligt uppdelad i en framkropp (thorax) med hårformiga ryggborst och platta bukborst, samt en bakkropp (abdomen), med bukborst. Totalt har hela kroppen 28-31 borstbärande segment, förutom de fina grävborsten på.segment III. Framkroppen har ryggborst på 13 segment och även bukborst, förutom på de två första av de borstbärande segmenten (IV-V) som saknar bukborst. Bakkroppen har bukborst på 15-18 segment. Borsten sitter på enkla parapodier som låga upphöjningar. De som bär ryggborsten, sk notopodier, är rundade, medan de som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av vertikala åsar. Neuropodierna på bakre segmenten på bakkroppen är försedda med en liten cirrus vid överkanten. Ryggborsten är hårformiga med en smal längsgående list. Bukborsten består av en vertikal rad med mycket små, korta tvärställda plattor som i sig har rader av små krokformiga tänder av olika storlek. Bukborsten på framkroppen har en rad med tre till fyra tänder i varje rad, medan bukborsten på bakkroppen har två till tre rader med omkring åtta tänder i varje rad. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret.
Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen, har två cirrer som sitter på sidorna.

Röret är smalt och cylindriskt. Det är tunnväggigt och består av stelnat slem med inkrusterade lerpartiklar. Röret är oftast fäst till en sten eller liknande hårt material

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ampharete octocirrata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ampharete octocirrata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer vid stora delar kustlinjerna i Atlanten. På den västra sidan finns den längs den amerikanska och kanadensiska östkusten. På den östra sidan av Atlanten finns arten från Sydafrika till Nordnorge och östra Grönland.
I svenska vatten finns den längs hela västkusten ned till Öresund. Under L.A. Jägerskiölds undersökningar av bottenfauna längs svenska västkusten 1921-1938, påträffades arten vid 32 lokaler längs hela kusten. Under senare år tycks arten ha blivit mer ovanlig, framförallt i Kattegatt, varifrån det föreligger enstaka fynd från 1970-talet. Ett fynd gjordes dock i Öresundsområdet 2004. Arten påträffades vid tre lokaler i Kosterområdet under Kosterhavsinventeringen 2006. Under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009 gjordes sju fynd, varav fyra i norra Kattegatt och tre i djupare utsjöområden i Skagerrak. Ytterligare ett fynd gjordes i det djupa och kuperade Brattenområdet 2012 under Pockmarksinventeringen,
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Ampharetidae - guldgrävarmaskar 
  • Släkte
    Ampharete  
  • Art
    Ampharete octocirrata(M. Sars, 1835)
    Synonymer
    Sabella octocirrata M. Sars, 1835
    Heterobranchus speciosus Wagner, 1885
    Sabellides octocirrata (M. Sars, 1835)

A. octocirrata är en rörlevande depositionsätare som lever på mjukbottnar som kan vara lera, sand eller blandbottnar på djup ned till 500 meters djup. I våra vatten har den påträffats från 20 till 390 meter. Den äter fina partiklar som fallit ned på bottnen. Röret är mer eller mindre nedgrävt, medan huvudet når upp till bottenytan så att tentaklerna kan sträckas ut för att samla in föda. Troligen är den skildkönad. I övrigt är artens ekologi dåligt känd.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten är troligen sårbar då den har minskat i förekomst och utbredning i svenska vatten.
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Etymologi: Ampharete var en kvinnlig gestalt i grekisk mytologi; octocirrata, Lat. ”hon som har åtta tunna lockar”, vilket syftar på de åtta gälarna.

Sabellides (ogiligt släktnamn); liknar Sabella (polychaetsläkte), fr. -ides, Lat. ”liknar”.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Holthe, T. 1986. Polychaeta Terebellomorpha. Marine Invertebrates of Scandinavia 7. Universitetsforlaget, Oslo. 194 pp.

Jirkov, I.A. & Leontovich, M.K. 2013. Identification keys for Terebellomorpha (Polychaeta) of the eastern Atlantic and the North Polar Basin. Invertebrate Zoology 10(2): 217-243.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Kirkegaard, J.B. 1996 Havbørsteorme. II. Sedentaria. Danmarks fauna 86: 1-451.

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Ampharetidae - guldgrävarmaskar 
  • Släkte
    Ampharete  
  • Art
    Ampharete octocirrata, (M. Sars, 1835)
    Synonymer
    Sabella octocirrata M. Sars, 1835
    Heterobranchus speciosus Wagner, 1885
    Sabellides octocirrata (M. Sars, 1835)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.