Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Sosane wireni

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Sosane wireni
  Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten rörlevande havsborstmask med en lång, slank cylindrisk framkropp och en slank bakkropp som är koniskt avsmalnande baktill. Kroppsfärgen är ljusbrun till rödbrun, kroppslängden upp till 10 mm. Vid ”nacken” bakom huvudet sitter åtta långa, fingerformade gälar.

Huvudpartiet består av ett prostomium och ett peristomium, varav det senare omsluter munöppningen. Prostomiet bildar en slät, framåtriktad huv över munnen och den främre nederdelen av peristomiet. Det finns inga ögon. Under prostomiet, vid munöppningen, finns många tunna muntentakler som är mycket tänjbara och som kan sträckas ut för att samla in mat. Tentaklerna kan dras in helt i munnen. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Längs munnens undersida bildar peristomiet en bred läpp. Peristomiet är baktill sammansmält med kroppsegment I-III. Hos många andra arter av guldgrävarmaskar, familjen Ampharetidae, så finns ett par framåtriktade grävborst på ryggsidan av segment III, men sådana saknas hos S. wireni. Strax bakom huvudet, på ryggsidan, sitter en tvärgående rad med åtta långa gälar i två brett åtskilda grupper med fyra gälar i vardera, samt med ett mellanrum mitt på ryggsidan. Tre gälar i varje grupp sitter i en rak tvärgående rad, men den fjärde gälen sitter bakom den yttersta av de tre. Gälarna är basalt förenade framtill med ett lågt membran. Gälarna är kraftiga och fingerformade, men jämnt avsmalnande och spetsiga i toppen.

Själva kroppen är tydligt uppdelad i en framkropp (thorax) med hårformiga ryggborst och platta bukborst, samt en bakkropp (abdomen), som har bukborst och små rudimentära ryggborst. Totalt har hela kroppen 26 borstbärande segment. Framkroppen har ryggborst på 15 segment och men saknar bukborst på de tre första segmenten (IV-VI), så den har bukborst på 12 framkroppssegment. Bakkroppen har bukborst på 11 segment.
Borsten sitter på enkla parapodier som låga upphöjningar. De parapodier som bär ryggborsten, sk notopodier, är rundade, medan de som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av plattade vertikala åsar. Ryggborsten är hårformiga med en bred längsgående list. Bukborsten på framkroppen har två rader med fem till sex tänder i varje rad, medan bukborsten på bakkroppen har tre rader med upp till tio tänder i varje rad. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. På segment 13 (XIII) på framkroppen är notopodierna förskjutna uppåt på ryggsidan och formar två åsar som nästan möts mitt på ryggsidan. Varje ås bär på en rad med långa borst som i spetsen är pensellikt fint förgrenade. De innersta av borsten korsar varandra.
Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen, har två korta och koniska papiller som sitter på sidorna.
Röret är smalt och tunnväggigt och består av lera med inkrusterade partiklar, som sand och skalrester.

Denna art är väldigt lik Sosane sulcata men kan skiljas från den genom att S. wireni saknar paléer.
Utbredning
Länsvis förekomst för Sosane wireni Observationer i  Sverige för Sosane wireni
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en vid utbredning längs bägge sidor av de nordligaste delarna av Atlanten. På den östra sidan är arten känd från fåtal fynd i Skandinavien, från norra Jylland och svenska delen av Skagerrak, och vidare längs norska kusten upp till finnmarken vid Barents hav. Från den västra sidan av Atlanten är arten rapporterad från New England, USA (typlokal för den ogiltiga synonymen Sosanella apalea Hartmann, 1965) och från sydvästra Grönland.
I svenska vatten är arten känd från Gullmaren och Kosterområdet. Under L.A. Jägerskiölds undersökningar av marin bottenfauna vid svenska västkusten 1921-1938 gjordes fynd från fem lokaler i Kosterfjorden samt Säckenområdet vid gränsen till Norge. Vid Arvid Molanders undersökningar av bottenfauna i Gullmarsområdet på 1920-talet gjordes fynd av arten vid tre lokaler.Vid det marina miljöövervakningsprogrammet, har arten påträffats totalt fyra gånger vid två stationer i Gullmaren, varav den ena 2005 och 2011 på 34 m djup vid Hagar i yttre delen av Gullmaren, samt den andra 2007 och 2010 på 118 m djup vid Alsbäck i mellersta Gullmaren. Inga fynd gjordes under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 eller Kosterhavsinventeringen 2006. Arten verkar således ha en liten men permanent förekomst i Gullmaren, men har minskat i Kosterområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten ingår i en familj småvuxna mjukbottenlevande havsborstmaskar, vilka är depositionsätare och bygger sköra lerrör som de lever i. I närområdet förekommer arten längs norska kusten från Kristiansand upp till Varangerfjorden. I svenska vatten känd från Gullmaren och Kosterområdet. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporteras arten från 5 stationer i Kosterområdet, Molander från tre lokaler i Gullmaren 1928. Senast rapporterad från Alsbäck, Gullmaren 2007. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
S. wireni är en rörlevande depositionsätare som lever på mjuka blandbottnar, ned till 500 meters djup. I svenska vatten har den påträffats från 30 till 390 meter. Den äter fina partiklar som fallit ned på bottnen. Röret är mer eller mindre nedgrävt, medan huvudet når upp till bottenytan så att tentaklerna kan sträckas ut för att samla in föda. Troligen är den skildkönad. I övrigt är artens ekologi mycket dåligt känd.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Terebellida, Familj Ampharetidae (guldgrävarmaskar), Släkte Sosane, Art Sosane wireni (Hessle, 1917) Synonymer Sosane wireni (Hessle, 1917), Sosanopsis wireni Hessle, 1917, Sosane wireni (Hessle, 1917)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten ingår i en familj småvuxna mjukbottenlevande havsborstmaskar, vilka är depositionsätare och bygger sköra lerrör som de lever i. I närområdet förekommer arten längs norska kusten från Kristiansand upp till Varangerfjorden. I svenska vatten känd från Gullmaren och Kosterområdet. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporteras arten från 5 stationer i Kosterområdet, Molander från tre lokaler i Gullmaren 1928. Senast rapporterad från Alsbäck, Gullmaren 2007. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten rörlevande havsborstmask med en lång, slank cylindrisk framkropp och en slank bakkropp som är koniskt avsmalnande baktill. Kroppsfärgen är ljusbrun till rödbrun, kroppslängden upp till 10 mm. Vid ”nacken” bakom huvudet sitter åtta långa, fingerformade gälar.

Huvudpartiet består av ett prostomium och ett peristomium, varav det senare omsluter munöppningen. Prostomiet bildar en slät, framåtriktad huv över munnen och den främre nederdelen av peristomiet. Det finns inga ögon. Under prostomiet, vid munöppningen, finns många tunna muntentakler som är mycket tänjbara och som kan sträckas ut för att samla in mat. Tentaklerna kan dras in helt i munnen. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Längs munnens undersida bildar peristomiet en bred läpp. Peristomiet är baktill sammansmält med kroppsegment I-III. Hos många andra arter av guldgrävarmaskar, familjen Ampharetidae, så finns ett par framåtriktade grävborst på ryggsidan av segment III, men sådana saknas hos S. wireni. Strax bakom huvudet, på ryggsidan, sitter en tvärgående rad med åtta långa gälar i två brett åtskilda grupper med fyra gälar i vardera, samt med ett mellanrum mitt på ryggsidan. Tre gälar i varje grupp sitter i en rak tvärgående rad, men den fjärde gälen sitter bakom den yttersta av de tre. Gälarna är basalt förenade framtill med ett lågt membran. Gälarna är kraftiga och fingerformade, men jämnt avsmalnande och spetsiga i toppen.

Själva kroppen är tydligt uppdelad i en framkropp (thorax) med hårformiga ryggborst och platta bukborst, samt en bakkropp (abdomen), som har bukborst och små rudimentära ryggborst. Totalt har hela kroppen 26 borstbärande segment. Framkroppen har ryggborst på 15 segment och men saknar bukborst på de tre första segmenten (IV-VI), så den har bukborst på 12 framkroppssegment. Bakkroppen har bukborst på 11 segment.
Borsten sitter på enkla parapodier som låga upphöjningar. De parapodier som bär ryggborsten, sk notopodier, är rundade, medan de som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av plattade vertikala åsar. Ryggborsten är hårformiga med en bred längsgående list. Bukborsten på framkroppen har två rader med fem till sex tänder i varje rad, medan bukborsten på bakkroppen har tre rader med upp till tio tänder i varje rad. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. På segment 13 (XIII) på framkroppen är notopodierna förskjutna uppåt på ryggsidan och formar två åsar som nästan möts mitt på ryggsidan. Varje ås bär på en rad med långa borst som i spetsen är pensellikt fint förgrenade. De innersta av borsten korsar varandra.
Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen, har två korta och koniska papiller som sitter på sidorna.
Röret är smalt och tunnväggigt och består av lera med inkrusterade partiklar, som sand och skalrester.

Denna art är väldigt lik Sosane sulcata men kan skiljas från den genom att S. wireni saknar paléer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Sosane wireni

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Sosane wireni

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en vid utbredning längs bägge sidor av de nordligaste delarna av Atlanten. På den östra sidan är arten känd från fåtal fynd i Skandinavien, från norra Jylland och svenska delen av Skagerrak, och vidare längs norska kusten upp till finnmarken vid Barents hav. Från den västra sidan av Atlanten är arten rapporterad från New England, USA (typlokal för den ogiltiga synonymen Sosanella apalea Hartmann, 1965) och från sydvästra Grönland.
I svenska vatten är arten känd från Gullmaren och Kosterområdet. Under L.A. Jägerskiölds undersökningar av marin bottenfauna vid svenska västkusten 1921-1938 gjordes fynd från fem lokaler i Kosterfjorden samt Säckenområdet vid gränsen till Norge. Vid Arvid Molanders undersökningar av bottenfauna i Gullmarsområdet på 1920-talet gjordes fynd av arten vid tre lokaler.Vid det marina miljöövervakningsprogrammet, har arten påträffats totalt fyra gånger vid två stationer i Gullmaren, varav den ena 2005 och 2011 på 34 m djup vid Hagar i yttre delen av Gullmaren, samt den andra 2007 och 2010 på 118 m djup vid Alsbäck i mellersta Gullmaren. Inga fynd gjordes under Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 eller Kosterhavsinventeringen 2006. Arten verkar således ha en liten men permanent förekomst i Gullmaren, men har minskat i Kosterområdet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Ampharetidae - guldgrävarmaskar 
  • Släkte
    Sosane  
  • Art
    Sosane wireni(Hessle, 1917)
    Synonymer
    Sosane wireni (Hessle, 1917)
    Sosanopsis wireni Hessle, 1917
    Sosane wireni (Hessle, 1917)

S. wireni är en rörlevande depositionsätare som lever på mjuka blandbottnar, ned till 500 meters djup. I svenska vatten har den påträffats från 30 till 390 meter. Den äter fina partiklar som fallit ned på bottnen. Röret är mer eller mindre nedgrävt, medan huvudet når upp till bottenytan så att tentaklerna kan sträckas ut för att samla in föda. Troligen är den skildkönad. I övrigt är artens ekologi mycket dåligt känd.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten kan vara sårbar då den har en mycket begränsad förekomst i svenska vatten, och då den hos oss lever i den sydligaste delen av sitt utbredningsområde längs östra sidan av nordatlanten, så kan den påverkas negativt av klimatförändringar.
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs. Artens nutida fyndlokaler i svenska vatten bör om möjligt skyddas från aktiviteter som förstör havsbotten eller rör upp mycket sediment.
Etymologi: Sosane är en äldre hebreisk kortform av Susannah, som betyder graciös lilja. Det passar bra som liknelse för maskens slanka kroppsform och dess långa gälar. wireni är efter Axel Wirén (1860-1925) som var professor i zoologi i Uppsala. Christian Hessle gjorde sin doktorandtid i Uppsala under den tid då Wirén var aktiv där.

Sosanopsis (ogiltigt släktnamn); -opsis, Lat ”liknar Sosane

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hessle, Christian 1917. Zur Kenntnis der terebellomorphen Polychaeten. Zoologiska bidrag från Uppsala, 5: 39-258.

Hilbig, Brigitte 2000. Family Ampharetidae Malmgren, 1867. pages 169-230. In: Blake, James A.; Hilbig, Brigitte; and Scott, Paul Valentich. Taxonomic Atlas of the Benthic Fauna of the Santa Maria Basin and Western Santa Barbara Channel. 7 - The Annelida Part 4. Polychaeta: Fabelligeridae to Sternaspidae. Santa Barbara Museum of Natural History. Santa Barbara

Holthe, T. 1986. Polychaeta Terebellomorpha. Marine Invertebrates of Scandinavia 7. Universitetsforlaget, Oslo. 194 pp.

Jirkov, I.A. & Leontovich, M.K. 2013. Identification keys for Terebellomorpha (Polychaeta) of the eastern Atlantic and the North Polar Basin. Invertebrate Zoology 10(2): 217-243.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Kirkegaard, J.B. 1996 Havbørsteorme. II. Sedentaria. Danmarks fauna 86: 1-451.

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Ampharetidae - guldgrävarmaskar 
  • Släkte
    Sosane  
  • Art
    Sosane wireni, (Hessle, 1917)
    Synonymer
    Sosane wireni (Hessle, 1917)
    Sosanopsis wireni Hessle, 1917
    Sosane wireni (Hessle, 1917)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.