Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Octobranchus floriceps

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Octobranchus floriceps
  Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten rörlevande havsborstmask med en cylindrisk framkropp och en lång slank bakkropp. Framkroppens främre segment är tydligt större och vidare än resten av kroppen. På huvudet sitter ett stort antal tentakler i ett knippe, och på ryggsidan bakom huvudet sitter fyra par olikformade gälar. Kroppslängden är upp till 36 mm, med upp till 83 kroppssegment. Kroppsfärgen i levande tillstånd är ljust gulvit, med bruna ögonfläckar och genomskinliga tentakler.

Huvudet består av ett prostomium som är sammansmält med peristomium och med delar av kroppssegment I och II. Ett stort antal muntentakler sitter på en halvcirkelformad ås på ovansidan av en tjock och utskjutande överläpp. Underläppen är inte alls lika framträdande, men på buksidan går den ut i en liten, tvågrenad spets. Tentaklerna är av två typer, dels korta och klubbformade, dels stora och långa tentakler med plattat spjutformad distalt parti som har en fåra på ena sidan. Tentaklerna kan sträckas ut mycket långt, särskilt de med plattad ytterände. På huvudet bakom tentaklerna finns 6-8 bruna ögonfläckar. Kroppssegment II är reducerat på buksidan, med ett par små rundade flikar nedertill på sidorna. Segmenten III och IV har stora framåtriktade sidoflikar, som är sammanväxta på buksidan så de bildar två kragar. Sidoflikarna på segment III har åsar med flimmerhår på både insidan och utsidan, medan de på segment IV endast har sådana åsar på insidan. Kroppssegment V har smala sidoflikar. På ryggsidan av segment II sitter ett par tjocka, fingerformade gälar. På ryggsidan av segment III och IV sitter tre par bladformiga gälar med en fingerformig spets.

Framkroppen har inga körteldynor på buksidan. Framkroppen består av 17 segment, varav det första, kroppssegment III, saknar borst. Ryggparapodierna är relativt långa och uppåtriktade. Ryggborsten är raka och släta. Segment IV har parapodie på ryggsidan med ett knippe ryggborst, men detta är tydligt mindre än på åtföljande segment. Bukborst finns från segment VII. Parapodierna som bär bukborsten är i form av plattade åsar med bukborst i enkla vertikala rader. Bukborsten är mycket små och har mycket små krokformiga tänder. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. Bukborsten på framkroppen har långa skaft, medan de på bakkroppen saknar skaft. Den lilla bakänden som omger analöppningen, det så kallade pygidiet, har fem rundade lober samt på buksidan ett par bakåtriktade trådformiga analcirrer. Rörets utformning är inte känd, men det är troligen tunt och bräckligt.

Viss förväxlingsrisk finns med arter inom släktet Trichobranchus, men hos dem är alla gälarna tråd- eller fingerformiga, utan förgreningar eller utskott.
Utbredning
Länsvis förekomst för Octobranchus floriceps Observationer i  Sverige för Octobranchus floriceps
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
O. floriceps är känd från norska rännan i Skagerrak och norra Nordsjön, samt finns vidare längs norska kusten upp till Finnmark i Nordnorge. Arten är tagen från djuprännan i Kosterfjorden vid ett tillfälle under 2000-talet, vilket utgör det första och hittills enda kända svenska fyndet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten ingår i en artrik familj av tämligen korta och satta havsborstmaskar, vilka karakteriseras av en yvig tentakelkrona, ofta vackert färgad. De är depositionsätare och saknar proboscis. Rörbyggare. Arten är närmast känd från norra Nordsjön, samt längs norska kusten från Stavanger till Möre. Därtill fynd från norska rännan. I svenska vatten nyligen rapporterad från Kosterområdet, vilket utgör det första sentida fyndet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
O. floriceps är en selektiv depositionsätare som lever på mjukbottnar med mycket fin sand eller silt, på djup mellan 140 och 400 meter. Muntentaklerna kan sträckas ut mycket långt och nå ett relativt stort område av bottenytan för födosök. Organiskt material och plankton insamlas med tentaklernas flimmerhår. Artens ekologi och fortplantning är mycket dåligt känd, men den är troligen skildkönad och har ett frisimmande larvstadium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Terebellida, Familj Terebellidae (rastamaskar), Släkte Octobranchus, Art Octobranchus floriceps Kingston & Mackie, 1980 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten ingår i en artrik familj av tämligen korta och satta havsborstmaskar, vilka karakteriseras av en yvig tentakelkrona, ofta vackert färgad. De är depositionsätare och saknar proboscis. Rörbyggare. Arten är närmast känd från norra Nordsjön, samt längs norska kusten från Stavanger till Möre. Därtill fynd från norska rännan. I svenska vatten nyligen rapporterad från Kosterområdet, vilket utgör det första sentida fyndet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten rörlevande havsborstmask med en cylindrisk framkropp och en lång slank bakkropp. Framkroppens främre segment är tydligt större och vidare än resten av kroppen. På huvudet sitter ett stort antal tentakler i ett knippe, och på ryggsidan bakom huvudet sitter fyra par olikformade gälar. Kroppslängden är upp till 36 mm, med upp till 83 kroppssegment. Kroppsfärgen i levande tillstånd är ljust gulvit, med bruna ögonfläckar och genomskinliga tentakler.

Huvudet består av ett prostomium som är sammansmält med peristomium och med delar av kroppssegment I och II. Ett stort antal muntentakler sitter på en halvcirkelformad ås på ovansidan av en tjock och utskjutande överläpp. Underläppen är inte alls lika framträdande, men på buksidan går den ut i en liten, tvågrenad spets. Tentaklerna är av två typer, dels korta och klubbformade, dels stora och långa tentakler med plattat spjutformad distalt parti som har en fåra på ena sidan. Tentaklerna kan sträckas ut mycket långt, särskilt de med plattad ytterände. På huvudet bakom tentaklerna finns 6-8 bruna ögonfläckar. Kroppssegment II är reducerat på buksidan, med ett par små rundade flikar nedertill på sidorna. Segmenten III och IV har stora framåtriktade sidoflikar, som är sammanväxta på buksidan så de bildar två kragar. Sidoflikarna på segment III har åsar med flimmerhår på både insidan och utsidan, medan de på segment IV endast har sådana åsar på insidan. Kroppssegment V har smala sidoflikar. På ryggsidan av segment II sitter ett par tjocka, fingerformade gälar. På ryggsidan av segment III och IV sitter tre par bladformiga gälar med en fingerformig spets.

Framkroppen har inga körteldynor på buksidan. Framkroppen består av 17 segment, varav det första, kroppssegment III, saknar borst. Ryggparapodierna är relativt långa och uppåtriktade. Ryggborsten är raka och släta. Segment IV har parapodie på ryggsidan med ett knippe ryggborst, men detta är tydligt mindre än på åtföljande segment. Bukborst finns från segment VII. Parapodierna som bär bukborsten är i form av plattade åsar med bukborst i enkla vertikala rader. Bukborsten är mycket små och har mycket små krokformiga tänder. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. Bukborsten på framkroppen har långa skaft, medan de på bakkroppen saknar skaft. Den lilla bakänden som omger analöppningen, det så kallade pygidiet, har fem rundade lober samt på buksidan ett par bakåtriktade trådformiga analcirrer. Rörets utformning är inte känd, men det är troligen tunt och bräckligt.

Viss förväxlingsrisk finns med arter inom släktet Trichobranchus, men hos dem är alla gälarna tråd- eller fingerformiga, utan förgreningar eller utskott.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Octobranchus floriceps

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Octobranchus floriceps

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



O. floriceps är känd från norska rännan i Skagerrak och norra Nordsjön, samt finns vidare längs norska kusten upp till Finnmark i Nordnorge. Arten är tagen från djuprännan i Kosterfjorden vid ett tillfälle under 2000-talet, vilket utgör det första och hittills enda kända svenska fyndet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Terebellidae - rastamaskar 
  • Underfamilj
    Trichobranchinae - guldborstmaskar 
  • Släkte
    Octobranchus  
  • Art
    Octobranchus floricepsKingston & Mackie, 1980

O. floriceps är en selektiv depositionsätare som lever på mjukbottnar med mycket fin sand eller silt, på djup mellan 140 och 400 meter. Muntentaklerna kan sträckas ut mycket långt och nå ett relativt stort område av bottenytan för födosök. Organiskt material och plankton insamlas med tentaklernas flimmerhår. Artens ekologi och fortplantning är mycket dåligt känd, men den är troligen skildkönad och har ett frisimmande larvstadium.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det är högst tveksamt om arten har en stabil förekomst i svenska vatten, då endast ett fynd har gjorts. Enstaka individer eller mycket små populationer kan slås ut av slumpmässiga faktorer. Arten lever i svenska vatten på sydgränsen av sitt utbredningsområde och kan därför troligen påverkas negativt av ökade vattentemperaturer.
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Etymologi: Octobranchus, Lat. ”den som har åtta gälar”; floriceps, Lat. ”den blomsterhuvade”, vilket syftar på gälarnas form, vilken kan liknas vid blommors kronblad.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Holthe, T. 1986. Polychaeta Terebellomorpha. Marine Invertebrates of Scandinavia 7. Universitetsforlaget, Oslo. 194 pp.

Jirkov, I.A. & Leontovich, M.K. 2013. Identification keys for Terebellomorpha (Polychaeta) of the eastern Atlantic and the North Polar Basin. Invertebrate Zoology 10(2): 217-243.

Kingston, P.F. & Mackie, A.S.Y. 1980. Octobranchus floriceps sp. nov. (Polychaeta: Trichobranchidae) from the northern North Sea with a re-examination of O. antarcticus Monro. Sarsia, 65: 249-254.

Kirkegaard, J.B. 1996 Havbørsteorme. II. Sedentaria. Danmarks fauna 86: 1-451.

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World polychaeta database, 2016. http://www.marinespecies.org/polychaeta

World register of marine species. 2015. www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Terebellidae - rastamaskar 
  • Underfamilj
    Trichobranchinae - guldborstmaskar 
  • Släkte
    Octobranchus  
  • Art
    Octobranchus floriceps, Kingston & Mackie, 1980
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.