Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pista maculata

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Pista maculata
  Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rörlevande havsborstmask med en kort cylindrisk framkropp och en lång, cylindrisk och slank bakkropp. På huvudet sitter ett stort antal tentakler i ett knippe. Kroppslängden är upp till 15 cm, med upp till 120 kroppssegment. Kroppsfärgen i levande tillstånd är gul till rödaktig, med bruna fläckar eller band på ryggsidan, samt med röda gälar. Muntentaklerna är röda med fina prickar.

Huvudet består av ett prostomium som är sammansmält med peristomium och delar av kroppsegment I och II. Små punktögon finns på huvudets ovansida. De talrika muntentaklerna sitter på en uppvikt ås ovan munnen. Tentaklerna är tunna och i den yttre delen aningen plattade, med en längsgående fåra på ena sidan. Denna fåra är försedd med flimmerhår. Tentaklerna är tänjbara och kan sträckas ut, men de kan inte dras in i munnen. Från tentakelåsens framkant löper en framåtriktad flik. Denna läpp är kort och med rak framkant och nedvikta sidor, likt en plutande överläpp. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Kroppssegment I och II är sammansmälta på huvudet undersida och formar en bred underläpp som har triangulära lober på sidorna. På ryggsidan av segment II sitter ett par trädlika gälar, vilka är starkt förgrenade och har en kort och kraftig stam.

Kroppen är uppdelad i en framkropp (thorax) och en bakkropp (abdomen), som båda har rygg- och bukborst. Framkroppen består av 16 borstbärande segment. På var sida av kroppssegment III finns en stor halvcirkelformad flik som är framåtriktad. Breda körteldynor sitter mediant på buksidan av 14-15 segment på framkroppens framparti.
Kroppssegment IV är det första borstbärande segmentet, men har bara ryggborst. Bukborsten börjar på segment V. Parapodierna på ryggsidan, sk notopodier, är cylindriska. Ryggborsten är långa och raka, samt släta på kanten. Parapodierna som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av plattade åsar. På framkroppen är dessa åsar dubbelt så långa som på bakkroppen. På dessa åsar sitter bukborsten i vertikala enkelrader, fast i dubbla rader på segment XI till XVIII. Bukborsten är små, med mycket små krokformiga tänder som är riktade bakåt. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. På framkroppen har bukborsten korta skaft, vilket saknas på bakkroppen. Nefridiepapiller (urinöppningar) finns på kroppssegment VI och VII. Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen har en krans av 6-12 korta men relativt kraftiga utskott. Röret är oregelbundet böjt och består av ett tunt lager stelnat, utsöndrat slem med inkrusterade små och stora sandkorn, samt enstaka växtfragment eller skalrester.

Arten kan förväxlas med de andra arterna inom släktet Pista i svenska vatten; P. cristata, P.mediterranea (syn. P. malmgreni) och P. (Pistella) lornensis, vilka skiljer sig från P. maculata bland annat i detaljer på bukborst, ryggborst och gälar. Molekylära data tyder på att åtminstone de två förstnämnda arterna kan utgöra artkomplex.
Utbredning
Länsvis förekomst för Pista maculata Observationer i  Sverige för Pista maculata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en mycket vid utbredning i Nordatlanten och i Arktis. Närmast Sverige är den känd från västra och norra Jylland i Danmark samt i Oslofjorden i Norge, och vidare längs hela norska kusten. Vid L.A. Jägerskiölds undersökningar av marina evertebrater vid svenska västkusten 1921-1938 påträffades arten vid två lokaler i Singlefjord och Säcken, som ligger i nordligaste Kosterområdet. Inga kända fynd av arten har gjorts i svenska vatten sedan dess, vare sig i samband med miljöövervakningsprogrammet, Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 eller Kosterhavsinventeringen 2006 eller andra undersökningar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten ingår i en artrik familj av tämligen korta och satta havsborstmaskar, vilka karakteriseras av en yvig tentakelkrona, ofta vackert färgad. De är depositionsätare och saknar proboscis. Rörbyggare. Närmast känd från Helgoland Danmark (Hirtshals), samt längs norska kusten från Oslofjorden upp till Varanger. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporteras arten från två lokaler i Kosterområdet. Sedan dess föreligger såvitt är känt inga fynd av arten i svenska vatten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
P. maculata är en selektiv depositionsätare som lever på mjukbottnar med sand eller skalblandad sand, eller bland alger på stenar och klippor, från strandzonen ned till 1000 meters djup. I svenska vatten har den påträffats från 40 till 93 meters djup. Artens ekologi är mycket dåligt känd. Generellt för rastamaskar, eller terebellider, gäller att röret ligger fritt på botten, eller är fästat till sten och alger för arter som lever i algbältet eller strandzonen. Muntentaklerna kan sträckas ut långt eller krypa över bottnen med den fårade sidans flimmerhår. På så vis kan det stora antalet tentakler täcka ett relativt stort område av bottenytan. Organiskt material och plankton transporteras med tentaklernas flimmerhår till munnen. Artens fortplantning är okänd men likt andra terebellider är den troligen skildkönad och har ett frisimmande larvstadium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Terebellida, Familj Terebellidae (rastamaskar), Släkte Pista, Art Pista maculata (Dalyell, 1853) Synonymer Pista maculata (Dalyell, 1853), Terebella maculata Dalyell, 1853, Scione lobata Malmgren, 1866, Melinella macduffi McIntosh, 1914, Axionice maculata (Dalyell, 1853)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten ingår i en artrik familj av tämligen korta och satta havsborstmaskar, vilka karakteriseras av en yvig tentakelkrona, ofta vackert färgad. De är depositionsätare och saknar proboscis. Rörbyggare. Närmast känd från Helgoland Danmark (Hirtshals), samt längs norska kusten från Oslofjorden upp till Varanger. I Jägerskiölds undersökningar (1921-38) rapporteras arten från två lokaler i Kosterområdet. Sedan dess föreligger såvitt är känt inga fynd av arten i svenska vatten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En rörlevande havsborstmask med en kort cylindrisk framkropp och en lång, cylindrisk och slank bakkropp. På huvudet sitter ett stort antal tentakler i ett knippe. Kroppslängden är upp till 15 cm, med upp till 120 kroppssegment. Kroppsfärgen i levande tillstånd är gul till rödaktig, med bruna fläckar eller band på ryggsidan, samt med röda gälar. Muntentaklerna är röda med fina prickar.

Huvudet består av ett prostomium som är sammansmält med peristomium och delar av kroppsegment I och II. Små punktögon finns på huvudets ovansida. De talrika muntentaklerna sitter på en uppvikt ås ovan munnen. Tentaklerna är tunna och i den yttre delen aningen plattade, med en längsgående fåra på ena sidan. Denna fåra är försedd med flimmerhår. Tentaklerna är tänjbara och kan sträckas ut, men de kan inte dras in i munnen. Från tentakelåsens framkant löper en framåtriktad flik. Denna läpp är kort och med rak framkant och nedvikta sidor, likt en plutande överläpp. Det finns inga kitiniserade käkar i svalget. Kroppssegment I och II är sammansmälta på huvudet undersida och formar en bred underläpp som har triangulära lober på sidorna. På ryggsidan av segment II sitter ett par trädlika gälar, vilka är starkt förgrenade och har en kort och kraftig stam.

Kroppen är uppdelad i en framkropp (thorax) och en bakkropp (abdomen), som båda har rygg- och bukborst. Framkroppen består av 16 borstbärande segment. På var sida av kroppssegment III finns en stor halvcirkelformad flik som är framåtriktad. Breda körteldynor sitter mediant på buksidan av 14-15 segment på framkroppens framparti.
Kroppssegment IV är det första borstbärande segmentet, men har bara ryggborst. Bukborsten börjar på segment V. Parapodierna på ryggsidan, sk notopodier, är cylindriska. Ryggborsten är långa och raka, samt släta på kanten. Parapodierna som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av plattade åsar. På framkroppen är dessa åsar dubbelt så långa som på bakkroppen. På dessa åsar sitter bukborsten i vertikala enkelrader, fast i dubbla rader på segment XI till XVIII. Bukborsten är små, med mycket små krokformiga tänder som är riktade bakåt. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. På framkroppen har bukborsten korta skaft, vilket saknas på bakkroppen. Nefridiepapiller (urinöppningar) finns på kroppssegment VI och VII. Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen har en krans av 6-12 korta men relativt kraftiga utskott. Röret är oregelbundet böjt och består av ett tunt lager stelnat, utsöndrat slem med inkrusterade små och stora sandkorn, samt enstaka växtfragment eller skalrester.

Arten kan förväxlas med de andra arterna inom släktet Pista i svenska vatten; P. cristata, P.mediterranea (syn. P. malmgreni) och P. (Pistella) lornensis, vilka skiljer sig från P. maculata bland annat i detaljer på bukborst, ryggborst och gälar. Molekylära data tyder på att åtminstone de två förstnämnda arterna kan utgöra artkomplex.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pista maculata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pista maculata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en mycket vid utbredning i Nordatlanten och i Arktis. Närmast Sverige är den känd från västra och norra Jylland i Danmark samt i Oslofjorden i Norge, och vidare längs hela norska kusten. Vid L.A. Jägerskiölds undersökningar av marina evertebrater vid svenska västkusten 1921-1938 påträffades arten vid två lokaler i Singlefjord och Säcken, som ligger i nordligaste Kosterområdet. Inga kända fynd av arten har gjorts i svenska vatten sedan dess, vare sig i samband med miljöövervakningsprogrammet, Svenska Artprojektets marina inventering 2006-2009 eller Kosterhavsinventeringen 2006 eller andra undersökningar.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Terebellidae - rastamaskar 
  • Underfamilj
    Terebellinae  
  • Släkte
    Pista  
  • Art
    Pista maculata(Dalyell, 1853)
    Synonymer
    Pista maculata (Dalyell, 1853)
    Terebella maculata Dalyell, 1853
    Scione lobata Malmgren, 1866
    Melinella macduffi McIntosh, 1914
    Axionice maculata (Dalyell, 1853)

P. maculata är en selektiv depositionsätare som lever på mjukbottnar med sand eller skalblandad sand, eller bland alger på stenar och klippor, från strandzonen ned till 1000 meters djup. I svenska vatten har den påträffats från 40 till 93 meters djup. Artens ekologi är mycket dåligt känd. Generellt för rastamaskar, eller terebellider, gäller att röret ligger fritt på botten, eller är fästat till sten och alger för arter som lever i algbältet eller strandzonen. Muntentaklerna kan sträckas ut långt eller krypa över bottnen med den fårade sidans flimmerhår. På så vis kan det stora antalet tentakler täcka ett relativt stort område av bottenytan. Organiskt material och plankton transporteras med tentaklernas flimmerhår till munnen. Artens fortplantning är okänd men likt andra terebellider är den troligen skildkönad och har ett frisimmande larvstadium.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Det tveksamt om arten finns i svenska vatten, annat än som mycket sällsynt och tillfällig. Enstaka individer eller mycket små populationer kan slås ut av slumpmässiga faktorer.
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Etymologi: Pista, Gr. ”den äkta, genuina, trofasta”; maculata, Lat. ”den fläckiga, befläckade”, vilket syftar på fläckarna på ryggsidan. Släkt- och artnamnen kan verka motstridiga, men beror på att släktnamnet Pista infördes av A.J. Malmgren 1866 som en ersättning för det tidigare använda släktnamnet Idalia (Gr. ”den ädla”) för Axionice flexuosa (arktisk art, ej i Sverige), eftersom Idalia redan var upptaget av både en fjäril och en nakensnäcka.
Axionice (ogiltig kombination med maculata), Lat. ”den med skaftad klo”, vilket troligen syftar på att bukborsten på framkroppen har korta skaft.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Hessle, C. (1917). Zur Kenntnis der terebellomorphen Polychaeten. Zoologiska bidrag från Uppsala. 5: 39-258, plates I-V. BILD

Holthe, T. 1986. Polychaeta Terebellomorpha. Marine Invertebrates of Scandinavia 7. Universitetsforlaget, Oslo. 194 pp.

Jirkov, I.A. & Leontovich, M.K. 2013. Identification keys for Terebellomorpha (Polychaeta) of the eastern Atlantic and the North Polar Basin. Invertebrate Zoology 10(2): 217-243.

Jägerskiöld, L.A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Eds. Hubendick, B., Hyle, G. & Swärd, S. Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

Kirkegaard, J.B. 1996 Havbørsteorme. II. Sedentaria. Danmarks fauna 86: 1-451.

Malmgren, A. J. (1866). Nordiska Hafs-Annulater. Öfversigt af Kungliga Vetenskapsakademiens förhandlingar, Stockholm. 22(5): 355-410.

Marine species identification portal. http://species-identification.org.

World Polychaeta database, 2016. http://www.marinespecies.org/polychaeta

World register of marine species. 2016. http://www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Terebellidae - rastamaskar 
  • Underfamilj
    Terebellinae  
  • Släkte
    Pista  
  • Art
    Pista maculata, (Dalyell, 1853)
    Synonymer
    Pista maculata (Dalyell, 1853)
    Terebella maculata Dalyell, 1853
    Scione lobata Malmgren, 1866
    Melinella macduffi McIntosh, 1914
    Axionice maculata (Dalyell, 1853)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.