Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pista mediterranea

Organismgrupp Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar Pista mediterranea
  Ringmaskar och planarier, Havsborstmaskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En rörlevande havsborstmask med en kort cylindrisk framkropp och en lång avsmalnande bakkropp. På huvudet sitter ett stort antal tunna och relativt långa tentakler i ett knippe. Kroppslängden är upp till 8 cm, med upp till 150 kroppssegment. Kroppsfärgen är mörkröd med en svartlila skiftning på framkroppen och en bronsaktig ton på bakkroppen. Gälarna är rödaktiga med en lilafärgad ton medan tentaklerna är genomskinligt vitaktiga.

Huvudet består av ett prostomium som är sammansmält med peristomium och delar av kroppsegment I och II. Ögonfläckar saknas. De talrika muntentaklerna sitter på en ås ovan munnen. Tentaklerna är tunna och i den yttre delen aningen plattade, med en längsgående fåra på ena sidan. Denna fåra är försedd med flimmerhår. Tentaklerna är mycket tänjbara och kan sträckas ut. Från tentakelåsens framkant löper en brett avrundad överläpp. Under munnen finns en bred framträdande underläpp, med en inbuktning mitt på. Segment II, III och IV har framåtriktade sidoflikar, som är stora och tydliga men mindre på segment IV. På ryggsidan av segment II och III sitter två par gälar, varav en gäle ofta är outvecklad och mycket liten, så det finns oftast tre utvecklade gälar som är olika stora. Gälarna har karakteristisk form med lång kraftig stam som delar sig i en rikt förgrenad, rundad topp.

Kroppen är uppdelad i en framkropp (thorax) och en bakkropp (abdomen), som båda har rygg- och bukborst. Framkroppen består av 17 borstbärande segment (kroppssegment IV till XX). Breda körteldynor sitter mitt på buksidan på 17-20 segment på framkroppens framparti. Kroppssegment IV är det första borstbärande segmentet, men har bara ryggborst. Bukborsten börjar på segment V. Parapodierna på ryggsidan, sk notopodier, är små och cylindriska. Ryggborsten är långa och raka, med motställda sidolister på ytteränden. Parapodierna som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av plattade åsar. På framkroppen är dessa åsar mycket större än de på bakkroppen. På åsarna sitter bukborsten i vertikala enkelrader, fast i dubbla rader på segment XI till XX på framkroppen. Bukborsten är små, med mycket små krokformiga tänder som är riktade bakåt. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. På framkroppens främre segment har bukborsten långa skaft, vilket saknas på bukborsten på övriga segment. Pariga nefridiepapiller (urinöppningar) finns på kroppssegment VI och VII. Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen är något vågigt i bakkanten, men saknar utskott. Röret är relativt tjockt och består av stelnat, utsöndrat slem med inkorporerade sedimentpartiklar.

P. mediterranea är snarlik den längs hela västkusten allmänt förekommande arten Pista cristata, och kan skiljas från denna genom antalet gälar (P. cristata har 1-2 par gälar) och detaljer bl.a. på sidolober och bukborst. Båda arterna är dock relativt variabla och molekylära data tyder på att de kan utgöra artkomplex.
Utbredning
Länsvis förekomst för Pista mediterranea Observationer i  Sverige för Pista mediterranea
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Pista mediterranea är känd från Medelhavet och den europeiska atlantkusten och de Brittiska öarna, upp till Nordsjön och Skagerrak. Ett fynd i svenska vatten har rapporterats av ryska forskare (se Jirkov, 2001) under det numera ogiltiga namnet P. malmgreni. Troligen var fyndet från Kosterfjorden. Inga andra kända fynd av P. mediterranea har dock gjorts i svenska vatten, vare sig under miljöövervakningsprogrammet, Kosterhavs-inventeringen 2006 eller Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Arten kan dock vara förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten ingår i en artrik familj av tämligen korta och satta havsborstmaskar, vilka karakteriseras av en yvig tentakelkrona, ofta vackert färgad. De är depositionsätare och saknar proboscis. Rörbyggare. Arten är nybeskriven och har sin typlokal i svenska vatten. I övrigt känd från Irland och Medelhavet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
P. mediterranea är en selektiv depositionsätare som lever på blandade mjukbottnar. Röret står vertikalt i sedimentet och är ofta förankrat i bakänden till något fast, som en sten eller ett skal. Muntentaklerna kan sträckas ut långt och nå ett relativt stort område av bottenytan för födosök. Organiskt material och plankton insamlas med tentaklernas flimmerhår. Artens ekologi och fortplantning är mycket dåligt känd, men den är troligen skildkönad och har ett frisimmande larvstadium.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polychaeta (havsborstmaskar), Ordning Terebellida, Familj Terebellidae (rastamaskar), Släkte Pista, Art Pista mediterranea Gaillande, 1970 Synonymer Pista cristata sensu Malmgren, Pista malmgreni Saphronova, 1997

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten ingår i en artrik familj av tämligen korta och satta havsborstmaskar, vilka karakteriseras av en yvig tentakelkrona, ofta vackert färgad. De är depositionsätare och saknar proboscis. Rörbyggare. Arten är nybeskriven och har sin typlokal i svenska vatten. I övrigt känd från Irland och Medelhavet. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En rörlevande havsborstmask med en kort cylindrisk framkropp och en lång avsmalnande bakkropp. På huvudet sitter ett stort antal tunna och relativt långa tentakler i ett knippe. Kroppslängden är upp till 8 cm, med upp till 150 kroppssegment. Kroppsfärgen är mörkröd med en svartlila skiftning på framkroppen och en bronsaktig ton på bakkroppen. Gälarna är rödaktiga med en lilafärgad ton medan tentaklerna är genomskinligt vitaktiga.

Huvudet består av ett prostomium som är sammansmält med peristomium och delar av kroppsegment I och II. Ögonfläckar saknas. De talrika muntentaklerna sitter på en ås ovan munnen. Tentaklerna är tunna och i den yttre delen aningen plattade, med en längsgående fåra på ena sidan. Denna fåra är försedd med flimmerhår. Tentaklerna är mycket tänjbara och kan sträckas ut. Från tentakelåsens framkant löper en brett avrundad överläpp. Under munnen finns en bred framträdande underläpp, med en inbuktning mitt på. Segment II, III och IV har framåtriktade sidoflikar, som är stora och tydliga men mindre på segment IV. På ryggsidan av segment II och III sitter två par gälar, varav en gäle ofta är outvecklad och mycket liten, så det finns oftast tre utvecklade gälar som är olika stora. Gälarna har karakteristisk form med lång kraftig stam som delar sig i en rikt förgrenad, rundad topp.

Kroppen är uppdelad i en framkropp (thorax) och en bakkropp (abdomen), som båda har rygg- och bukborst. Framkroppen består av 17 borstbärande segment (kroppssegment IV till XX). Breda körteldynor sitter mitt på buksidan på 17-20 segment på framkroppens framparti. Kroppssegment IV är det första borstbärande segmentet, men har bara ryggborst. Bukborsten börjar på segment V. Parapodierna på ryggsidan, sk notopodier, är små och cylindriska. Ryggborsten är långa och raka, med motställda sidolister på ytteränden. Parapodierna som bär bukborsten, sk neuropodier, är i form av plattade åsar. På framkroppen är dessa åsar mycket större än de på bakkroppen. På åsarna sitter bukborsten i vertikala enkelrader, fast i dubbla rader på segment XI till XX på framkroppen. Bukborsten är små, med mycket små krokformiga tänder som är riktade bakåt. Denna typ av borst kallas uncini och de hjälper masken att förankra sig i röret. På framkroppens främre segment har bukborsten långa skaft, vilket saknas på bukborsten på övriga segment. Pariga nefridiepapiller (urinöppningar) finns på kroppssegment VI och VII. Den lilla bakänden (pygidiet) som omger analöppningen är något vågigt i bakkanten, men saknar utskott. Röret är relativt tjockt och består av stelnat, utsöndrat slem med inkorporerade sedimentpartiklar.

P. mediterranea är snarlik den längs hela västkusten allmänt förekommande arten Pista cristata, och kan skiljas från denna genom antalet gälar (P. cristata har 1-2 par gälar) och detaljer bl.a. på sidolober och bukborst. Båda arterna är dock relativt variabla och molekylära data tyder på att de kan utgöra artkomplex.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pista mediterranea

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pista mediterranea

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Pista mediterranea är känd från Medelhavet och den europeiska atlantkusten och de Brittiska öarna, upp till Nordsjön och Skagerrak. Ett fynd i svenska vatten har rapporterats av ryska forskare (se Jirkov, 2001) under det numera ogiltiga namnet P. malmgreni. Troligen var fyndet från Kosterfjorden. Inga andra kända fynd av P. mediterranea har dock gjorts i svenska vatten, vare sig under miljöövervakningsprogrammet, Kosterhavs-inventeringen 2006 eller Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Arten kan dock vara förbisedd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Terebellidae - rastamaskar 
  • Underfamilj
    Terebellinae  
  • Släkte
    Pista  
  • Art
    Pista mediterraneaGaillande, 1970
    Synonymer
    Pista cristata sensu Malmgren
    Pista malmgreni Saphronova, 1997

P. mediterranea är en selektiv depositionsätare som lever på blandade mjukbottnar. Röret står vertikalt i sedimentet och är ofta förankrat i bakänden till något fast, som en sten eller ett skal. Muntentaklerna kan sträckas ut långt och nå ett relativt stort område av bottenytan för födosök. Organiskt material och plankton insamlas med tentaklernas flimmerhår. Artens ekologi och fortplantning är mycket dåligt känd, men den är troligen skildkönad och har ett frisimmande larvstadium.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten är troligen sårbar då den verkar har en mycket begränsad förekomst i svenska vatten. Det är högst tveksamt om arten har en stabil population i svenska vatten, då endast ett fynd har gjorts. Enstaka individer eller mycket små populationer kan slås ut av slumpmässiga faktorer. Arten har nordgräns för sin utbredning i svenska vatten och kan gynnas av ökade vattentemperaturer.
I dagsläget är det inte klarlagt hur arten påverkas av trålfiske och miljöförändringar. Bättre underlag för skattning av status, populationsstorlek och tillväxtkapacitet behövs.
Etymologi: Pista, Gr. ”den äkta, genuina”; mediterranea, Lat. ”tillhörande medelhavet”, vilket syftar på att arten beskrevs från fynd tagna vid den franska medelhavskusten.

Gaillande, Daniel de 1970. Une polychete Terebellidae nouvelle des cotes de Provence. Pista mediterranea n. sp. Tethys, 2(2): 443-448.

Hansson, H. G. 2011. Marina sydskandinaviska ”evertebrater”. Webb-upplaga. http://loven.gu.se/digitalAssets/1480/1480031_hansson-2011.pdf

Jirkov, I.A. 2001. [Polychaeta of the Arctic Ocean] Polikhety severnogo Ledovitogo Okeana. Moskva, Yanus-K, 1-632

Jirkov, I.A. & Leontovich, M.K. 2013. Identification keys for Terebellomorpha (Polychaeta) of the eastern Atlantic and the North Polar Basin. Invertebrate Zoology 10(2): 217-243.

Karlsson, A., Berggren, M., Lundin, K. & Sundin, R. 2014. Svenska artprojektets marina inventering - slutrapport. ArtDatabanken rapporterar 16. Artdatabanken, SLU. Uppsala

World polychaeta database, 2016. http://www.marinespecies.org/polychaeta

World register of marine species. 2016. http://www.marinespecies.org.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Annelida - ringmaskar 
  • Klass
    Polychaeta - havsborstmaskar 
  • Underklass
    Canalipalpata  
  • Ordning
    Terebellida  
  • Underordning
    Terebelliformia  
  • Familj
    Terebellidae - rastamaskar 
  • Underfamilj
    Terebellinae  
  • Släkte
    Pista  
  • Art
    Pista mediterranea, Gaillande, 1970
    Synonymer
    Pista cristata sensu Malmgren
    Pista malmgreni Saphronova, 1997
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kennet Lundin 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.