Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kråkorangelav

Organismgrupp Lavar Caloplaca atroalba
Kråkorangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kråkorangelav är en skorplav med sprucket areolerad, ljusbrun-brungrå bål. Apothecier finns alltid och de har mörkbrun disk och brungrå kant. Varken disk eller apotheciekant är pruinösa. Sporerna har ett kort sporseptum, 1,5-3 µm långt. Arten påminner om sydlig kalkorangelav Pyrodesmia variabilis men denna art har pruinös disk och apotheciekant samt sporer med sporseptum över 3 µm långt.
Utbredning
Observationer i  Sverige för kråkorangelav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden är kråkorangelav bara känd från en plats, nära Djupadalens naturreservat i Västergötland. Där fann A. H. Magnusson arten redan 1938, men kollekten låg länge under ett annat namn tills den 1993 bestämdes om till C. atroalba av den amerikanske Caloplaca-experten C. Wetmore. Senare har det dock visat sig att det sannolikt är Caloplaca microstepposa, en morfologiskt mycket lik art som beskrevs 2016 (Frolov m.fl. 2016). Laven återfanns 2007 på en plats strax utanför reservatet (Arup 2011). Arten saknas i Danmark, Norge och Finland. Kråkorangelaven är känd från Kazakstan och Ryssland i Asien och från Bulgarien, Frankrike, Italien, Polen, Serbien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ukraina i Europa, utöver Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på exponerad ren kalksten. Trots att arten är knuten till kalksten verkar den inte förekomma på Öland och Gotland utan är bara känd från en lokal i Västergötland där några få exemplar återfanns på en liten yta 2007. Sällsynt i hela Europa. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (10-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-50). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Kråkorangelav är känd från torra-halvtorra inlandsområden i Asien och torra områden i Europa där den växer på solexponerad kalkförande sandsten, kalkklippor och stenskravel av kalksten, mer sällan på betong. Den förekommer på nivåer upp till 1000 m höjd över havet. Den aktuella svenska förekomsten är på en exponerad orsten av kalk. Trots eftersök har den dock inte hittats på Gotland eller Öland.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Caloplaca, Art Caloplaca atroalba (Tuck.) Zahlbr. - kråkorangelav Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på exponerad ren kalksten. Trots att arten är knuten till kalksten verkar den inte förekomma på Öland och Gotland utan är bara känd från en lokal i Västergötland där några få exemplar återfanns på en liten yta 2007. Sällsynt i hela Europa. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (10-75). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-50). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Kråkorangelav är en skorplav med sprucket areolerad, ljusbrun-brungrå bål. Apothecier finns alltid och de har mörkbrun disk och brungrå kant. Varken disk eller apotheciekant är pruinösa. Sporerna har ett kort sporseptum, 1,5-3 µm långt. Arten påminner om sydlig kalkorangelav Pyrodesmia variabilis men denna art har pruinös disk och apotheciekant samt sporer med sporseptum över 3 µm långt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för kråkorangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden är kråkorangelav bara känd från en plats, nära Djupadalens naturreservat i Västergötland. Där fann A. H. Magnusson arten redan 1938, men kollekten låg länge under ett annat namn tills den 1993 bestämdes om till C. atroalba av den amerikanske Caloplaca-experten C. Wetmore. Senare har det dock visat sig att det sannolikt är Caloplaca microstepposa, en morfologiskt mycket lik art som beskrevs 2016 (Frolov m.fl. 2016). Laven återfanns 2007 på en plats strax utanför reservatet (Arup 2011). Arten saknas i Danmark, Norge och Finland. Kråkorangelaven är känd från Kazakstan och Ryssland i Asien och från Bulgarien, Frankrike, Italien, Polen, Serbien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ukraina i Europa, utöver Sverige.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Caloplaca  
  • Art
    Caloplaca atroalba(Tuck.) Zahlbr. - kråkorangelav

Kråkorangelav är känd från torra-halvtorra inlandsområden i Asien och torra områden i Europa där den växer på solexponerad kalkförande sandsten, kalkklippor och stenskravel av kalksten, mer sällan på betong. Den förekommer på nivåer upp till 1000 m höjd över havet. Den aktuella svenska förekomsten är på en exponerad orsten av kalk. Trots eftersök har den dock inte hittats på Gotland eller Öland.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Populationen är liten vilket innebär en risk för att arten ska försvinna p.g.a. slumpfaktorer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Den kända förekomsten bör skyddas genom att växtplatsen införlivas i det befintliga naturreservatet. Arten bör också eftersökas mer intensivt i reservatet och i andra kalkområden i södra Sverige.

Arup, U. 2011. Contributions to the knowledge of Caloplaca in the Nordic countries. Graphis Scripta 23: 10-20.

Frolov, I., Vondrák, J., Fernández-Mendoza, F., Wilk, K., Khodosovtsev Halici, M.G. 2016. Three new, seemingly cryptic species in the lichen genus Caloplaca (Teloschsitaceae) distinguished in two-phase phenotype evaluation. Annales Botanici Fennici 53: 243-262.

Wetmore, C. 1994. The lichen genus Caloplaca in North and Central America with brown or black apothecia. Mycologia 86: 813-838.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Caloplaca  
  • Art
    Caloplaca atroalba, (Tuck.) Zahlbr. - kråkorangelav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup